Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Den obotlige alkoholisten � hur gick det?

29 okt 2018

Det gick �t skogen. Absolut ingenting blev b�ttre. Tv�rtom - allt blev s�mre - alkoholismen f�rv�rrades kan vi s�ga. I februari 2015 skrev jag inl�gget: Staden - en obotlig alkoholist. Inl�gget handlade om hur staden planerade nya bost�der och som en konsekvens av detta skulle ett pendlingsstr�k f�r cykeltrafiken bli parkeringsplats f�r bilar. Nu �r bostadsbygget klart och vi kan nu cykla str�ckan och uppleva hur det blev. Jag kan konstatera att f�r cykeltrafiken blev ingenting b�ttre - tv�rtom - allt blev bara s�mre.

Jag skrev i inl�gget�att�cykelv�gen skulle bli parkeringsplats och s� h�r ser det nu ut:

Den tidigare cykelv�gen blev parkeringsplats. N�r inflyttningen �r klar blir det parkerade bilar b�de till v�nster och h�ger.

H�r ska nu cykelpendlare, barn till/fr�n skolan och andra som cyklar tr�ngas med bilf�rare som ska backa in-/ut fr�n sina parkeringsplatser, bilar som lastas, d�rrar som �ppnas och m�nniskor som g�r till och fr�n fordonen. Vidare kommer ocks� sopbilen k�ra in h�r och den kommer v�nda och backa�p� omr�det f�r att kunna t�mma sopstationen:

F�r att komma �t denna sopstation kommer sopbilen beh�va v�nda och backa p� pendlingsstr�ket f�r cykeltrafiken. Kanske inte s� smart utformning n�r man t�nker p� den "d�dande vinkeln" och att tunga fordon �r �verrepresentation i d�dsolyckor med cyklister.�

Jag skrev ocks� i inl�gget 2015�att parkeringsplatsen skulle klassas som x-omr�de. Det �r allts� fastighetsmark - som ska vara "tillg�nglig" f�r cykeltrafik. Och fastighets�garen best�mmer helt villkoren f�r denna "tillg�nglighet". S� nu �r h�r g�ngfartsomr�de:

H�r ska du nu cykla i "g�ngfart" och du har v�jningsplikt mot g�ende - p� ett pendlingsstr�k

P� ett pendlingsstr�k - mitt ute p� str�ckan av str�ket - d�r ska du allts� cykla i �g�ngfart�. D�r det fanns alla m�jligheter att g�ra en acceptabel cykelv�g enligt�cykelplanens standard och bygga bost�der - det r�der s� att s�ga inte utrymmesbrist h�r ute i ytterstaden. Men staden valde en annan v�g - parkeringsplatser framf�r cykelv�g. Jag v�gar lova att fastighets�garen inte kommer sopsalta parkeringsplatsen vintertid - det kommer ist�llet vara en helt annan och l�gre standard. Ett annat l�fte jag ocks� v�gar komma med �r att inom kort, n�r de boende som parkera h�r ser cyklisterna �fara fram som d�rar�, d� kommer vi ocks� att f� erfara stenar, betonggrisar och bommar p� platsen. Allt f�r att staden valde att g�ra parkeringsplats av pendlingsstr�k. Det �r inte s�rskilt klokt om man p�st�r sig satsa p� cykeltrafik. �n mindre �r det klokt att g�ra x-omr�de av viktiga cykelstr�k - d� tappar man n�mligen kontroll och r�dighet - vi g�r till exempel inte x-omr�de av trafikleder och viktiga gator. Men inte ger staden upp f�r det, de har s� att s�ga inte l�rt sig av l�xan - inte nyktrat till. De forts�tter p� inslagen v�g att g�ra x-omr�den av viktiga cykelstr�k och kommer �ven g�ra s� med ett annat pendlingsstr�k, i en annan del av s�derort. D�r det ocks� ska byggas bost�der. Ocks� p� denna plats m�ste cykeltrafiken v�ck - f�r biltrafikens skull.�

I planbeskrivningen fr�n Stadsbyggnadskontoret f�r de nu byggda husen visades denna bild:

Ramper p� var sida om cykelv�gen och en t�mligen rak cykelv�g

Vi ser hur det andra pendlingsstr�ket, str�ket som blev kvar, har en t�mligen rak linjef�ring i planbeskrivningen. Vi ser ocks� att det �r ramper p� var sida om cykelv�gen. S� att fordonsf�rare som korsar cykelv�gen g�r det med l�g hastighet, blir uppm�rksammade p� att de korsar en cykelv�g och har v�jningsplikt. Cykelv�gen blev varken rak eller med upph�jda ramper n�r den nu �r klar. Cykelv�gen blev en hackig och slingrande orm utan n�gra s�kerhetsh�jande ramper:

N�r�nytt m�ter�gammalt �r det inte s� noga att det blir med funktionell linjef�ring, att det blir s�kert, att det blir tydligt och att det blir bra. Det �r ju bara en "trafikled" f�r cyklister - det prioriterade trafikslaget i staden. Men�tur att vi d� har en f�rgglad pollare i f�rr�det som kan st�llas ut n�r utformning och genomf�rande brister. De som cyklar kan ju alltid "ta det lite lugnt och visa h�nsyn..."

H�r skulle cykelv�gen vara upph�jd, genomg�ende och med s�kerhetsh�jande ramper p� var sida om cykelv�gen - det blev... ingenting

Kanske var inblandade i projektet inspirerade av cykelslangen i K�penhamn!

Detta �r ett av s�derorts st�rsta pendlingsstr�k. Staden sj�lv j�mf�r dessa str�k med biltrafikens trafikleder och huvudgator. Ser vi n�gonsin nybyggda trafikleder utformade p� detta s�tt? Eller att staden g�r x-omr�den och g�ngfartsomr�de mitt p� en kort str�cka av trafikleder och huvudgator? N�r detta bostadsomr�de planerades s� sa g�llande �versiktsplan s� h�r om hur cykeltrafiken skulle hanteras i den v�xande staden:

��planeringen m�ste skapa en stadsmilj� och en struktur som st�djer en kraftig utbyggnad av kollektivtrafik, fr�mjar g�ng och cykel och som leder till att anv�ndningen av bil begr�nsas.��(s 8)

�En grundl�ggande utg�ngspunkt m�ste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation. Det inneb�r bland annat att se till arbetspendlarnas behov under olika �rstider och till behovet av s�kra cykelf�rbindelser och parkeringsm�jligheter.��(s 21)

�Inrikta planeringen p� �kad r�rlighet f�r g�ende och cyklister. G�ende och cyklister ska ges goda f�ruts�ttningar i hela Stockholm. Detta f�rh�llningss�tt ska vara en grundl�ggande utg�ngspunkt i planeringen f�r de samband och kommunikationsstr�k som pekas ut i denna �versiktsplan.��(s 21)

�De gemensamma m�len �r att ny stadsbebyggelse ska bidra till en m�ngsidig urban milj� d�r det �r mer lockande att promenera och att anv�nda cykeln f�r vardagsresor.��(s 42)

�M�jligheterna att r�ra sig i staden till fots eller med cykel p� ett tryggt s�tt ska vara en central utg�ngspunkt f�r planeringen.��(s 45)

Undra om staden kommer g�r n�gon uppf�ljning och utv�rdering av detta projekt och studerar hur m�luppfyllelsen blev vad g�ller dessa fina ord�om cykel. Jag tror inte det. Den obotliga alkoholisten kommer�sannolikt ragla vidare i sitt fyllerus...

N�gon hundra meter s�derut p� detta pendlingsstr�k har Trafikkontoret nyligen byggt en ny cykelv�g � l�ngs Gamla Huddingev�gen. Med den standard som ska r�da enligt Cykelplan 2012:

Vi kan enkelt konstatera att det r�der en viss skillnad i standard mellan dessa�tv� str�ckor�- det �r som tv� skilda v�rldar - �nd� �r de byggda under samma tidsperiod och utifr�n samma�politiskt beslutade styrdokument. P� platsen med de nybyggda husen vet jag inte vilka styrdokument projektet utg�tt fr�n - jag hittar inget st�d i aktuella styrdokument f�r slutresultatet. Det �r f�r att sammanfatta det ett minst sagt uselt hantverk som �r utf�rt p� platsen - b�de vad g�ller planeringen, utformningen och utf�randet av cykelinfrastrukturen. Men det �r v�l bara f�r staden att l�gga in detta nybyggda och bristf�lliga avsnitt i framtida planer f�r en ombyggnad och upprustning. Det �r ju exakt vad planarkitekten i�ett annat�projekt f�resl�r - bygg f�rst d�ligt, kom sedan tillbaka och bygg b�ttre - det k�nns kanske inte som ett ansvarsfullt agerande och att hush�lla v�l med v�ra gemensamma medel.�Men vad vet jag...

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 3

Cykeltrafiken m�ste v�ck - f�r biltrafikens skull. Del 2

27 nov 2017

Fick ett mail som g�r mig lite konfunderad.

Mailet �r fr�n planarkitekten f�r projektet M�lar�ng som jag skrev om nyligen.�Han informerar mig att g�ng- och cykeltunneln under motorv�gens avfartsramp kommer att utg� och att pendlingsstr�ket d� m�ste flyttas. �

�N�r det g�ller den �vriga cykelkopplingen med en GC-tunnel l�ngs pendlingsstr�ken norr om trafikplatsen med en passage genom en tunnel �r l�sningen inte l�ngre aktuell�

De studerar nu en annan dragning av pendlingsstr�ket:�

�studera en koppling s�der om trafikplatsen d�r cykelstr�ket p� ett parti g�r parallellt med den planerade lokalgatan �Hantverksg�ngen�.�

�Resultatet blir att det kan se ut s� h�r:

Eventuell ny dragning av pendlingsstr�ket (gr�nt streck) d� gc-tunnel utg�r.

Hur ett pendlingsstr�k med god standard ska korsa Murm�starv�gens k�rbanor och rymmas p� dessa lokalgator �r i dagsl�get oklart, mycket �r s� att s�ga redan intecknat p� dessa gator:

Lokalgata med eventuellt pendlingsstr�k.

Hantverksg�ngen som nu �ven ska inrymma ett parallellt pendlingsstr�k

Ytterligare en koppling som p�verkas av att g�ng- och cykeltunneln nu utg�r �r cykelf�rbindelsen mellan Bred�ng och Segeltorp/Fru�ngen. Den passerade ju tidigare genom g�ng- och cykeltunneln och vidare p� ramp upp p� bron �ver E4/E20. I dagsl�get finns inget svar p� hur den nu kommer att g�.

Jag f�r �ven information om att projektet kommer g�ra en detaljplan som inte om�jligg�r att staden kommer tillbaka i ett senare skede och bygger en b�ttre cykell�sning:�

"Detaljplanen f�r M�lar�ng om�jligg�r inte en s�dan flyover"

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 3

Trafikverkets snabbcykelv�g

28 okt 2017

H�r kan ni se en animering av Trafikverkets f�rslag till snabbcykelv�g l�ngs E4:an i Stockholm, mellan Norrtull och Silverdal i Sollentuna.

Bitvis ser det lovande ut. Andra avsnitt skulle beh�vas arbetas lite mer med. Men ett stort steg fram�t. Om det f�rverkligas.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

HELA systemet m�ste fungera

9 mar 2017

Det h�r �r ingen kritik mot landstingsr�det Gustav Hemming i Stockholm. Ist�llet f�r han personifiera en f�rh�rskande uppfattning och syn p� cykeltrafik.

I flera av v�ra st�der finns det b�de kommunala och statliga v�gar. De knyts ihop p� olika s�tt och bildar en form av helhet, ett sammanh�ngde n�t - ett system. S� att man effektivt och funktionellt kan f�rflytta sig med bil. Det �r ju sv�rt att f� n�gon vettig funktion p� E4:an och Essingeleden i Stockholm utan de kommunala v�gn�ten. Likav�l som det �r sv�rt att f� n�gon vettig funktion p� de kommunala v�gn�ten utan E4:an och Essingeleden � det h�nger liksom ihop.

S� ser det inte ut f�r cykel. Och inte ens mentalt hos m�nga av v�ra beslutsfattare och planerare g�r det det. Utmed flera av de stora infartslederna i Stockholm �r Trafikverket v�gh�llare, m�nga g�nger �ven f�r de g�ng- och cykelv�gar som finns utmed dessa trafikleder. Vi har till exempel E18/Roslagsv�gen, Huddingev�gen, Gud�broleden och �ltav�gen. M�nga g�nger finns det inga andra alternativ att cykla �n dessa str�ckor, det �r dessa str�ckor som g�ller eller s� f�r man cykla l�nga omv�gar.

Samtliga av dessa cykelv�gar lider av d�lig utformning och bristf�lligt drift och underh�ll. Det blir s�rskilt tydligt denna �rstid. Men de ing�r i ett system, i en helhet � i de regionala cykelstr�ken. F�r att man hj�lpligt ska kunna ta sig fram med cykeln i regionen. F�r att kunna cykla i och genom flera kommuner. Precis s� som v�gn�tet f�r biltrafiken och s� som vi k�r bil i regionen.

Och allt som oftast ser det ut s� h�r p� dessa str�k denna �rstid:

E18/Roslagsv�gen Foto: Bj�rn Stenberg

E18/Roslagsv�gen Foto: P�r Bygdesson

Huddingev�gen Foto: Andreas Peleback

Huddingev�gen�Foto: Fredrik Rosenqvist

Det �r till och med s� d�liga f�rh�llanden ibland att Nacka kommun ingriper och g�r det Trafikverket ska g�ra:

Det �r allts� ofarbart p� dessa cykelv�gar. Och andra alternativ f�r cykeltrafiken finns inte. Bilv�gen har hela tiden varit farbar.

Och d� spelar det ju ingen roll hur bra eller d�ligt kommunerna runt omkring r�jer sina cykelv�gar n�r det ser ut s� h�r. Om man nu inte bara vill cykla fram och tillbaka p� kommunens cykelv�g...

N�r jag d� f�rs�ker g�ra ansvariga uppm�rksamma p� detta blir svaret ofta detta:

�Dock �r kommunen huvudpart� - en helt on�dig och ov�sentlig upplysning. Det h�r g�ller ju just de statliga, Trafikverkets, cykelv�gar. Oavsett om de ansvarar f�r 5, 10 eller som �r fallet 30 procent av de regionala cykelv�garna. De m�ste ju fungera om helheten ska fungera.

�ven v�r infrastrukturminister upprepar detta om och om igen � kommunerna har huvudansvaret f�r cykling i landet.

Men� S� h�r skulle de aldrig s�ga om biltrafikens system. Att den ena eller andra har huvudansvaret f�r ett system. Och sen blunda f�r att det inte h�nger ihop eller inte g�r att anv�nda p� grund av usel drift och underh�ll. D�r �r systemet och helheten en sj�lvklarhet som inte beh�ver diskuteras.

S� inte cykel. De som dagligen f�rs�ker cykla utmed dessa leder, p� Trafikverkets cykelv�gar, skiter ju fullst�ndigt i om det �r stat eller kommun som har ansvaret f�r cykelv�gen. De vill bara ha en fungerande helhet. Att kunna ta sig fr�n A till B med grundl�ggande funktioner s� som framkomlighet och s�kerhet. Som vi kan g�ra med bilen - f�r d�r tar var och en ansvar f�r sin del.

�terigen, detta �r ingen kritik mot Gustav Hemming. Det visar mer p� hur djupt rotat ett visst syns�tt �r och d�rmed hur sv�rt det �r att f� till ett cykelsystem - en helhet. Vi �gnar mer tid �t att f�rs�ka peka ut ett huvudansvar, ett huvudansvar som egentligen inte finns. I st�llet f�r att l�sa det problem vi har framf�r �gonen - fixa helheten, fixa systemet - genom att var och en tar ansvar f�r sin del. Ett system d�r Trafikverket ska ta bort sn�moset fr�n sina cykelv�gar samt bygga sina cykelv�gar och kommunerna ta bort sn�moset fr�n sina cykelv�gar samt bygga sina cykelv�gar - d� f�rst fungerar det.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 9

Vi vet var du bor!

7 mar 2017

Om vi ska kunna �ka cyklandet m�ste vi veta potentialen. Vet vi potentialen och framf�rallt var den finns kan vi enklare s�tta in r�tt �tg�rd p� r�tt plats. Om man inte har koll p� detta �r det enkelt att avf�rda cykelsatsningar som verkningsl�sa, man kan till och med h�vda att det inte finns n�got underlag f�r �kad cykling. D� kan man argumentera f�r att det enbart �r v�g- och kollektivtrafiksatsningar som ska l�sa transportsystemet i Stockholm.

Och nu det b�sta av allt, vi vet hur stor och var potentialen finns!

I arbetet med Stockholms cykelplan 2012 och den regionala cykelplanen 2014 tog jag initiativet till tv� studier. Studierna, genomf�rda av Krister Spolander, hade till uppgift att ta fram data om den f�rv�rvsarbetande befolkningens arbetspendling � var m�nniskor bor och var de arbetar i Stockholms l�n. Data har sedan analyserats i syfte att f�rst� pendlingspotentialen f�r cykel samt f�r att f� fram ett geografiskt underlag f�r r�tt lokaliseringen av cykelstr�ken � helt enkelt var man ska bygga och f�rb�ttra cykelinfrastrukturen f�r att s� m�nga som m�jligt ska f� det enkelt att v�lja cykel.

�

Arbetsplatserna i Stockholms l�n �r fr�mst koncentrerade till ett omr�de best�ende av Stockholms stad och Solna. D�r finns drygt 60 procent av arbetsplatserna f�r l�nets 940�000 f�rv�rvsarbetande (�r 2009). Inom en cirkel med 10 kilometers radie fr�n Sergels torg bor 459 000 m�nniskor med f�rv�rvsarbete varav de allra flesta, 392�000, ocks� har sitt arbetsst�lle d�r. Till arbetsplatser i Stockholms innerstad pendlar 210�000 personer som inte bor i innerstaden.

F�r de flesta �r avst�ndet till arbetsplatsen f�rh�llandevis kort. De flesta arbetspendlare i l�net, 68 procent, har mindre �n 11 kilometer till arbetsplatsen f�gelv�gen. �versatt till verklig v�g handlar det om max 14 kilometer, en str�cka man kan cykla p� 40 minuter. �ver 600�000 m�nniskor i l�net har allts� max 14 kilometer till sitt arbete. S� pass m�nga som 270 400 arbetar i den egna kommunen, vilket ju i m�nga fall inneb�r korta cykelavst�nd. Det �r bara en tiondel av f�rv�rvsarbetande i l�net som har l�ngre f�gelv�g �n tv� mil.

Medelresan, enkel v�g, f�r en cykelpendlar i Stockholmsomr�det �r cirka 9 kilometer visar studier fr�n Trafikkontoret och Trafikverket. Var tredje person som cykelpendlar cyklar l�ngre �n 10 kilometer till arbetet.

Vi vet ocks� att i rusningstid �r cykeln konkurrenskraftig mot b�de bil och kollektivtrafik p� resor upp till ca 15-20 km. Vi vet �ven att investeringar i cykelinfrastruktur �r samh�llsekonomiskt mycket l�nsamma. Avsev�rt mer l�nsamma �n investeringar i v�ginfrastruktur.

Bild: Trafikkontoret Stockholms stad

F�ruts�ttningarna att �ka cykelpendlingen i l�net �r allts� mycket goda sett till detta underlag. Vi ser ocks� en v�xande elcykelandel i cykelflottan vilket sannolikt kommer att inneb�ra att cyklade distanser �kar. Vi vet ocks� i vilka relationer de riktigt stora potentialerna finns. En av dessa relationer med stor potential �r den d�r Trafikverket nu skrotat snabbcykelv�gen.

�

Relaterade inl�gg: