Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Den obotlige alkoholisten – hur gick det?

29 okt 2018

Det gick åt skogen. Absolut ingenting blev bättre. Tvärtom - allt blev sämre - alkoholismen förvärrades kan vi säga. I februari 2015 skrev jag inlägget: Staden - en obotlig alkoholist. Inlägget handlade om hur staden planerade nya bostäder och som en konsekvens av detta skulle ett pendlingsstråk för cykeltrafiken bli parkeringsplats för bilar. Nu är bostadsbygget klart och vi kan nu cykla sträckan och uppleva hur det blev. Jag kan konstatera att för cykeltrafiken blev ingenting bättre - tvärtom - allt blev bara sämre.

Jag skrev i inlägget att cykelvägen skulle bli parkeringsplats och så här ser det nu ut:


Den tidigare cykelvägen blev parkeringsplats. När inflyttningen är klar blir det parkerade bilar både till vänster och höger.

Här ska nu cykelpendlare, barn till/från skolan och andra som cyklar trängas med bilförare som ska backa in-/ut från sina parkeringsplatser, bilar som lastas, dörrar som öppnas och människor som går till och från fordonen. Vidare kommer också sopbilen köra in här och den kommer vända och backa på området för att kunna tömma sopstationen:


För att komma åt denna sopstation kommer sopbilen behöva vända och backa på pendlingsstråket för cykeltrafiken. Kanske inte så smart utformning när man tänker på den "dödande vinkeln" och att tunga fordon är överrepresentation i dödsolyckor med cyklister. 

Jag skrev också i inlägget 2015 att parkeringsplatsen skulle klassas som x-område. Det är alltså fastighetsmark - som ska vara "tillgänglig" för cykeltrafik. Och fastighetsägaren bestämmer helt villkoren för denna "tillgänglighet". Så nu är här gångfartsområde:


Här ska du nu cykla i "gångfart" och du har väjningsplikt mot gående - på ett pendlingsstråk

På ett pendlingsstråk - mitt ute på sträckan av stråket - där ska du alltså cykla i ”gångfart”. Där det fanns alla möjligheter att göra en acceptabel cykelväg enligt cykelplanens standard och bygga bostäder - det råder så att säga inte utrymmesbrist här ute i ytterstaden. Men staden valde en annan väg - parkeringsplatser framför cykelväg. Jag vågar lova att fastighetsägaren inte kommer sopsalta parkeringsplatsen vintertid - det kommer istället vara en helt annan och lägre standard. Ett annat löfte jag också vågar komma med är att inom kort, när de boende som parkera här ser cyklisterna ”fara fram som dårar”, då kommer vi också att få erfara stenar, betonggrisar och bommar på platsen. Allt för att staden valde att göra parkeringsplats av pendlingsstråk. Det är inte särskilt klokt om man påstår sig satsa på cykeltrafik. Än mindre är det klokt att göra x-område av viktiga cykelstråk - då tappar man nämligen kontroll och rådighet - vi gör till exempel inte x-område av trafikleder och viktiga gator. Men inte ger staden upp för det, de har så att säga inte lärt sig av läxan - inte nyktrat till. De fortsätter på inslagen väg att göra x-områden av viktiga cykelstråk och kommer även göra så med ett annat pendlingsstråk, i en annan del av söderort. Där det också ska byggas bostäder. Också på denna plats måste cykeltrafiken väck - för biltrafikens skull

I planbeskrivningen från Stadsbyggnadskontoret för de nu byggda husen visades denna bild:


Ramper på var sida om cykelvägen och en tämligen rak cykelväg

Vi ser hur det andra pendlingsstråket, stråket som blev kvar, har en tämligen rak linjeföring i planbeskrivningen. Vi ser också att det är ramper på var sida om cykelvägen. Så att fordonsförare som korsar cykelvägen gör det med låg hastighet, blir uppmärksammade på att de korsar en cykelväg och har väjningsplikt. Cykelvägen blev varken rak eller med upphöjda ramper när den nu är klar. Cykelvägen blev en hackig och slingrande orm utan några säkerhetshöjande ramper:


När nytt möter gammalt är det inte så noga att det blir med funktionell linjeföring, att det blir säkert, att det blir tydligt och att det blir bra. Det är ju bara en "trafikled" för cyklister - det prioriterade trafikslaget i staden. Men tur att vi då har en färgglad pollare i förrådet som kan ställas ut när utformning och genomförande brister. De som cyklar kan ju alltid "ta det lite lugnt och visa hänsyn..."


Här skulle cykelvägen vara upphöjd, genomgående och med säkerhetshöjande ramper på var sida om cykelvägen - det blev... ingenting


Kanske var inblandade i projektet inspirerade av cykelslangen i Köpenhamn!

Detta är ett av söderorts största pendlingsstråk. Staden själv jämför dessa stråk med biltrafikens trafikleder och huvudgator. Ser vi någonsin nybyggda trafikleder utformade på detta sätt? Eller att staden gör x-områden och gångfartsområde mitt på en kort sträcka av trafikleder och huvudgator? När detta bostadsområde planerades så sa gällande översiktsplan så här om hur cykeltrafiken skulle hanteras i den växande staden:

”… planeringen måste skapa en stadsmiljö och en struktur som stödjer en kraftig utbyggnad av kollektivtrafik, främjar gång och cykel och som leder till att användningen av bil begränsas.” (s 8)

En grundläggande utgångspunkt måste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation. Det innebär bland annat att se till arbetspendlarnas behov under olika årstider och till behovet av säkra cykelförbindelser och parkeringsmöjligheter.” (s 21)

”Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister. Gående och cyklister ska ges goda förutsättningar i hela Stockholm. Detta förhållningssätt ska vara en grundläggande utgångspunkt i planeringen för de samband och kommunikationsstråk som pekas ut i denna översiktsplan.” (s 21)

”De gemensamma målen är att ny stadsbebyggelse ska bidra till en mångsidig urban miljö där det är mer lockande att promenera och att använda cykeln för vardagsresor.” (s 42)

”Möjligheterna att röra sig i staden till fots eller med cykel på ett tryggt sätt ska vara en central utgångspunkt för planeringen.” (s 45)

Undra om staden kommer gör någon uppföljning och utvärdering av detta projekt och studerar hur måluppfyllelsen blev vad gäller dessa fina ord om cykel. Jag tror inte det. Den obotliga alkoholisten kommer sannolikt ragla vidare i sitt fyllerus...

Någon hundra meter söderut på detta pendlingsstråk har Trafikkontoret nyligen byggt en ny cykelväg – längs Gamla Huddingevägen. Med den standard som ska råda enligt Cykelplan 2012:

Vi kan enkelt konstatera att det råder en viss skillnad i standard mellan dessa två sträckor - det är som två skilda världar - ändå är de byggda under samma tidsperiod och utifrån samma politiskt beslutade styrdokument. På platsen med de nybyggda husen vet jag inte vilka styrdokument projektet utgått från - jag hittar inget stöd i aktuella styrdokument för slutresultatet. Det är för att sammanfatta det ett minst sagt uselt hantverk som är utfört på platsen - både vad gäller planeringen, utformningen och utförandet av cykelinfrastrukturen. Men det är väl bara för staden att lägga in detta nybyggda och bristfälliga avsnitt i framtida planer för en ombyggnad och upprustning. Det är ju exakt vad planarkitekten i ett annat projekt föreslår - bygg först dåligt, kom sedan tillbaka och bygg bättre - det känns kanske inte som ett ansvarsfullt agerande och att hushålla väl med våra gemensamma medel. Men vad vet jag...

Relaterade länkar:

Cykeltrafiken måste väck - för biltrafikens skull. Del 2

27 nov 2017

Fick ett mail som gör mig lite konfunderad.

Mailet är från planarkitekten för projektet Mälaräng som jag skrev om nyligen. Han informerar mig att gång- och cykeltunneln under motorvägens avfartsramp kommer att utgå och att pendlingsstråket då måste flyttas.  

”När det gäller den övriga cykelkopplingen med en GC-tunnel längs pendlingsstråken norr om trafikplatsen med en passage genom en tunnel är lösningen inte längre aktuell”

De studerar nu en annan dragning av pendlingsstråket: 

”studera en koppling söder om trafikplatsen där cykelstråket på ett parti går parallellt med den planerade lokalgatan ”Hantverksgången”.”

 Resultatet blir att det kan se ut så här:


Eventuell ny dragning av pendlingsstråket (grönt streck) då gc-tunnel utgår.

Hur ett pendlingsstråk med god standard ska korsa Murmästarvägens körbanor och rymmas på dessa lokalgator är i dagsläget oklart, mycket är så att säga redan intecknat på dessa gator:


Lokalgata med eventuellt pendlingsstråk.


Hantverksgången som nu även ska inrymma ett parallellt pendlingsstråk

Ytterligare en koppling som påverkas av att gång- och cykeltunneln nu utgår är cykelförbindelsen mellan Bredäng och Segeltorp/Fruängen. Den passerade ju tidigare genom gång- och cykeltunneln och vidare på ramp upp på bron över E4/E20. I dagsläget finns inget svar på hur den nu kommer att gå.

Jag får även information om att projektet kommer göra en detaljplan som inte omöjliggör att staden kommer tillbaka i ett senare skede och bygger en bättre cykellösning: 

"Detaljplanen för Mälaräng omöjliggör inte en sådan flyover"

 

Relaterade inlägg:

Trafikverkets snabbcykelväg

28 okt 2017

Här kan ni se en animering av Trafikverkets förslag till snabbcykelväg längs E4:an i Stockholm, mellan Norrtull och Silverdal i Sollentuna.

Bitvis ser det lovande ut. Andra avsnitt skulle behövas arbetas lite mer med. Men ett stort steg framåt. Om det förverkligas.

Relaterade inlägg:

HELA systemet måste fungera

9 mar 2017

Det här är ingen kritik mot landstingsrådet Gustav Hemming i Stockholm. Istället får han personifiera en förhärskande uppfattning och syn på cykeltrafik.

I flera av våra städer finns det både kommunala och statliga vägar. De knyts ihop på olika sätt och bildar en form av helhet, ett sammanhängde nät - ett system. Så att man effektivt och funktionellt kan förflytta sig med bil. Det är ju svårt att få någon vettig funktion på E4:an och Essingeleden i Stockholm utan de kommunala vägnäten. Likaväl som det är svårt att få någon vettig funktion på de kommunala vägnäten utan E4:an och Essingeleden – det hänger liksom ihop.

Så ser det inte ut för cykel. Och inte ens mentalt hos många av våra beslutsfattare och planerare gör det det. Utmed flera av de stora infartslederna i Stockholm är Trafikverket väghållare, många gånger även för de gång- och cykelvägar som finns utmed dessa trafikleder. Vi har till exempel E18/Roslagsvägen, Huddingevägen, Gudöbroleden och Ältavägen. Många gånger finns det inga andra alternativ att cykla än dessa sträckor, det är dessa sträckor som gäller eller så får man cykla långa omvägar.

Samtliga av dessa cykelvägar lider av dålig utformning och bristfälligt drift och underhåll. Det blir särskilt tydligt denna årstid. Men de ingår i ett system, i en helhet – i de regionala cykelstråken. För att man hjälpligt ska kunna ta sig fram med cykeln i regionen. För att kunna cykla i och genom flera kommuner. Precis så som vägnätet för biltrafiken och så som vi kör bil i regionen.

Och allt som oftast ser det ut så här på dessa stråk denna årstid:


E18/Roslagsvägen Foto: Björn Stenberg


E18/Roslagsvägen Foto: Pär Bygdesson


Huddingevägen Foto: Andreas Peleback

Huddingevägen Foto: Fredrik Rosenqvist

Det är till och med så dåliga förhållanden ibland att Nacka kommun ingriper och gör det Trafikverket ska göra:

Det är alltså ofarbart på dessa cykelvägar. Och andra alternativ för cykeltrafiken finns inte. Bilvägen har hela tiden varit farbar.

Och då spelar det ju ingen roll hur bra eller dåligt kommunerna runt omkring röjer sina cykelvägar när det ser ut så här. Om man nu inte bara vill cykla fram och tillbaka på kommunens cykelväg...

När jag då försöker göra ansvariga uppmärksamma på detta blir svaret ofta detta:

”Dock är kommunen huvudpart” - en helt onödig och oväsentlig upplysning. Det här gäller ju just de statliga, Trafikverkets, cykelvägar. Oavsett om de ansvarar för 5, 10 eller som är fallet 30 procent av de regionala cykelvägarna. De måste ju fungera om helheten ska fungera.

Även vår infrastrukturminister upprepar detta om och om igen – kommunerna har huvudansvaret för cykling i landet.

Men… Så här skulle de aldrig säga om biltrafikens system. Att den ena eller andra har huvudansvaret för ett system. Och sen blunda för att det inte hänger ihop eller inte går att använda på grund av usel drift och underhåll. Där är systemet och helheten en självklarhet som inte behöver diskuteras.

Så inte cykel. De som dagligen försöker cykla utmed dessa leder, på Trafikverkets cykelvägar, skiter ju fullständigt i om det är stat eller kommun som har ansvaret för cykelvägen. De vill bara ha en fungerande helhet. Att kunna ta sig från A till B med grundläggande funktioner så som framkomlighet och säkerhet. Som vi kan göra med bilen - för där tar var och en ansvar för sin del.

Återigen, detta är ingen kritik mot Gustav Hemming. Det visar mer på hur djupt rotat ett visst synsätt är och därmed hur svårt det är att få till ett cykelsystem - en helhet. Vi ägnar mer tid åt att försöka peka ut ett huvudansvar, ett huvudansvar som egentligen inte finns. I stället för att lösa det problem vi har framför ögonen - fixa helheten, fixa systemet - genom att var och en tar ansvar för sin del. Ett system där Trafikverket ska ta bort snömoset från sina cykelvägar samt bygga sina cykelvägar och kommunerna ta bort snömoset från sina cykelvägar samt bygga sina cykelvägar - då först fungerar det.

Relaterade inlägg:

Vi vet var du bor!

7 mar 2017

Om vi ska kunna öka cyklandet måste vi veta potentialen. Vet vi potentialen och framförallt var den finns kan vi enklare sätta in rätt åtgärd på rätt plats. Om man inte har koll på detta är det enkelt att avfärda cykelsatsningar som verkningslösa, man kan till och med hävda att det inte finns något underlag för ökad cykling. Då kan man argumentera för att det enbart är väg- och kollektivtrafiksatsningar som ska lösa transportsystemet i Stockholm.

Och nu det bästa av allt, vi vet hur stor och var potentialen finns!

I arbetet med Stockholms cykelplan 2012 och den regionala cykelplanen 2014 tog jag initiativet till två studier. Studierna, genomförda av Krister Spolander, hade till uppgift att ta fram data om den förvärvsarbetande befolkningens arbetspendling – var människor bor och var de arbetar i Stockholms län. Data har sedan analyserats i syfte att förstå pendlingspotentialen för cykel samt för att få fram ett geografiskt underlag för rätt lokaliseringen av cykelstråken – helt enkelt var man ska bygga och förbättra cykelinfrastrukturen för att så många som möjligt ska få det enkelt att välja cykel.

 

Arbetsplatserna i Stockholms län är främst koncentrerade till ett område bestående av Stockholms stad och Solna. Där finns drygt 60 procent av arbetsplatserna för länets 940 000 förvärvsarbetande (år 2009). Inom en cirkel med 10 kilometers radie från Sergels torg bor 459 000 människor med förvärvsarbete varav de allra flesta, 392 000, också har sitt arbetsställe där. Till arbetsplatser i Stockholms innerstad pendlar 210 000 personer som inte bor i innerstaden.

För de flesta är avståndet till arbetsplatsen förhållandevis kort. De flesta arbetspendlare i länet, 68 procent, har mindre än 11 kilometer till arbetsplatsen fågelvägen. Översatt till verklig väg handlar det om max 14 kilometer, en sträcka man kan cykla på 40 minuter. Över 600 000 människor i länet har alltså max 14 kilometer till sitt arbete. Så pass många som 270 400 arbetar i den egna kommunen, vilket ju i många fall innebär korta cykelavstånd. Det är bara en tiondel av förvärvsarbetande i länet som har längre fågelväg än två mil.

Medelresan, enkel väg, för en cykelpendlar i Stockholmsområdet är cirka 9 kilometer visar studier från Trafikkontoret och Trafikverket. Var tredje person som cykelpendlar cyklar längre än 10 kilometer till arbetet.

Vi vet också att i rusningstid är cykeln konkurrenskraftig mot både bil och kollektivtrafik på resor upp till ca 15-20 km. Vi vet även att investeringar i cykelinfrastruktur är samhällsekonomiskt mycket lönsamma. Avsevärt mer lönsamma än investeringar i väginfrastruktur.


Bild: Trafikkontoret Stockholms stad

Förutsättningarna att öka cykelpendlingen i länet är alltså mycket goda sett till detta underlag. Vi ser också en växande elcykelandel i cykelflottan vilket sannolikt kommer att innebära att cyklade distanser ökar. Vi vet också i vilka relationer de riktigt stora potentialerna finns. En av dessa relationer med stor potential är den där Trafikverket nu skrotat snabbcykelvägen.

 

Relaterade inlägg:

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!