Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

S� skapas en anst�ndig cykelbana

12 sep 2019

Se s� enkelt det �r att skapa en anst�ndig cykelbana. Det som kr�vs �r vilja, kunskap och envishet. F�r annars blir det som s� m�nga g�nger f�rr � den enkla v�gen och den usla cykelbanan. Se f�rvandlingen av cykelbanan utmed Ulvsundav�gen i Stockholm. Den tidigare cykelbanan var en skapelse d� trafikplanerare och trafikingenj�rer ans�g att det var l�mpligt att utforma cykelbanor lite hur som helst och st�lla vad som helst i cykelbanan � n�got de aldrig skulle g�ra med en gata. Men hej, de som cyklar ska v�l t�la lite och s� har de ju styre.

H�r �r lite bilder f�re och efter p� cykelbanan som kollegorna och jag fick i uppdrag att g�ra en anst�ndig cykelbana av:

Och h�r en liten film fr�n en cykeltur l�ngs delar av den nya cykelbanan. Med inklippta bilder hur det var innan:

S� hur �stadkommer man d� denna f�r�ndring?

Man smalnar av f�r breda k�rf�lt
Man tar bort k�rf�lt som inte beh�vs
Man tar bort bussh�llplatser som inte anv�nds
Man parallellf�rflyttar hela v�gen s� att en breddning av cykelbanan f�r plats
Man sk�r bort berg s� cykelbanan f�r plats
Man tar ner tr�d som inte m�r s� bra
Man tar bort �verg�ngsst�llen som inte anv�nds

Man g�r helt enkelt allt det d�r som man g�r n�r man bygger en gata eller v�g � men som vi s�llan g�r n�r vi bygger en cykelbana. N�r d� en stolpe eller r�cke hamnar i cykelbanan anv�nds med f�rk�rlek l�sningar som s� kallade �lokal avsmalningar� och m�larf�rg - s� som p� nybyggda Stadsg�rdsleden.

Skapandet av en anst�ndig cykelbanan f�r ocks� en annan och p�taglig positiv konsekvens - det g�r att utf�ra en funktionell renh�llning och sn�r�jning. Ni kan ju fundera p� hur kvalit�n blev med alla dessa tr�d, stolpar och avsmalningar som fanns i cykelbanan. S� h�r s�ger en av f�rarna av sopsaltningsmaskin efter ombyggnationen:

"Ja det �r MYCKET enklare att k�ra, innan h�ll man p� att ramla ur maskinen pga alla gupp och oj�mnheter."

Jon, stort tack f�r de fina bilderna och f�r filmen!

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

Chef p� Trafikverket: �s� h�r ska det inte se ut�

28 jun 2019

Med anledning av mitt senaste inl�gg att Trafikverket st�llt en stolpe mitt i cykelv�gen st�llde Cyklistbloggen en fr�ga p� twitter till Trafikverket och till Rami Yones, chef p� Trafikverket f�r Nationell Samh�llsplanering samt ordf�rande f�r det Nationella cykelr�det.

Rami Yones svar p� Cyklistbloggens fr�gor var:

Klart och tydligt - verket och dess personal f�ljer inte sitt eget regelverk (VGU). Det �r inte bra alls. S� h�r ska Trafikverket inte bygga och s� h�r ska det inte se ut.�

D� f�r vi v�l hoppas att detta tydliga besked sipprar ner i Trafikverkets organisation. S� att vi slipper flera s�dan h�r fad�ser och farligheter f�r cykeltrafiken i framtiden. V�gar vi �ven hoppas p� att cykelv�gen med stolpen i skyndsamt byggs om efter konstens alla regler?

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

Stolpar mitt i cykelv�gen l�g s�kerhetsrisk enligt Trafikverket

27 jun 2019

Blev uppm�rksammad av en l�sare p� en m�rkligt utformad cykelpassage. En cykelpassage p� en regional cykelv�g i Stockholms l�n. En s�dan regional cykelv�g som ska vara den b�sta av de b�sta. Bra framkomlighet och bra s�kerhet �r ledstj�rnor f�r dessa cykelv�gar. Enligt den regionala cykelplanen. En plan som Trafikverket med flera tagit fram.

En stolpe mitt i cykelv�gen och en cykelpassage som �r f�r smal f�r att kunna cykla dubbelriktat p�. Foto: Nils Bryntesson

Men hur kunde det bli s� h�r? Korsningen byggdes ju om f�r bara n�gra �r sedan � kapaciteten, framkomligheten och s�kerheten skulle f�rb�ttras � f�r biltrafiken.�

Jag fr�gade Trafikverket om det ska vara en stolpe mitt i cykelv�gen och en smal cykelpassage som det inte g�r att m�tas p�. Man hade ju s� att s�ga m�jligheten att utforma och bygga n�got bra nu n�r man byggde om. S� som man gjorde f�r biltrafiken - en bra utformning. Svaret fr�n Trafikverket blev:

�Vid byggnationen av �verg�ngsst�llet s� blev det en miss i kommunikationen, vilket resulterade i att stolparna blev felaktigt placerade. Under besiktningen ans�g vi dock att det �r en l�g s�kerhetsrisk s� d�rf�r best�mde vi d� att inte justera placeringen.�

Det blev fel - kanske en s�dan d�r CAD-miss som �r s� vanlig n�r det g�ller projektering av cykell�sningar. Det �r ocks� tydligt att hon eller han, eller de, som anser att s�kerhetsrisken �r l�g att det st�r en�stolpe mitt i cykelv�gen saknar grundl�ggande kunskap om cykelolyckor och deras bakgrund. F�r det �r exakt det som VTI�och�MSB�pekat ut som en stor k�lla till cykelolyckor � d�ligt utformad cykelinfrastruktur � till exempel en stolpe mitt i cykelv�gen som kan sluta med ett brutet kindben.

D� Trafikverket tidigare "missade" och st�llde stolpar i cykelv�gen plockades dessa snabbt bort. Motivet:�"stolparna��ventyrar cyklisternas framkomlighet och trafiks�kerhet."�

S� p� den regionala cykelv�gen � d�r framkomlighet och s�kerhet �r ledstj�rnor (enligt Trafikverket sj�lva) - p� den cykelv�gen �r det inte s� noga med funktioner s� som s�kerhet och framkomlighet n�r �missar� beg�s. Beslutet att inte �ndra p� �missen i kommunikationen� har inte sin grund i kunskap om cykelolyckor, inte sin grund i vad VGU, GCM-Handboken eller den regionala cykelplanen s�ger om cykelinfrastruktur och hur den ska utformas, inte sin grund i att skapa en bra och funktionell framkomlighet. Beslutet har enbart sin grund i att det var billigare att strunta i att bygga om n�r det blev fel. Och d�rmed l�gger Trafikverket �ver allt ansvar p� att det ska fungera p� de som cyklar och g�r.

Det �r s�llan (aldrig?) vi ser en signalstolpe mitt i k�rbanan. Och att k�rf�lten �r s� smala s� bilister m�ste l�na yta av andra trafikslag f�r att kunna m�tas. Skulle mot f�rmodan en s�dan �miss� uppst� �r jag �vertygad om att den skulle r�ttas till och byggas om - omg�ende. Jag �r �vertygad om att Trafikverket och dess personal inte skulle anse att det var en �l�g s�kerhetsrisk� med en stolpe mitt i k�rf�ltet. Men som vanligt n�r verket och dess personal planerar och bygger �r det skillnad p� trafikslagen. Ett trafikslag hanteras professionellt, ett annat trafikslag har man lekstuga med. Stick i st�v med Nollvisionen, med regeringsuppdraget �kad och s�ker cykling, stick i st�v med krav och riktlinjer i VGU och GCM-Handboken, stick i st�v med den regionala cykelplanen. Men dessa styrdokument beh�ver Trafikverket uppenbarligen inte f�lja n�r det kommer till kritan. D� g�r det bra att g�ra lite som man vill - �missa� lite hur som helst - utan att beh�va ta ansvar f�r eller korrigera "missarna". Uts�tta de som cyklar och g�r f�r vilka m�rkliga och farliga�milj�er som helst. Ingen i n�gon form av ledande position i Trafikverket kommer ta dessa m�nniskor i �rat och s�ga: �Detta �r inte ok, fixa till det och g�r inte om det�

N�r det sedan g�ller att cykelpassagen �r f�r smal f�r s�kra och funktionella m�ten fick jag ett mycket m�rkligt svar fr�n Trafikverket. Cykelpassagen �r f�r smal f�r att:

"...vi har h�r gjort en avv�gning f�r att t�cka in olika behov f�r olika anv�ndare av �verg�ngsst�llet."

Verket menar h�r att m�nniskor med r�relseneds�ttning och synneds�ttning har olika anspr�k som ska tillgodoses � d� blir det som det blir � cykelpassagen m�ste�d� bli f�r smal. L�t mig f�rst klarg�ra: det �r mycket bra att verket anstr�nger sig och s� l�ngt som m�jligt anpassar den fysiska milj�n f�r m�nniskor med funktionsvariationer. Men m�ste det d� inneb�ra att det blir d�ligt f�r andra trafikslag? Nej verkligen inte. L�sningen visar ju bara p� en h�pnadsv�ckande of�rm�ga att l�sa uppgiften - f�r alla trafikslag. Om v�gutformaren och projekt�ren bara stannat upp f�r en sekund och t�nkt efter lite s� hade han uppt�ckt att han hade kunnat utformat och l�st det bra f�r alla. Hur d�? Genom att bredda upp passagen cirka 1,5 meter. D� hade allt f�tt plats.

Genom att dra is�r mittrefugerna och bredda upp anslutningarna p� var sida s� hade vi f�tt en funktionell och v�l utformad cykelpassage � f�r alla. Nu blev det i st�llet d�ligt � f�r alla. F�r Trafikverket menar att vid m�te ska man cykla p� sj�lva �verg�ngsst�llet och d� v�ja f�r g�ende:

�De vita linjerna som vi har breddat till h�ger inneb�r v�jningsplikt f�r cyklister men man f�r cykla d�r, men man beh�ver visa h�nsyn till dem som g�r eller �r rullstolsbundna. F�r cyklister cykla p� ett �verg�ngst�lle? Inte om trafikljusen �r sl�ckta men om trafikljuset lyser gr�nt, �r det trafikljuset som g�ller och man f�r cykla p� hela bredden avsedd f�r cykelbana under f�ruts�ttning att man visar h�nsyn enligt ovan�

S� i sin iver att anpassa och �t�cka in olika behov f�r olika anv�ndare� s� v�ljer verket v�gen att g�ra passagen s� smal att de som cyklar�tvingas utnyttja �verg�ngsst�llet. F�r vilka av dessa olika trafikantgrupper �r det bra? Jag kan bara komma p� en som detta �r bra f�r � Trafikverket och deras budget.

Detta �r ett s�dant uselt hantverk. S� pinsamt - Trafikverket och dess personal blottar en ovilja och en stor okunskap. Har man ingen yrkesstolthet? Eller str�cker sig en s�dan yrkesstolthet endast till biltrafiken? Och jag v�gar lova att inget kommer att g�ras om p� platsen. Det kommer att f�rbli som det �r. Och vi kommer att forts�tta att f� dessa �idiotbyggen� fr�n Trafikverket n�r det g�ller cykel � det �r s� att s�ga deras signum n�r det kommer till cykel. Det finns ingen ambition eller vilja till f�r�ndring hos verket. Och ingen i ledande position kr�ver heller en f�r�ndring och f�rb�ttring.

Relaterade inl�gg:

�

Kommentera Kommentarer: 6

Kan det bli mer fel? Del 3

30 apr 2019

"F�r jag ska ber�tta vad som nu kommer att h�nda. I stort sett ingenting kommer att h�nda. Man kommer knyta n�ven i fickorna och sv�ra lite �ver sin tidigare kollega som sk�ller p� dem. Men en sak kommer att ske: Trafikkontoret kommer att �ndra p� cykelv�gvisningen. S� att man kommer f� information att man nu ska byta sida � tv� g�nger � f�r att ta sig fram p� detta cykelstr�k."

Och nu har det h�nt! Den nya cykelv�gvisningen har monterats upp!

Och h�r har vi d� den nya fina skylten!

Den gamla skylten s�g ut s� h�r:

Mycket riktigt - nu gick det fort f�r Trafikkontoret att f� upp ny cykelv�gvisning. Tog inte m�nga dagar efter mitt f�rsta inl�gg om denna cykelbanan. En v�gvisning som tydligt visar att du nu ska cykla en omv�g f�r att ta dig fram. En omv�g som ocks� inneb�r att du nu m�ste korsa en h�gtrafikerad gata tv� g�nger samt en lokalgata. Tidigare dragning av cykelbanan innebar en f�rd rakt fram och utan att beh�va korsa gator.�

Rakt fram var alldeles f�r gent och bra - b�ttre att de f�r cykla en omv�g. S� skapar vi ett attraktiv och effektivt cykelv�gn�t!

Och nu sitter det d� allts� fyra nya skyltar som visar denna permanenta omledning av cykeltrafiken - fr�n b�gge h�ll

Skylt nr 1, inte l�ngre rakt fram f�r nu ska du sv�nga v�nster �ver gatan.

Skylt nr 2, n�r du cyklat �ver gatan ska du sedan sv�nga h�ger.

Skylt nr 3, n�r du sedan har cyklat cirka 300 meter ska du sv�nga h�ger. �ver samma gata. Igen.

Skylt nr 4, n�r du sedan cyklat �ver gatan, igen, ska du sv�nga v�nster.

Finner knappt ord f�r denna galenskap...

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 5

Kan det bli mer fel?

31 mar 2019

Jag hade inte t�nkt skriva detta inl�gg. Men h�romdagen uppt�ckte jag en ny skylt som inte funnits f�rut. En skylt placerad p� ett utpekat prioriterat pendlingsstr�k tillika regional cykelv�g � de str�k som ska vara de b�sta av b�sta. En skylt som gjorde mig minst sagt f�rbannad.

Hoppsan, h�r f�r jag inte cykla l�ngre! Jag m�ste visst hitta en annan v�g, kanske byta sida�

L�t oss backa bandet lite. En g�ng i tiden tog staden fram en cykelplan. Med m�ls�ttningen att g�ra det enklare och l�ttare att cykla samt att framkomligheten och trafiks�kerheten ska f�rb�ttras f�r cykeltrafiken.

Sedan togs en Framkomlighetsstrategi fram � prioritet f�r cykel s�ger den. �ven ett trafiks�kerhetsprogram togs fram � stort fokus p� f�rb�ttrad trafiks�kerhet f�r cyklister � s�rskilt korsningspunkter d�r cyklister �r mycket utsatta.

Pendlingspotentialer och framkomlighetsstudier f�r cykeltrafiken genomf�rdes � g�ller att g�ra r�tt �tg�rder p� r�tt plats. Och veta vad som ger framkomlighet och vad som inte ger framkomlighet om man ska lyckas. M�tningar av cykeltrafik genomf�rdes p� massor av platser � var cyklar man och var vill man cykla. Allt detta f�r att f� ut st�rsta m�jliga nytta av kommande investeringar � att g�ra r�tt och g�ra det kostnadseffektivt. F�r det �r ingen lekstuga eller gissningslek vi h�ller p� med.

Eller�

Jo, det �r exakt vad som h�nder n�r detta sedan s�tts i h�nderna p� vissa yrkesm�nniskor som inte har en aning om vad de sysslar med � det blir rena rama lekstugan. Det blir ocks� en farlig lek, en lek med m�nniskors liv och h�lsa. Dessa m�n och kvinnor fattar beslut som f�r rakt motsatta effekter till vad cykelplanen och �vriga styrdokument s�ger ska skapas. Dessa personer och deras chefer vet uppenbarligen inte vad de h�ller p� med. Men de har mage att p�st� att det som de nu har byggt inneb�r att s�v�l trafiks�kerheten som framkomligheten har blivit b�ttre.�

Detta �r vad jag talar om:

Magelungsv�gen. R�tt streck: ett utpekat pendlingsstr�k och tillika regionalt cykelstr�k i s�dra Stockholm, p� den s�dra sidan av v�gen. Str�ket str�cker sig genom stora delar av s�dra Stockholm � knyter ihop �stra delen med den v�stra. Utpekat b�de i stadens och regionens cykelplan f�r att �tg�rdas: breddning av cykelbanan samt separering fr�n g�ende.

S� �r det d� dags att genomf�ra �tg�rderna. Trafikkontoret har av politiken f�tt 1 miljard f�r att f�rverkliga s� mycket som m�jligt av �tg�rderna i cykelplanen. Genom att bygga nytt och f�rb�ttra befintligt enligt den nya standarden i cykelplanen.

S� nu ska cykelbanan p� Magelungsv�gen breddas och separeras fr�n g�ende. Och bland det f�rsta projektgruppen p� Trafikkontoret g�r �r att fullst�ndigt skita i allt vad cykelplanen s�ger och allt som ligger till grund f�r planen. De struntar �ven i framkomlighetsstrategin och trafiks�kerhetsprogrammet. De beslutar att p� en kort str�cka flytta cykelbanan och l�gga str�ket p� andra sidan, p� norra sidan av v�gen:

Inte l�ngre cykla rakt fram. Nu ska vi ist�llet byta sida och korsa v�gen. Tv� g�nger, samt korsa en lokalgata.

S� p� en str�cka av 300 meter ska nu cyklisterna byta sida p� v�gen � tv� g�nger. Samt passera �ver en lokalgata. En passage i anslutning till en cirkulationsplats och en signalreglerad passage. Ingen av passagerna med prioritet eller trafiks�kerhetsh�jande �tg�rder f�r cykeltrafiken. S� fr�n att cykelbanan p� s�dra sidan hade noll passager, konflikter och trafiks�kerhetsproblem med biltrafiken har vi nu genom att cykelbanan ligger p� norra sidan f�tt tre s�dan konfliktpunkter � p� 300 meter. Bra jobbat f�r man v�l s�ga, inte helt l�tt att lyckas med en s�dan bedrift.

Varf�r fattar d� projektgruppen detta beslut? F�r att de menar att det var enklare och eventuellt billigare (blev dock aldrig utrett) att bygga en bredare cykelbana p� norra sidan �n p� s�dra. S� p� grundval av enbart anl�ggningstekniska sk�l skiter projektgruppen totalt i alla m�ls�ttningar i s� v�l cykelplanen, framkomlighetsstrategin och trafiks�kerhetsprogrammet. De v�ljer ist�llet den enkla v�gen - den enkla v�gen f�r dem.

Vad var det d� som var s� sv�rt och som gjorde att man valde norra sidan? Man f�redrog att spr�nga berg ist�llet f�r att g�ra en st�dmur/flytta en sl�nt f�r att f� plats med den breddade cykelbanan.

H�r var det f�r komplicerat och kostsamt att g�ra en ny sl�nt eller en st�dmur (n�got man visserligen klarade av att g�ra n�r v�gen byggdes, f�r sis�d�r 50 �r sedan).

I st�llet valde projektet att spr�nga berg och bygga cykelbanan p� andra sidan:

Om nu projektet inte ville g�ra en ny sl�nt eller bygga st�dmur hade man ju kunnat spr�nga berg p� norra sidan, flytta hela v�gen norrut f�r att p� s� s�tt f� plats med den bredare cykelbanan p� s�dra sidan. Inte heller detta pr�vades. B�ttre enligt projektets deltagare att de som cyklar, ung som gammal, f�r korsa v�gen tv� g�nger. Det ska visst b�de f�rb�ttra framkomligheten och trafiks�kerheten - p� n�got s�tt...

S� ist�llet f�r att cykla rakt fram ska jag nu �ver tv� cykelpassager d�r jag inte har prioritet. Inte heller �r det n�gra hastighetsd�mpande �tg�rder p� passagen s� n�gon bra trafiks�kerhet kan vi ju knappast kalla det. Sen har vi det d�r med sikten, kanske kan det finnas vissa synpunkter p� sikten vid passagen�

D�r bakom tr�det har vi utfarten fr�n cirkulationsplatsen och sedan �ver cykelpassagen. Hur vi trafikanter ska se varandra och kunna interagera p� ett bra och s�kert s�tt �r n�got av en g�ta f�r mig. Hur ska barn klara av en s�dan h�r komplicerad situation? Hur ska vi ens kunna se barnen bakom denna v�gg av gr�nska? Tala g�rna om det f�r mig Trafikkontoret.

Men hej, jag f�r v�l st�lla upp och uts�tta mig f�r detta n�r Trafikkontoret och dess personal v�ljer den enkla v�gen. Och anser sig ha r�tten att fullst�ndigt skita i vart enda ord i samtliga styrdokument. De talar heller inte om n�got om detta i sina tj�nsteutl�tanden till politikerna i trafikn�mnden � inte ett ord om konsekvenserna av att�bredda cykelbanan p� norra sidan i st�llet f�r p� s�dra sidan, inte ett ord.

Eller f�rresten, i slutredovisningen av projektet till trafikn�mnden har de fr�ckheten (eller okunskapen) att inf�r n�mnden p�st� att s�v�l framkomligheten som trafiks�kerheten nu har blivit b�ttre f�r cykeltrafiken. Fr�n tj�nsteutl�tandet:

"De oskyddade trafikanterna har getts en b�ttre framkomlighet"

"De platser d�r konflikter mellan bilar och oskyddade�trafikanter riskerar att uppst� har gjorts s�krare"�

Allt undertecknat av den tidigare trafikdirekt�ren. Kanske fanns det fler anledningar till att han fick g�?

Som jag skrev inledningsvis t�nkte jag inte skriva detta inl�gg. Jag har inte brytt mig s� mycket om denna minst sagt usla cykelinvestering. Jag har bara fortsatt att cykla p� den s�dra sidan, som de flesta andra g�r. Tills jag s�g den nya skylten h�romdagen - d� blev jag skogstokig. En skylt som s�ger att nu�m�ste jag byta sida � jag f�r inte cykla rakt fram l�ngre.

Jag kom cyklande med mina barn n�r jag s�g skylten. Och barnen b�rjar bli s� stora att de m�nga g�nger nu cyklar sj�lva � hur ska de klara av att hantera denna nya situation? F�r nu vill, nej inte vill, nu tvingar Trafikkontoret barnen att byta sida � att korsa v�gen. F�r att man valde den enkla v�gen och breddade cykelbanan p� norra sidan. Och sedan f�rbjuda cykling p� den s�dra sidan.

S� fr�n att tidigare inte kommit i konflikt med biltrafiken ska nu barnen ta sig �ver den starkt trafikerade v�gen�tv� g�nger samt korsa en lokalgata. Fullst�ndigt skymda av ett tr�d. S� bygger Trafikkontoret ett transportsystem� � de fullst�ndigt exkluderar vissa grupper. Trots att de har ett politiskt uppdrag att inkludera alla�� att skapa en stad f�r alla. Det �r �ven s� att Trafikkontoret har uppdraget att underl�tta f�r barn att cykla till/fr�n skolan genom att skapa s� kallade trygga och s�kra skolv�gar.

Det h�r �r mina tidigare kollegor som har gjort detta. Jag vet exakt vilka de �r, jag vet deras bakgrund och deras yrkeskunskap. Jag k�nner deras chefer. De kan�inte s�rskilt mycket om cykeltrafik och trafiks�kerhet. Och det m�rks ju - minst sagt. Men �nd� f�r de g�ra s�dan h�r uppdrag och fatta s�dan h�r helt avg�rande beslut � utan n�gon som helst kvalitetss�kring i organisationen � de meddelar inte ens politiken om dessa kraftiga avsteg fr�n m�len i styrdokumenten. Kanske f�r att de inte begriper b�ttre? Och nu har de lyckats med att fullst�ndigt fucka upp detta. F�r flera miljoner. Och det kommer vara s� h�r i m�nga, m�nga �r fram�ver.

F�r jag ska ber�tta vad som nu kommer att h�nda. I stort sett ingenting kommer att h�nda. Man kommer knyta n�ven i fickorna och sv�ra lite �ver sin tidigare kollega som sk�ller p� dem. Men en sak kommer att ske: Trafikkontoret kommer att �ndra p� cykelv�gvisningen. S� att man kommer f� information att man nu ska byta sida � tv� g�nger � f�r att ta sig fram p� detta cykelstr�k.

F�r cykelv�gvisningen har de inte �ndrat p� sedan�breddningen av cykelbanan � den visar precis som tidigare att man ska cykla rakt fram � p� s�dra sidan. Rakt fram p� det som var det gena, s�kra och prioriterade pendlingsstr�ket (om �n lite smalt, det skulle ju breddas enligt planen):

Rakt fram s�ger v�gvisningen. Som leder fram till skylten f�r g�ngbana. D�r jag inte l�ngre f�r cykla. Nu m�ste jag byta sida. Det�ska visst vara enklare och s�krare s�. Enklare f�r de som byggde.

De gjorde det s� enkelt f�r sig att de inte ens orkade eller brydde sig om att �ndra v�gvisningen � ni vet, man kan ju g�ra lite som man vill n�r man leker och har lekstuga.

Det verkar som att en del personer p� Trafikkontoret resonerar p� f�ljande s�tt: vi bygger enligt standard i cykelplanen. Skit samma�var och�hur vi bygger den standard.

Det h�r �r s� uselt, jag hoppas ni sk�ms �gonen ur er. Men k�nner jag er r�tt g�r ni inte det. Ni kommer inte rannsaka er sj�lva eller l�ra er av detta. Inte heller era chefer som ju har ansvaret - ni byggde ju billigt och enkelt samt�h�ll budget. D�r �r inst�llningen att vem som helst kan v�l fuska fram en cykelinvestering � inte s� noga. Och ni kommer d�rmed forts�tta fucka upp fler cykelinvesteringar. Och v�rst av allt, ni kommer tycka att ni fullf�ljt ert uppdraget p� ett bra s�tt. Att ni gjort �v�l avv�gda kompromisser.�

S� i ett cykelprojekt - f�r cykelmiljarden - det enda ni lyckats med �r att sl�sa bort pengar p� att f�rs�mra trafiks�kerheten och framkomligheten f�r de som valt att cykla. Det var v�l inte s� beg�vat...

H�r kan ni l�sa del 2�och del 3 i denna galenskap

Relaterade l�nkar: