Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Cykeltrafiken m�ste v�ck - f�r biltrafikens skull. Del 2

27 nov 2017

Fick ett mail som g�r mig lite konfunderad.

Mailet �r fr�n planarkitekten f�r projektet M�lar�ng som jag skrev om nyligen.�Han informerar mig att g�ng- och cykeltunneln under motorv�gens avfartsramp kommer att utg� och att pendlingsstr�ket d� m�ste flyttas. �

�N�r det g�ller den �vriga cykelkopplingen med en GC-tunnel l�ngs pendlingsstr�ken norr om trafikplatsen med en passage genom en tunnel �r l�sningen inte l�ngre aktuell�

De studerar nu en annan dragning av pendlingsstr�ket:�

�studera en koppling s�der om trafikplatsen d�r cykelstr�ket p� ett parti g�r parallellt med den planerade lokalgatan �Hantverksg�ngen�.�

�Resultatet blir att det kan se ut s� h�r:

Eventuell ny dragning av pendlingsstr�ket (gr�nt streck) d� gc-tunnel utg�r.

Hur ett pendlingsstr�k med god standard ska korsa Murm�starv�gens k�rbanor och rymmas p� dessa lokalgator �r i dagsl�get oklart, mycket �r s� att s�ga redan intecknat p� dessa gator:

Lokalgata med eventuellt pendlingsstr�k.

Hantverksg�ngen som nu �ven ska inrymma ett parallellt pendlingsstr�k

Ytterligare en koppling som p�verkas av att g�ng- och cykeltunneln nu utg�r �r cykelf�rbindelsen mellan Bred�ng och Segeltorp/Fru�ngen. Den passerade ju tidigare genom g�ng- och cykeltunneln och vidare p� ramp upp p� bron �ver E4/E20. I dagsl�get finns inget svar p� hur den nu kommer att g�.

Jag f�r �ven information om att projektet kommer g�ra en detaljplan som inte om�jligg�r att staden kommer tillbaka i ett senare skede och bygger en b�ttre cykell�sning:�

"Detaljplanen f�r M�lar�ng om�jligg�r inte en s�dan flyover"

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 3

Trafikverkets snabbcykelv�g

28 okt 2017

H�r kan ni se en animering av Trafikverkets f�rslag till snabbcykelv�g l�ngs E4:an i Stockholm, mellan Norrtull och Silverdal i Sollentuna.

Bitvis ser det lovande ut. Andra avsnitt skulle beh�vas arbetas lite mer med. Men ett stort steg fram�t. Om det f�rverkligas.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

HELA systemet m�ste fungera

9 mar 2017

Det h�r �r ingen kritik mot landstingsr�det Gustav Hemming i Stockholm. Ist�llet f�r han personifiera en f�rh�rskande uppfattning och syn p� cykeltrafik.

I flera av v�ra st�der finns det b�de kommunala och statliga v�gar. De knyts ihop p� olika s�tt och bildar en form av helhet, ett sammanh�ngde n�t - ett system. S� att man effektivt och funktionellt kan f�rflytta sig med bil. Det �r ju sv�rt att f� n�gon vettig funktion p� E4:an och Essingeleden i Stockholm utan de kommunala v�gn�ten. Likav�l som det �r sv�rt att f� n�gon vettig funktion p� de kommunala v�gn�ten utan E4:an och Essingeleden � det h�nger liksom ihop.

S� ser det inte ut f�r cykel. Och inte ens mentalt hos m�nga av v�ra beslutsfattare och planerare g�r det det. Utmed flera av de stora infartslederna i Stockholm �r Trafikverket v�gh�llare, m�nga g�nger �ven f�r de g�ng- och cykelv�gar som finns utmed dessa trafikleder. Vi har till exempel E18/Roslagsv�gen, Huddingev�gen, Gud�broleden och �ltav�gen. M�nga g�nger finns det inga andra alternativ att cykla �n dessa str�ckor, det �r dessa str�ckor som g�ller eller s� f�r man cykla l�nga omv�gar.

Samtliga av dessa cykelv�gar lider av d�lig utformning och bristf�lligt drift och underh�ll. Det blir s�rskilt tydligt denna �rstid. Men de ing�r i ett system, i en helhet � i de regionala cykelstr�ken. F�r att man hj�lpligt ska kunna ta sig fram med cykeln i regionen. F�r att kunna cykla i och genom flera kommuner. Precis s� som v�gn�tet f�r biltrafiken och s� som vi k�r bil i regionen.

Och allt som oftast ser det ut s� h�r p� dessa str�k denna �rstid:

E18/Roslagsv�gen Foto: Bj�rn Stenberg

E18/Roslagsv�gen Foto: P�r Bygdesson

Huddingev�gen Foto: Andreas Peleback

Huddingev�gen�Foto: Fredrik Rosenqvist

Det �r till och med s� d�liga f�rh�llanden ibland att Nacka kommun ingriper och g�r det Trafikverket ska g�ra:

Det �r allts� ofarbart p� dessa cykelv�gar. Och andra alternativ f�r cykeltrafiken finns inte. Bilv�gen har hela tiden varit farbar.

Och d� spelar det ju ingen roll hur bra eller d�ligt kommunerna runt omkring r�jer sina cykelv�gar n�r det ser ut s� h�r. Om man nu inte bara vill cykla fram och tillbaka p� kommunens cykelv�g...

N�r jag d� f�rs�ker g�ra ansvariga uppm�rksamma p� detta blir svaret ofta detta:

�Dock �r kommunen huvudpart� - en helt on�dig och ov�sentlig upplysning. Det h�r g�ller ju just de statliga, Trafikverkets, cykelv�gar. Oavsett om de ansvarar f�r 5, 10 eller som �r fallet 30 procent av de regionala cykelv�garna. De m�ste ju fungera om helheten ska fungera.

�ven v�r infrastrukturminister upprepar detta om och om igen � kommunerna har huvudansvaret f�r cykling i landet.

Men� S� h�r skulle de aldrig s�ga om biltrafikens system. Att den ena eller andra har huvudansvaret f�r ett system. Och sen blunda f�r att det inte h�nger ihop eller inte g�r att anv�nda p� grund av usel drift och underh�ll. D�r �r systemet och helheten en sj�lvklarhet som inte beh�ver diskuteras.

S� inte cykel. De som dagligen f�rs�ker cykla utmed dessa leder, p� Trafikverkets cykelv�gar, skiter ju fullst�ndigt i om det �r stat eller kommun som har ansvaret f�r cykelv�gen. De vill bara ha en fungerande helhet. Att kunna ta sig fr�n A till B med grundl�ggande funktioner s� som framkomlighet och s�kerhet. Som vi kan g�ra med bilen - f�r d�r tar var och en ansvar f�r sin del.

�terigen, detta �r ingen kritik mot Gustav Hemming. Det visar mer p� hur djupt rotat ett visst syns�tt �r och d�rmed hur sv�rt det �r att f� till ett cykelsystem - en helhet. Vi �gnar mer tid �t att f�rs�ka peka ut ett huvudansvar, ett huvudansvar som egentligen inte finns. I st�llet f�r att l�sa det problem vi har framf�r �gonen - fixa helheten, fixa systemet - genom att var och en tar ansvar f�r sin del. Ett system d�r Trafikverket ska ta bort sn�moset fr�n sina cykelv�gar samt bygga sina cykelv�gar och kommunerna ta bort sn�moset fr�n sina cykelv�gar samt bygga sina cykelv�gar - d� f�rst fungerar det.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 9

Vi vet var du bor!

7 mar 2017

Om vi ska kunna �ka cyklandet m�ste vi veta potentialen. Vet vi potentialen och framf�rallt var den finns kan vi enklare s�tta in r�tt �tg�rd p� r�tt plats. Om man inte har koll p� detta �r det enkelt att avf�rda cykelsatsningar som verkningsl�sa, man kan till och med h�vda att det inte finns n�got underlag f�r �kad cykling. D� kan man argumentera f�r att det enbart �r v�g- och kollektivtrafiksatsningar som ska l�sa transportsystemet i Stockholm.

Och nu det b�sta av allt, vi vet hur stor och var potentialen finns!

I arbetet med Stockholms cykelplan 2012 och den regionala cykelplanen 2014 tog jag initiativet till tv� studier. Studierna, genomf�rda av Krister Spolander, hade till uppgift att ta fram data om den f�rv�rvsarbetande befolkningens arbetspendling � var m�nniskor bor och var de arbetar i Stockholms l�n. Data har sedan analyserats i syfte att f�rst� pendlingspotentialen f�r cykel samt f�r att f� fram ett geografiskt underlag f�r r�tt lokaliseringen av cykelstr�ken � helt enkelt var man ska bygga och f�rb�ttra cykelinfrastrukturen f�r att s� m�nga som m�jligt ska f� det enkelt att v�lja cykel.

�

Arbetsplatserna i Stockholms l�n �r fr�mst koncentrerade till ett omr�de best�ende av Stockholms stad och Solna. D�r finns drygt 60 procent av arbetsplatserna f�r l�nets 940�000 f�rv�rvsarbetande (�r 2009). Inom en cirkel med 10 kilometers radie fr�n Sergels torg bor 459 000 m�nniskor med f�rv�rvsarbete varav de allra flesta, 392�000, ocks� har sitt arbetsst�lle d�r. Till arbetsplatser i Stockholms innerstad pendlar 210�000 personer som inte bor i innerstaden.

F�r de flesta �r avst�ndet till arbetsplatsen f�rh�llandevis kort. De flesta arbetspendlare i l�net, 68 procent, har mindre �n 11 kilometer till arbetsplatsen f�gelv�gen. �versatt till verklig v�g handlar det om max 14 kilometer, en str�cka man kan cykla p� 40 minuter. �ver 600�000 m�nniskor i l�net har allts� max 14 kilometer till sitt arbete. S� pass m�nga som 270 400 arbetar i den egna kommunen, vilket ju i m�nga fall inneb�r korta cykelavst�nd. Det �r bara en tiondel av f�rv�rvsarbetande i l�net som har l�ngre f�gelv�g �n tv� mil.

Medelresan, enkel v�g, f�r en cykelpendlar i Stockholmsomr�det �r cirka 9 kilometer visar studier fr�n Trafikkontoret och Trafikverket. Var tredje person som cykelpendlar cyklar l�ngre �n 10 kilometer till arbetet.

Vi vet ocks� att i rusningstid �r cykeln konkurrenskraftig mot b�de bil och kollektivtrafik p� resor upp till ca 15-20 km. Vi vet �ven att investeringar i cykelinfrastruktur �r samh�llsekonomiskt mycket l�nsamma. Avsev�rt mer l�nsamma �n investeringar i v�ginfrastruktur.

Bild: Trafikkontoret Stockholms stad

F�ruts�ttningarna att �ka cykelpendlingen i l�net �r allts� mycket goda sett till detta underlag. Vi ser ocks� en v�xande elcykelandel i cykelflottan vilket sannolikt kommer att inneb�ra att cyklade distanser �kar. Vi vet ocks� i vilka relationer de riktigt stora potentialerna finns. En av dessa relationer med stor potential �r den d�r Trafikverket nu skrotat snabbcykelv�gen.

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 3

Cykeln - inte i trafikens finrum

1 feb 2016

H�sten 2015 kunde vi l�sa i Dagens Nyheter att landstinget i Stockholm kommer att skapa ett cykelkansli till �rsskiftet. Kansliet ska ha bland annat ha till uppgift att samordna det regionala cykeln�tet i l�net, att verka f�r fler och s�kra cykelparkeringar vid kollektivtrafiken, g�ra det enklare att resa med cykel i kollektivtrafiken samt att utreda ett l�ns�vergripande l�necykelsystem.

S� hur g�r det d� f�r cykelkansliet?

Jag st�llde fr�gan p� twitter och fick d� detta svar av avdelningschefen f�r regionplaneavdelningen p� Stockholms L�ns Landsting:

S� �nnu finns allts� inte n�got cykelkansli eller personal och det finns heller ingen budget f�r kansliets verksamhet. Kansliet �r vidare ett tidsbegr�nsat projekt och ingen ordinarie verksamhet. Ska vi g� p� ett uttalande av Gustav Hemming (C), milj�-, sk�rg�rds- och regionplanelandstingsr�d s� finns inga pengar heller avsatta i budgeten.

� Vi ansl�r inga pengar till cyklingen, s�ger Hemming

En annan faktor av betydelse, jag skulle s�ga avg�rande betydelse, �r var n�gonstans i landstingets organisation detta kansli sorterar. Cykelkansliet sorterar inte under trafiklandstingsr�dets Kristoffer Tamsons (M) verksamhet utan under Gustav Hemming (C) som �r milj�-, sk�rg�rds- och regionplanelandstingsr�d.�

Vi k�nner igen detta fr�n Stockholms stad och f�rra mandatperioden, n�stan en kopia faktiskt. D�r Per Ankersj� (C) var stadsmilj�borgarr�d med n�gon form av ansvar f�r cykel och sedan ett trafikborgarr�d, Ulla Hamilton (M) som hanterade �vrig trafik. Ankersj� hade heller ingen budget och eller ett tydligt mandat f�r att �stadkomma betydande f�r�ndringar.

Varf�r har det betydelse? Det hela �r t�mligen enkelt, grundl�ggande organisationskunskap kan man s�ga.�Cykel m�ste in i de g�ngse planeringsprocesserna, hanteras av samma planerarorganisation som annan trafik och inte vara n�got projekt. F�r annars h�nder v�ldigt lite � vi har ju redan facit p� detta, bara att se oss runt om i l�net - det �r uselt. Eller som Kristoffer Tamsons s�ger i SvD 20160201:

��den vanliga trafiken.� Inte ett ord om cykel vid och i kollektivtrafiken, bara kommunernas ansvar � varf�r Kristoffer Tamsons?

Det �r av avg�rande betydelse att cykel kommer in i trafikens finrum, d�r de avg�rande besluten fattas och d�r pengarna finns. Det talas ju om cykelparkeringar vid kollektivtrafiken, cykel i kollektivtrafiken och l�nst�ckande l�necykelsystem � investeringar som kommer kosta pengar, stora pengar om de ska bli bra. Investeringar som i allra h�gsta grad sorterar under trafiklandstingsr�dets Kristoffer Tamsons (M) verksamhet.

Annars finns en uppenbar risk att cykelkansliet st�r d�r med m�ssan i handen och bugar efter allmosor hos andra akt�rer. F�r sj�lva har de varken pengar eller mandat att �stadkomma s�rskilt mycket. Och �nnu en g�ng upprepar historien sig och lite kommer h�nda p� cykelomr�det.

Som min gode v�n brukar s�ga: �Ord �r bra men asfalt �r b�ttre��

�

Relaterade inl�gg: