Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Var g�r du?

27 mar 2019

F�r snart ett halv�r sedan kom en ny trafikregel:

G�ende som anv�nder en gemensam g�ng- och cykelbana ska om m�jligt g� l�ngst till v�nster i f�rdriktningen.

Innan dess s� fanns inget reglerat i trafikf�rordningen om detta, du kunde g� hur som helst p� en gemensam g�ng och cykelbana. Hur har det d� g�tt sedan den nya regeln inf�rdes - g�r man nu till v�nster? H�r kommer en ovetenskaplig observations- och intervjustudie.

Sedan inf�randet av regeln i oktober 2018 har jag n�stan varje vardag cyklat med en kamera f�r att observera och dokumentera var man g�r p� g�ng- och cykelbanan. Ett antagande jag hade inf�r �studien� var att det med tiden skulle bli en f�r�ndring � fler och fler skulle g� l�ngst till v�nster � man beh�vde bara f� lite tid p� sig att l�ra sig den nya regeln och anpassa sig d�refter. Jag har �ven n�r det givits tillf�lle �intervjuat� g�ende om den nya regeln och om de k�nner till den. Totalt har jag intervjuat 137 personer sedan oktober 2018.

En genomg�ng av mina filmer visar att ingenting har h�nt. De flesta g�r precis hur som helst p� de gemensamma g�ng- och cykelbanorna. Det g�r inte att utifr�n filmerna utl�sa n�gon som helst f�r�ndring av g�endes beteende och placering p� g�ng- och cykelbanan.

En vanlig syn p� en g�ng- och cykelbana. Vi g�r precis hur som helst.

N�r det sedan g�ller intervjuerna med g�ende s� �r det endast tv� av 137 stycken som glasklart visste om den nya regeln (det lite komiska i det hela �r att b�gge �nd� gick p� �fel� sida). �vriga hade ingen som helst aning om den nya regeln alternativt menande att den regeln �alltid� funnits. Ungef�r 40 stycken var av den �sikten att regeln spelar ingen roll f�r dem f�r de g�r �nd� som de vill.

Detta �r sj�lvklart ingen vetenskaplig unders�kning och jag hoppas att n�gon plockar upp detta och tar det vidare. Detta �r endast ett litet nerslag i min f�rd till/fr�n arbetet.�Jag har �ven fr�gat Transportstyrelsen, Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting om n�gon av dem har f�r avsikt att upplysa och informera landets inv�nare om denna regel � noll svar.

Jag tycker "ministudien" visar p� n�got. Den visar p� en fr�ck nonchalans fr�n lagstiftaren. Vill man verkligen �stadkomma en f�r�ndring och regelefterlevnad s� �r tillv�gag�ngss�ttet regeringen valt inte s�rskilt l�mpligt. Inte heller s�rskilt trov�rdigt. Det r�cker s� att s�ga inte med att skriva om eller l�gga till n�gra f� ord i kapitel 7 i Trafikf�rordningen och tro att nu �r saken biff. Det kr�vs lite mer �n s�...

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 11

I st�llet f�r cykel�verfart

19 okt 2017

S� kan vi anv�nda ett f�r m�nga trafikanter v�lk�nt v�gm�rke - v�jningsplikt:

Ett m�rke som finns �ver stora delar av v�rlden och med i stort sett samma inneb�rd. Inga konstigheter eller otydligheter - enkelt att kommunicerar till trafikanterna vad som g�ller. Finns heller inga villkor att cyklister ska "ta h�nsyn till avst�ndet till och hastigheten hos fordonen som n�rmar sig �verfarten." Och n�r vi anv�nder v�gm�rket v�jningsplikt kan det se ut s� h�r:

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 3

Varf�r g�r du h�r?

12 dec 2016

Kanske ser du inte skillnad p� g�ng- respektive cykelbanan? Kanske du helt enkelt inte bryr dig. Kanske k�nner du inte till trafikreglerna? Att det faktiskt inte �r till�tet att g� p� cykelbanan om det finns en g�ngbana i n�rheten. B�tesbeloppet f�r att g� p� cykelbanan �r 500 kr.

Det h�r �r intressant tycker jag: b�tesbeloppet f�r att g� p� cykelbanan �r allts� 500 kronor. Det �r samma b�tesbelopp f�r att cykla p� g�ngbanan. S� lagstiftaren ser allts� lika p� dessa tv� f�reteelser.

Jag st�llde en fr�gan till Polisen i Stockholm: hur m�nga b�ter har de utf�rdat de senaste �ren f�r att man g�tt i cykelbanan?

Noll var svaret. Men en hel del b�ter var utf�rdade f�r att man cyklat p� g�ngbanan...

Detta skeva f�rh�llande�kan inte bero p� att cykling p� g�ngbana �r ett st�rre trafiks�kerhetsproblem �n g�ende p� cykelbana:

Vi alla kanske skulle ta och visa lite st�rre f�rst�else och mer h�nsyn d�r ute i trafiken.�

S� om nu inte Polisen bryr sig om var du g�r kan du v�l sj�lv t�nka p� var du g�r...

Foto: Joakim von Scheele

Foto: Arne B

Foto: Jon Jogensj�

Foto: Arne B

Foto: Jon Jogensj�

Foto: Lena Sundin

Foto: Mikael Str�m

Foto: Daniel Helld�n

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 21

Varf�r cyklar vi mot r�tt?

4 sep 2015

�

I studien �Att cykla i Stockholms innerstad� fick n�rmare 700 cyklister svara p� fr�gor om bland annat trafiksignaler. 92 % av dessa cyklister har k�rkort.

H�r f�ljer en liten sammanst�llning av svaren.

Tv� tredjedelar uppger att de n�gon g�ng cyklar mot r�tt ljus, och var fj�rde cyklist g�r det alltid eller ofta. Det �r lika vanligt att alltid eller ofta cykla mot r�tt ljus vid trafiksignal i cykelbanan som vid gemensam signal i gatan.�

Dessa siffror st�mmer t�mligen v�l �verens med resultat fr�n observationsstudier av r�dljuscyklande. Andelen r�dljuscyklande brukar hamna runt 20 procent n�r man v�ger samman olika typer av trafiksignaler och korsningar. �ven h�r sticker yrkestrafikanter ut med en avsev�rt h�gre andel r�dljuscyklande.

Den vanligaste orsaken till r�dljuscykling anges vara att trafiksituationen �r s�dan att det g�r bra. Knappt var tredje cyklist anser att det tar f�r l�ng tid innan signalen sl�r om.

Ett annat beteende hos dem som ofta cyklar mot r�tt. Cyklister som ofta cyklar mot r�tt anv�nder i l�gre utstr�ckning hj�lm, cyklar oftare fortare och v�ljer oftare bort cykelv�gar p� grund av att de inte tycker att de �r trafiks�kra. De v�ljer hellre en v�g som snabbt tar dem dit de ska.

De flesta upplever att signaler i cykelbanan s�llan sl�r om automatiskt. Tre av fyra menar att signalen inte sl�r om till gr�nt automatiskt och att de beh�ver trycka p� en knapp f�r att det ska sl� om till gr�nt. De gemensamma signalerna upplevs oftare sl� om till gr�nt automatiskt, j�mf�rt med trafiksignalerna i cykelbanan.

H�lften av cyklisterna upplever att de alltid eller ofta fastnar vid r�tt ljus p� bilisternas gr�na v�g, vilket naturligtvis beror p� att trafiksignalen �r anpassad f�r bilister.

I studien har cyklisterna kommenterat olika problem med synkroniseringen av trafiksignaler.

�Gr�nt f�r bilister i samma f�rdriktning, men r�tt f�r cyklister - osynkroniserat, irriterande, leder till att cyklister k�r mot r�tt.�

�Trafiksignaler f�r cyklister och gr�n gubbe �r ej synkade vilket inneb�r trafikfara n�r bilar ska sv�nga och passera b�de cykelbana och �verg�ngsst�lle. (Bilister tittar f�rmodligen oftast p� den gr�na gubben, inte om cyklisterna har gr�nt. �r gubben d� r�d inneb�r det trafikfara/olycksrisk och/eller irritation).�

H�r kan ni l�sa om hur man kan cykelanpassa trafiksignaler. F�r att f�rb�ttra cykeltrafikens framkomlighet, f�r att �ka respekten f�r trafiksignaler och f�r att p� s� s�tt bidra till ett minskat r�dljuscyklande.

�

Relaterade inl�gg:

�

Kommentera Kommentarer: 4

Cykel�verfarten som f�rsvann

3 nov 2014

�

Cykel�verfarter �r numera s� mycket b�ttre �n cykelpassagerna f�r oss cyklister. I alla fall i teorin. I praktiken har regel�ndringen skett utan vare sig beredning, debatt, information eller ekonomi.

Regeringen beslutade under sommaren om nya trafikregler f�r cykel�verfarter och reglerna b�rjade till�mpas 1 september. Detta �r en av de st�rsta regelreformer som skett i modern tid vad g�ller trafikregler och cykeltrafik. I korthet inneb�r regel�ndringen att cykelpassagen inf�rs � allts� att cyklister har v�jning mot trafiken p� korsande gata. Det �r i princip samma regel som tidigare f�r cykel�verfart, men nu sk�rps den s� att en cyklist eller mopedf�rare som ska f�rdas ut p� en cykelpassage m�ste s�nka hastigheten innan utfart.

Nya regler f�r cykel�verfarten inf�rs ocks� vilket kan inneb�ra en tydlig prioritering av cykeltrafiken. Trafik som ska korsa cykel�verfarten har v�jningsplikt mot cyklister och mopedf�rare som �r ute p�, eller just ska f�rdas ut p� �verfarten. F�r att det klart ska framg� f�r trafikanterna att det finns en cykel�verfart ska det finnas v�gmarkering f�r cykel�verfart som dessutom kompletteras med v�jningslinje p� �mse sidor av cykel�verfarten. Ett nytt v�gm�rke � cykel�verfart � ska ocks� finnas f�re �verfarten.

Det nya v�gm�rket f�r Cykel�verfart

V�gmarkering f�r cykel�verfart (och cykelpassage)

V�jningslinje, ska finnas�p� �mse sidor av�v�gmarkeringen f�r cykel�verfarten

Cykel�verfarten kr�ver ocks� en lokal trafikf�reskrift. Ytterligare en f�ruts�ttning f�r en cykel�verfart �r att fordon inte f�r k�ra fortare �n 30 kilometer i timmen, och att cykel�verfarten �r s�krad och utformad s� att korsande biltrafik h�ller l�g hastighet. I dagligt tal kan vi kalla det f�r fartgupp.

Allt det h�r kan ni v�l redan som ett rinnande vatten? Jas� inte?! Men gr�m er inte f�r det, det g�r inte Transportstyrelsen heller � regeringens eget organ f�r beredning av bland annat trafikregler. S� h�r s�ger en representant fr�n Transportstyrelsen n�r jag fr�gar om regel�ndringen:

�Transportstyrelsen har inte deltagit i beredningen av f�rordnings�ndringarna. Snarare tv�rtom. N�r vi av tillf�llighet fick reda p� tankarna hos departementet tog vi initiativ till ett m�te p� departementet i februari. Vid det tillf�llet framf�rde vi v�ra starka bet�nkligheter p� funderingarna man hade p� departementet. Sedan h�rde vi inget f�rr�n beslutet om f�rordnings�ndringarna kom under sommaren. Vi fick inte ens f�rfattningsf�rslagen p� delning, vilket alltid �r brukligt. Av det sk�let har vi ingen beredskap att g� ut med n�gon information. N�r vi dessutom har stora sv�righeter att tolka f�rordnings�ndringarna och vad det f�r f�r konsekvenser blir det �nnu sv�rare att g� ut med meningsfull information. Vi har ist�llet valt att �tminstone tills vidare h�nvisa till departementet n�r det g�ller fr�gor kring beslutet.�

Inte heller landets kommuner, genom sin intresseorganisation Sveriges kommuner och landsting, har deltagit eller f�tt m�jlighet att yttra sig och redovisa konsekvenserna av denna regel�ndring. S� det �r inte bara beredningen av regel�ndringen som �r under all kritik � reformen �r dessutom helt ofinansierad. Landets alla cykel�verfarter har nu blivit cykelpassager, det vill s�ga en f�rs�mring f�r cykeltrafik. F�r att cykelpassagerna ist�llet ska bli cykel�verfarter kr�vs ombyggnationer s� att de blir hastighetss�krade. En grov kostnadsuppskattning f�r att g�ra detta visar p�3 miljarder. Var ska dessa pengar komma ifr�n? Regeringens egen Cyklingsutredning pekar p� att cykelskulden i landet �r stor, till och med mycket stor. Trafikverket har uppskattat att det beh�vs minst�15 miljarder f�r att f� ordning p� alla brister och fel i landets cykelinfrastruktur. Och det �r en siffra de kom fram till redan innan denna regel�ndring.

Det som ser ut att kunna vara bra f�r cykeltrafiken kan allts� leda till en f�rs�mring. Jag gissar att endast ett f�tal av dagens alla cykelpassager kommer att utformas enligt de nya reglerna f�r cykel�verfarter d� pengar helt saknas f�r reformen.

Jag kan ju ha fel, och�nu har vi en ny regering som kanske inser problemet och omg�ende ser till att cykel f�r lite mer �n de ynka 0,7 procent av den nationella planen f�r transportinfrastruktur. Men jag har s�llan fel n�r det g�ller cykel�

�

Relaterade inl�gg:

�