Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > Belysning
  6. > Bicycling
  7. > Bilhinder
  8. > Broar
  9. > cargobike
  10. > Cykelbloggare
  11. > Cykelbox
  12. > Cykelfrämjandet
  13. > Cykelglädje
  14. > Cykelhjälmslag
  15. > Cykelinfrastruktur
  16. > Cykelparkering
  17. > Cykelpendling
  18. > Cykelpolitik
  19. > Cykelresa
  20. > Cykelstad
  21. > Cykelöverfart
  22. > Cykla höger vid rött
  23. > Cykla med barn
  24. > Cykla till jobbet
  25. > Cykla till skolan
  26. > Cyklande barn
  27. > Danmark
  28. > Davos
  29. > Debatt
  30. > Design
  31. > Desire lines
  32. > Drift & underhåll
  33. > Däck
  34. > Elcykel
  35. > Felanmälningssystem
  36. > Framkomlighet
  37. > Gatubantning
  38. > Groningen
  39. > Grus
  40. > Gå på cykelbanan
  41. > Gång- och cykelbana
  42. > Gästbloggare
  43. > Hinder på cykelbanan
  44. > Hinderbana
  45. > Hjälm
  46. > Hjälmlag
  47. > Holland
  48. > Humor
  49. > hållbart samhälle
  50. > Kläder
  51. > kollektivtrafik
  52. > Konfliktdesign
  53. > Konst
  54. > Köpenhamn
  55. > Lastcykel
  56. > Lådcyklar
  57. > Lånecyklar
  58. > Lövhalka
  59. > Media
  60. > Miljö
  61. > Motormännen
  62. > Nacka
  63. > Nationell cykelstrategi
  64. > Nederländerna
  65. > New York
  66. > Nollvisionen
  67. > Nya Slussen
  68. > Omklädningsrum
  69. > Polisen
  70. > Politik
  71. > Popup-cykelbana
  72. > Regional cykelplan
  73. > Regionala cykelstråk
  74. > Rullstolscykel
  75. > Rödljuscykling
  76. > Samhälls- och trafikplanering
  77. > Samhällsekonomin
  78. > Shimano
  79. > Självkörande fordon
  80. > Skärmar
  81. > Snabbcykelväg
  82. > Sollentuna
  83. > Solna
  84. > Sopsaltning
  85. > Sportcyklist
  86. > Stella Fare
  87. > Stockholm
  88. > Stockholms Handelskammare
  89. > Stolpar i cykelbanan
  90. > Svensk Cykling
  91. > Svängfest
  92. > Torkrum
  93. > Trafiklagstiftning
  94. > Trafikmaktordning
  95. > Trafikplanering
  96. > Trafikrapportör
  97. > Trafikregler
  98. > Trafiksignaler
  99. > Trafiksäkerhet
  100. > Trafikverket
  101. > Täby
  102. > Tävling
  103. > USA
  104. > Vintercykling
  105. > Vinterväghållning
  106. > VTI
  107. > Vägarbeten
  108. > Väjningsplikt
  109. > Västerbron
  110. > Växtlighet
  111. > Åland
  112. > Önskelista

Hur många farliga stolpar är det Trafikverket?

5 jul 2019

Efter jag skrivit inlägget om Trafikverkets stolpe mitt i cykelvägen börjar det dyka upp fler och fler läsarbilder på stolpar i Trafikverkets cykelvägar. Det verkar vara ett standardrecept att placera stolpar mitt i färdvägen för cyklister. Grundläggande riktlinjer för säker framkomlighet är som bortblåsta - lite smällar ska väl de som cyklar tåla verkar Trafikverkets inställning vara. Jag undrar hur verket "tolkar" regeringsuppdraget "Ökad och säker cykling"...


Foto: Olof Essle


Foto: Henrik Axelsson


Foto: Henrik Axelsson


Foto: Olof Essle


Foto: Mats Ohlson


Foto: Pär Båge

Som sagt, det börjar bli många exempel på stolpar mitt i vägen på Trafikverkets vägar nu. Nog borde väl Nollvisionen gälla även på dessa vägar? Fasta hinder är ju en vanlig orsak till skada. Verket som ju leder arbetet med Nollvisionen borde rimligtvis skyndsamt ta initiativet och inventera sitt cykelvägnät för att upptäcka och dokumentera farliga hinder. Detta bör sedan snabbt följas av ett åtgärdsprogram. Och tydliga direktiv till verkets olika avdelningar och enheter att inte placera ut nya och farliga hinder – mitt i cykelvägen.

Relaterade inlägg:

Stolpar mitt i cykelvägen låg säkerhetsrisk enligt Trafikverket

27 jun 2019

Blev uppmärksammad av en läsare på en märkligt utformad cykelpassage. En cykelpassage på en regional cykelväg i Stockholms län. En sådan regional cykelväg som ska vara den bästa av de bästa. Bra framkomlighet och bra säkerhet är ledstjärnor för dessa cykelvägar. Enligt den regionala cykelplanen. En plan som Trafikverket med flera tagit fram.


En stolpe mitt i cykelvägen och en cykelpassage som är för smal för att kunna cykla dubbelriktat på. Foto: Nils Bryntesson

Men hur kunde det bli så här? Korsningen byggdes ju om för bara några år sedan – kapaciteten, framkomligheten och säkerheten skulle förbättras – för biltrafiken. 

Jag frågade Trafikverket om det ska vara en stolpe mitt i cykelvägen och en smal cykelpassage som det inte går att mötas på. Man hade ju så att säga möjligheten att utforma och bygga något bra nu när man byggde om. Så som man gjorde för biltrafiken - en bra utformning. Svaret från Trafikverket blev:

Vid byggnationen av övergångsstället så blev det en miss i kommunikationen, vilket resulterade i att stolparna blev felaktigt placerade. Under besiktningen ansåg vi dock att det är en låg säkerhetsrisk så därför bestämde vi då att inte justera placeringen.”

Det blev fel - kanske en sådan där CAD-miss som är så vanlig när det gäller projektering av cykellösningar. Det är också tydligt att hon eller han, eller de, som anser att säkerhetsrisken är låg att det står en stolpe mitt i cykelvägen saknar grundläggande kunskap om cykelolyckor och deras bakgrund. För det är exakt det som VTI och MSB pekat ut som en stor källa till cykelolyckor – dåligt utformad cykelinfrastruktur – till exempel en stolpe mitt i cykelvägen som kan sluta med ett brutet kindben.

Trafikverket tidigare "missade" och ställde stolpar i cykelvägen plockades dessa snabbt bort. Motivet: "stolparna äventyrar cyklisternas framkomlighet och trafiksäkerhet." 

Så på den regionala cykelvägen – där framkomlighet och säkerhet är ledstjärnor (enligt Trafikverket själva) - på den cykelvägen är det inte så noga med funktioner så som säkerhet och framkomlighet när ”missar” begås. Beslutet att inte ändra ”missen i kommunikationen” har inte sin grund i kunskap om cykelolyckor, inte sin grund i vad VGU, GCM-Handboken eller den regionala cykelplanen säger om cykelinfrastruktur och hur den ska utformas, inte sin grund i att skapa en bra och funktionell framkomlighet. Beslutet har enbart sin grund i att det var billigare att strunta i att bygga om när det blev fel. Och därmed lägger Trafikverket över allt ansvar på att det ska fungera på de som cyklar och går.

Det är sällan (aldrig?) vi ser en signalstolpe mitt i körbanan. Och att körfälten är så smala så bilister måste låna yta av andra trafikslag för att kunna mötas. Skulle mot förmodan en sådan ”miss” uppstå är jag övertygad om att den skulle rättas till och byggas om - omgående. Jag är övertygad om att Trafikverket och dess personal inte skulle anse att det var en ”låg säkerhetsrisk” med en stolpe mitt i körfältet. Men som vanligt när verket och dess personal planerar och bygger är det skillnad på trafikslagen. Ett trafikslag hanteras professionellt, ett annat trafikslag har man lekstuga med. Stick i stäv med Nollvisionen, med regeringsuppdraget Ökad och säker cykling, stick i stäv med krav och riktlinjer i VGU och GCM-Handboken, stick i stäv med den regionala cykelplanen. Men dessa styrdokument behöver Trafikverket uppenbarligen inte följa när det kommer till kritan. Då går det bra att göra lite som man vill - ”missa” lite hur som helst - utan att behöva ta ansvar för eller korrigera "missarna". Utsätta de som cyklar och går för vilka märkliga och farliga miljöer som helst. Ingen i någon form av ledande position i Trafikverket kommer ta dessa människor i örat och säga: ”Detta är inte ok, fixa till det och gör inte om det”

När det sedan gäller att cykelpassagen är för smal för säkra och funktionella möten fick jag ett mycket märkligt svar från Trafikverket. Cykelpassagen är för smal för att:

"...vi har här gjort en avvägning för att täcka in olika behov för olika användare av övergångsstället."

Verket menar här att människor med rörelsenedsättning och synnedsättning har olika anspråk som ska tillgodoses – då blir det som det blir – cykelpassagen måste bli för smal. Låt mig först klargöra: det är mycket bra att verket anstränger sig och så långt som möjligt anpassar den fysiska miljön för människor med funktionsvariationer. Men måste det innebära att det blir dåligt för andra trafikslag? Nej verkligen inte. Lösningen visar ju bara på en häpnadsväckande oförmåga att lösa uppgiften - för alla trafikslag. Om vägutformaren och projektören bara stannat upp för en sekund och tänkt efter lite så hade han upptäckt att han hade kunnat utformat och löst det bra för alla. Hur då? Genom att bredda upp passagen cirka 1,5 meter. hade allt fått plats.

Genom att dra isär mittrefugerna och bredda upp anslutningarna på var sida så hade vi fått en funktionell och väl utformad cykelpassage – för alla. Nu blev det i stället dåligt – för alla. För Trafikverket menar att vid möte ska man cykla på själva övergångsstället och då väja för gående:

De vita linjerna som vi har breddat till höger innebär väjningsplikt för cyklister men man får cykla där, men man behöver visa hänsyn till dem som går eller är rullstolsbundna. Får cyklister cykla på ett övergångställe? Inte om trafikljusen är släckta men om trafikljuset lyser grönt, är det trafikljuset som gäller och man får cykla på hela bredden avsedd för cykelbana under förutsättning att man visar hänsyn enligt ovan”

Så i sin iver att anpassa och ”täcka in olika behov för olika användare” så väljer verket vägen att göra passagensmal att de som cyklar tvingas utnyttja övergångsstället. För vilka av dessa olika trafikantgrupper är det bra? Jag kan bara komma på en som detta är bra för – Trafikverket och deras budget.

Detta är ett sådant uselt hantverk. Så pinsamt - Trafikverket och dess personal blottar en ovilja och en stor okunskap. Har man ingen yrkesstolthet? Eller sträcker sig en sådan yrkesstolthet endast till biltrafiken? Och jag vågar lova att inget kommer att göras om på platsen. Det kommer att förbli som det är. Och vi kommer att fortsätta att få dessa ”idiotbyggen” från Trafikverket när det gäller cykel – det är så att säga deras signum när det kommer till cykel. Det finns ingen ambition eller vilja till förändring hos verket. Och ingen i ledande position kräver heller en förändring och förbättring.

Relaterade inlägg:

 

Trafikverket - det gick åt helvete

6 feb 2019

Det kunde ett rövhål räknat ut. Men uppenbarligen inte ni. Ni påstod att ni tagit fram en lösning och lovat att nu skulle snömassorna från vägen inte längre vräkas upp på gång- och cykelvägen. Lösningen skulle vara: ”långsamplogning”.



Men det gick som sagt åt helvete - direkt. Exakt som jag förutspådde. Så eländet för de som går och cyklar på era gång- och cykelvägar fortsätter.


Roslagsvägen/E18. Foto: David Rejdemyhr

Utan att vi ens kan se en vilja eller ansträngning från er sida att försöka komma till rätta med de eländen ni skapar för gående och cyklister. Och så här ser det ut i hela länet där ni är väghållare – ni fixar körbanorna genom att vräka upp snömassorna på gång- och cykelvägarna. Och låter massorna ligga kvar där:


Huddingevägen. Foto: Mikael Jonsfjord


Huddingevägen. Foto: Joakim Törnros


Ältavägen. Foto: Kjell Andersson


Järlaleden. Foto: Kjell Andersson


Huddingevägen. Johan Lund


Gudöbroleden. Foto Hampus Berg


Uppsalavägen/E4. Foto: Mats Jungar


Uppsalavägen/E4. Foto: Mats Jungar

Ni vägrar alltså att göra hållbara, säkra och funktionella lösningar för de som går och cyklar. Trots ett regeringsuppdrag som handlar om ökad och säker cykling. Lösningar som handlar om skärmar mellan vägen och gång- och cykelvägen så inga snömassor kommer upp på gång- och cykelvägen. Eller att plogningen mellan väg och gång- och cykelvägen samordnas – så som ni samordnar plogningen med flera fordon på vägarna. Men inget av detta har ni för avsikt att ens försöka göra. Ni rycker på axlarna och menar att gående och cyklister får gilla läget – på grund av er ovilja och inkompetens att åstadkomma säker framkomlighet.

I sanningen ett arbete för hållbara transporter och Nollvisionen. Skäms på er.

Relaterade inlägg:

Cykelvägen som försvann

13 nov 2018

Det fanns en gång en cykelväg – ett så kallat huvudstråk enligt stadens cykelplan – en viktig länk i ett större och sammanhängande cykelnät. Sen skulle Idrottsförvaltningen bygga en bollplan – på cykelvägen. Sen fanns det ingen cykelväg mer. Det har nu gått nästan tre år sedan bollplanen stod klar. De som cyklar (och går) är hänvisade till att göra det i jord och lervälling - en stig som de själva cyklat och trampat upp.


Den tidigare cykelvägen år 2014 (innanför träden)


Bild från stadens cykelplan. Aktuellt område inringat med grönt. Ljusblåa streck symboliserar huvudstråk, röda streck är pendlingsstråk


Flygfoto från 2015. Foto: Stockholms stad


Flygfoto från 2016. Foto: Stockholms stad


Cykelvägen är borta. Nu finns i stället en upptrampad och uppcyklad stig av jord och lera - människans vilja att ta sig fram är stark. Är viljan att planera och bygga en vettig cykelstad lika stark undrar jag?

Människors behov att förflytta sig försvinner ju inte bara för att det kommer en bollplan i vägen. Till skillnad mot lervällingen där människor nu måste gå och cykla är ytorna som tillhör bollplanen fina och asfalterade – här ska det vara ordning och reda:


Ytan till vänster tillhör bollplanen - asfalterad och fin. Ytan till höger om stenbumlingarna är vad som är kvar av den tidigare cykelvägen - jord och lera


Vy från andra hållet. Cykelvägen bara upphör - i en salig röra av jord, lera och stenbumlingar. Inte vad som kan klassas som säker och framkomlig cykling. Och har du någon form av funktionsvariation - lycka till.

Staden informerar även på sin hemsida hur du kommer till bollplanen - med bil och var du kan parkera gratis. Det finns ingen information om hur du cyklar dit eller var du kan parkera din cykel. Det finns dock några cykelställ vid bollplanen. Men som Idrottsförvaltningen har valt att utforma området kring cykelställen är det en parkering mer för PRO och deras fordon än för att funktionellt kunna parkera cyklar där:


Stenar placerade i direkt anslutning till cykelställen gör att bara rullatorer och barncyklar kan parkera där

Man kan ju nästan få den uppfattningen att det här med cykel är något Idrottsförvaltningen fullständigt struntar i.

Det är alltså stadens Idrottsförvaltning som byggt detta. En förvaltning som finns till för att underlätta ett fysiskt aktivt liv hos medborgarna. Att återställa den upprivna cykelvägen med en ny för att underlätta en annan form av fysisk aktivitet verkar inte röra dem i ryggen - inte deras business så att säga. Inte heller att barnens cykelväg inte längre finns, eller arbetspendlarnas, eller att PRO:s medlemmar på väg till samlingslokalen vid bollplanen ska halka omkring i jord och lera. Viktigare att informera hur du tar bilen till bollplanen och var du kan parkera gratis.

Bara ett stenkast härifrån, och på samma huvudstråk, har stadens Trafikkontor nyligen gjort en mångmiljoninvestering – närmare 200 miljoner. Två nya fina cykelbroar har byggts och invigdes för lite mer än ett år sedan.


Bro nr 1. Foto: Holger Ellgaard


Bro nr 2. Foto: Holger Ellgaard


Broarna är en del av det öst-västliga huvudstråket i söderort.

Detta avsnitt på huvudstråket har länge varit en saknad länk och besvärlig passage för cykeltrafiken då man varit hänvisad till att cykla i blandtrafik med mycket tung trafik eller långa omvägar. Så på ett avsnitt av detta huvudstråk för cykeltrafiken har det byggts nytt och fint för massor av miljoner. På en annan del av stråket rivs cykelvägen upp och försvinner - du får nu i stället färdas i jord och lera. Det är som att det här med cykel vore ett nollsummespel.

Jag tycker sådant här är väldigt märkligt och sorgligt. I en stad som säger sig satsa på cykel.

 

Relaterade inlägg:

Trafiksäkerhet för bilister blir trafiksäkerhetsfara för cyklister. Del 2

24 okt 2018
Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!