Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > barncykel
  6. > Belysning
  7. > Bicycling
  8. > Bilhinder
  9. > Botkyrka
  10. > Broar
  11. > cargobike
  12. > Cykelbloggare
  13. > Cykelbox
  14. > Cykelfrämjandet
  15. > Cykelglädje
  16. > Cykelhjälmslag
  17. > Cykelinfrastruktur
  18. > Cykelparkering
  19. > Cykelpendling
  20. > cykelplanering
  21. > Cykelpolitik
  22. > Cykelresa
  23. > Cykelstad
  24. > Cykeltunnel
  25. > Cykelöverfart
  26. > Cykla höger vid rött
  27. > Cykla med barn
  28. > Cykla till jobbet
  29. > Cykla till skolan
  30. > Cyklande barn
  31. > Danmark
  32. > Davos
  33. > Debatt
  34. > Design
  35. > Desire lines
  36. > Drift & underhåll
  37. > Däck
  38. > Elcykel
  39. > Felanmälningssystem
  40. > Framkomlighet
  41. > Gatubantning
  42. > Groningen
  43. > Grus
  44. > Gå på cykelbanan
  45. > Gång- och cykelbana
  46. > Gästbloggare
  47. > Hinder på cykelbanan
  48. > Hinderbana
  49. > Hjälm
  50. > Hjälmlag
  51. > Holland
  52. > Humor
  53. > hållbart samhälle
  54. > Kläder
  55. > kollektivtrafik
  56. > Konfliktdesign
  57. > Konst
  58. > Köpenhamn
  59. > Lastcykel
  60. > Lådcyklar
  61. > Lånecyklar
  62. > Lövhalka
  63. > Media
  64. > Miljö
  65. > Motormännen
  66. > Nacka
  67. > Nationell cykelstrategi
  68. > Nederländerna
  69. > New York
  70. > Nollvisionen
  71. > Norra Djurgårdsstaden
  72. > Nya Slussen
  73. > Omklädningsrum
  74. > Packning
  75. > Polisen
  76. > Politik
  77. > Popup-cykelbana
  78. > Regional cykelplan
  79. > Regionala cykelstråk
  80. > Rullstolscykel
  81. > Ryggsäck
  82. > Rödljuscykling
  83. > Samhälls- och trafikplanering
  84. > Samhällsekonomin
  85. > Shimano
  86. > Självkörande fordon
  87. > Skärmar
  88. > Snabbcykelväg
  89. > Snöröjning
  90. > Sollentuna
  91. > Solna
  92. > Sopsaltning
  93. > Sportcyklist
  94. > Stadsgata
  95. > Stella Fare
  96. > Stockholm
  97. > Stockholms Handelskammare
  98. > Stolpar i cykelbanan
  99. > Svensk Cykling
  100. > Svängfest
  101. > Torkrum
  102. > Trafiklagstiftning
  103. > Trafikmaktordning
  104. > Trafikplanering
  105. > Trafikrapportör
  106. > Trafikregler
  107. > Trafiksignaler
  108. > Trafiksäkerhet
  109. > Trafikverket
  110. > Täby
  111. > Tävling
  112. > USA
  113. > Vintercykling
  114. > Vinterpendling
  115. > Vinterväghållning
  116. > VTI
  117. > Vägarbeten
  118. > Väjningsplikt
  119. > Västerbron
  120. > Växtlighet
  121. > Åland
  122. > Önskelista
  123. > Örbyleden

Varför blir det inte bra?

19 mar 2020

Viljan fanns att bygga en gång- och cykelbana. Det fanns utmaningar i ett avsnitt, en smal sektion med berg och fastigheter på var sida om vägen. Lösningen blev som så många gånger förr - en lokal avsmalning. Gång- och cykelbanan är på ett längre avsnitt endast 1,5 meter bred - och det är en dubbelriktad gång- och cykelbana.

GCM-handboken, utgiven av Trafikverket och Sveriges kommuner och regioner, anger ett minimimått på 3 meter för en dubbelriktad gång- och cykelbana. Detta innebär att denna gång- och cykelbana inte uppfyller något så grundläggande som förutsättningar för säkra möten mellan trafikanterna eller möjlighet att säkert kunna passera en gående. Men kanske är det som så att de som går och cyklar här är väldigt smala...


Foto: Mathias Westin

Är det bra att utforma och bygga gång- och cykelbanor på detta sätt?

Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) påtalar i sin forskning att dåligt utformade cykelbanor leder till olyckor:

Gång- och cykelbanan ligger i en lång backe. Där är utformningshandböckerna tydliga: i backar ska cykelbanor göras bredare - det vill säga bredare än minimimåttet. För att hastigheten ökar utför och då behövs större marginaler. Och hastigheten uppför sjunker vilket innebär att vingelutrymmet måste bli större. Hastighetsspridningen bland de som cyklar blir också större, det vill säga behovet att kunna cykla om ökar. På denna sträcka blev det precis raka motsatsen.

Att bygga så här smalt leder också till andra problem. Det blir mer utmanande att utföra en vettig och funktionell sommar- och vinterväghållning. För sannolikt köper inte kommunen eller entreprenören in små och ändamålsenliga fordon just för denna smala gång- och cykelbana. Vidare vräks snömassorna från vägen upp på gång- och cykelbanan. Så det blir till att gå och cykla i snömodden...


Foto: Mathias Westin

Om ni studerar första bilden ovan lite mer noggrant så ser ni att bergsskärningen och stödmurarna i stort sett ligger dikt an gång- och cykelbanan. Ingen ordentlig skyddsremsa finns. Och vad värre är, man har inte gjort åtgärder för att ta hand om det vatten som rinner nerför berget:


Foto: Mathias Westin

Så vintertid bildas det issjöar över hela gång- och cykelbanan. Innan gång- och cykelbana byggdes såg det annorlunda ut. När det bara var väg. Då hade man gjort åtgärder för att ta hand om vattnet som rinner nerför berget - man hade gjort ett dike mellan berg och väg:


Foto: Google

På så sätt blev det inga issjöar över vägen. För det är ju inte bra om det blir issjöar över vägen. Det är till och med väldigt farligt om så sker. Kanske anser väghållaren att det är inga större problem eller faror med issjöar där människor går och cyklar?

Åter till VTIs studier om cykelolyckor. Vad var det nu VTI kom fram till? Ja just det: en stor andel av landets cykelolyckor beror på stora brister i utformningen av cykelinfrastrukturen samt drift och underhåll av densamma. För att citera VTI:

"Den olycksorsak relaterad till drift och underhåll som oftast förekommer är ishalka"

Ni som undrar om gång- och cykelbanan hade kunnat utformats och byggts efter riktlinjerna - självklart. Men det kostar lite mer. Vissa anser då att det är viktigare att skapa meter av så kallad gång- och cykelbana än vilken standard och kvalitet den har. Det blir helt underordnat om gång- och cykelbanan är funktionell och säkert kan trafikeras. Och vi ser tydligt i olycksstatistiken samt resultaten från forskning och studier vad denna inställning leder till.

Så undrar en del varför vissa väljer att cykla på vägen istället för på den "fina" och nya cykelbanan intill. De gör det för att de tar ansvar för sin egen säkerhet och framkomlighet - när andra, de som är ansvariga för detta, inte klarar av och prioriterar det.

Relaterade inlägg:

Vintercykling - vilken resa!

6 feb 2020

Jag har vinterpendlat på cykel sedan början av 90-talet. Jag har under den tiden aldrig upplevt en vinter som denna. Så mild och så fri från snö. Långa perioder har jag sluppit cykla med dubbdäck, sommardäcken har fungerat utmärkt på de snö- och isfria vägbanorna.

DN rapporterar:


Visst har detta tillstånd underlättat mitt vintercyklande, samtidigt kan jag inte låta bli att vara oroad över utveckling – vad är det som händer?

Annat var det på 90-talet och en period in på 2000-talet. Då fick man vara glad om snön som föll på cykelvägarna överhuvudtaget röjdes bort. Det kunde ta dagar innan föraren av traktorn med plogen hittade cykelvägen. Och de som cyklade fick många gånger själva cykla upp spår i snön för att hjälpligt ta sig fram.


Inte var det bättre förr! Då fick de som cyklade själva göra spår i snön för att komma fram.


Jo, någonstans under snötäcket ska det finnas en cykelbana...


Cykelbanorna i Stockholms innerstad sågs som lämpliga platser att dumpa snö på

Sådan här förhållanden är inte så vanliga längre när det väl snöar, nu är det en helt annan standard och kvalitet på snöröjning. Nu blir det nästan barmarksförhållanden på gång- och cykelvägarna när sopsaltarna far fram efter snöfallen.


Sopsaltaren - som gjort vintercyklingen säkrare och framkomligare. Foto: Jon Jogensjö

 

Relaterade inlägg:

Bra Trafikverket

19 dec 2019

Så var det dags för lite beröm. En sopsaltare far fram på den statliga gång- och cykelvägen i Skultuna. Och detta i regi av Trafikverket. Så medan Västerås kommun lägger ner sopsaltning och då får blankis på gång- och cykelvägarna så sopsaltar Trafikverket i Västmanland. Så arbetar man för ökad och säker cykling. Och som en bonus om nu någon tycker att det bara blir bättre för de som cyklar - det blir även avsevärt bättre för de som går.


Sopsaltaren in action! Foto: Anders Karlsson

 

Relaterade inlägg:

Från sopsalt till blankis

3 dec 2019

För några dagar sedan kunde vi läsa i Västerås Tidning att Västerås kommun beslutat att upphöra med sopsaltning av kommunens gång- och cykelbanor. Kommunen ska istället återgå till det traditionella arbetssättet, där gång- och cykelvägnätet plogas och grusas under den kommande vintern:


Västerås Tidning meddelar att kommunen slutar sopsalta

Nu, redan efter det första lilla snöfallet denna vinter, har vi facit på hur resultatet blev – det blev blankis på gång och cykelbanorna:


En gång- och cykelbana. Som tidigare säsonger sopsaltades. Nu är det blankis. Foto : Peppe Hämmeeniemi


En till gång- och cykelbana i Västerås som tidigare sopsaltades. Även här blankis. Foto: Peppe Hämmeeniemi

I Stockholm och i många andra kommuner där man sopsaltar gång- och cykelbanor ser det nu ut så här:


En sopsaltad gång- och cykelbana. Fri från snö, blankis och grus. Säker framkomlighet för gående och cyklister. Foto: Jon Jogensjö

Vi får hoppas att gående och cyklister håller sig på benen i Västerås och inte kommer till skada. Och att ansvariga är nöjda och känner stolthet över beslutet att sluta sopsalta.

 

Relaterade inlägg

Botkyrka kommun: hundar viktigare än människor

9 okt 2019

Beslutat av Samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka:

Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att gång- och cykelvägarna i kommunen inte kommer att saltsopas vintern 2019/2020.

Anledningen är saltsopningens negativa påverkan på miljö och djurliv. Saltlaken som används kan skada rastande hundar och påverka intilliggande växtlighet. Vi kommer istället att ploga och sanda för att göra gång- och cykelvägarna framkomliga.”


Artikel i mitti Botkyrka

”kan skada rastande hundar” – man vet alltså inte. Jag frågade en veterinär om detta:

”Enligt veterinären jag talade med beror skador på hundarnas tassar vintertid främst på sten, flis och grus samt is/issörja. Saltet har den effekten att det torkar ut, kan leda till sprickbildning, försvåra läkning av de skador gruset orsakat samt orsakar självklart hunden smärta om det tränger in i skadan. Det var självklart positivt om gång- och cykelvägen var helt fri från grus och issörja.”

Om man nu är så oroad över hundarnas välbefinnande och att den kommer före gående och cyklisters säkra framkomlighet hade man ju kunnat informera hundägarna om de gång- och cykelvägar som inte sopsaltas. Det vill säga 90 procent av Botkyrkas gång- och cykelvägar, och på så sätt erbjudit hundägarna och hundarna snömos, is och grus i stället.

Jag misstänker att detta handlar om något annat än hundtassar och växtlighet. Det handlar om pengar. Och att Botkyrka kommun inte prioriterar säker framkomlighet för de som går och cyklar.

Relaterade länkar:

 

 

 

Ladda fler

Mest lästa just nu



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!