Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Tips till Trafikverket

24 aug 2018

Bilderna visar några platser som Trafikverket skulle kunna bygga om till hastighetssäkrade cykelöverfarter eller upphöjda och genomgående gång- och cykelbanor. För åstadkomma säker framkomlighet för cykeltrafiken (och gång). Många av de allvarliga olyckorna för de som cyklar är just kollisioner med motorfordon. Så då är min tanke att åtgärdas dessa platser så kommer vi ett steg närmare Nollvisionen och fullföljer regeringsuppdraget ökad och säker cykling. Sedan kan Trafikverket systematiskt gå igenom liknande passager i hela landet och ta fram en plan för att åtgärda dem – ett målinriktat och systematiskt trafiksäkerhetsarbete. För ökad och säker cykling. I linje med Nollvisionen.


En utfart från en bensinstation/bilhandlare. Reglerad som en cykelpassage, dvs cyklister har här väjningsplikt - för en utfart. På ett stråk som ska vara ett prioriterat regionalt cykelstråk. Observera även hur smal den dubbelriktade cykelbanan är.


Samma passage från andra hållet. Se hur ojämn beläggningen är på cykelpassagen och övergångsstället. Körbanorna bredvid är jämna och fina - för körbanorna finns ett underhållsprogram och de asfalteras om med jämna mellanrum. Det gör inte gång- och cykelbanan - det finns inget underhållsprogram för den.


Infarten till bensinstationen/bilhandlaren. Även här är det en cykelpassage och cyklisterna ska väja - för en infart. Också här är beläggningen mycket ojämn och dålig. Dålig beläggning är enligt VTI:s studier en källa till många cykelolyckor. Och fallolyckor för gående.


Här skulle ju också Trafikverket kunna förlänga räcket så att det blir lite svårare för bilhandlaren att ställa upp sina fordon - på gångbanan.


Vi vill väl underlätta och göra våra barns cykelresor säkra och framkomliga? Så mitt råd: bygg om denna plats för bättre säkerhet och framkomlighet.


Samma plats från andra hållet. Varför inte placera väjningen innan passagen för cykeltrafiken? På det som ska vara ett prioriterat stråk.


Finns förbättringspotential på denna passage tycker jag. Ser Trafikverket det också?

Och om det är någon som tvekar på åtgärdernas effekt så är det bara att studera Lunds tekniska högskolas studier angående hur man uppnår säkra passager för cyklister. Det finns även en sammanställning av åtgärdens effekt i Sveriges kommuner och landstings publikation ”Trafiksäkra staden”: en hastighetssäkring av passager för cyklister (och gående) ger en minskning på 40 procent av personskadorna. 

Vad väntar Trafikverket på undrar jag?

Relaterade inlägg:

Förare av sopsaltare hyllar nya cykelbanan

12 jan 2018

Inte bara cyklister uppskattar när cykelinfrastrukturen förbättras. Så gör även de som har som arbete att se till att cykelbanan (och gångbanan) är fri från snö och is. En väl utformad och dimensionerad cykelbana underlättar nämligen i stor utsträckning deras arbete. Så här säger en förare av sopsaltaren när jag frågar om det blivit enklare att utföra arbetet:

"Ja det är MYCKET enklare att köra, innan höll man på att ramla ur maskinen pga alla gupp och ojämnheter!"

Det ger ju en viss uppfattning om hur det var att cykla på denna så kallade cykelbana tidigare...

Så det är inte bara enklare, tryggare och framkomligare att cykla nu. Det är även enklare att utföra drift och underhåll på väl utformade cykelbanor!

Så här såg cykelbanan ut innan den byggdes om:

Och nu ser cykelbanan ut så här:


Foto: Robert Larsson

En viss skillnad får man konstatera!

Gjorde jag fel?

22 dec 2017

För 7 år sedan flyttade jag och lite senare bytte jag även arbetsplats. Detta innebar att jag fick en ny väg till/från arbetet. Då upptäcker man brister och fördelar med den nya vägen. Några av bristerna på den nya färdvägen är kraftiga sättningar i gång- och cykelvägen som gör att det bildas stora vattensamlingar vid nederbörd. Vid den här tiden på året är det inte tillräckligt varmt för att vattnet ska dunsta bort och vid minusgrader fryser då vattensamlingen till is och täcker då stora delar av gång- och cykelvägen.

Inte särskilt bra att det är så här – varken ur komfort- eller säkerhetssynpunkt. Så jag felanmälde detta första året jag började cykla denna väg. Jag felanmälde problemet även andra året, och tredje året. Efter fjärde årets felanmälan slutade jag – jag tröttnade på att anmäla och aldrig se någon åtgärd. Uppenbarligen gör ansvariga en annan bedömning än jag gör och de anser att detta tillstånd är ok för gående och cyklister.

Häromdagen när jag cyklade hem låg en kvinna på marken vid denna plats. Jag stannade och gick försiktigt fram till henne. För jag vet ju att under det tunna snötäcket ligger en isbana dold. Hon har halkat på den glashala isen, hon har slagit sig och har ont. Jag uppfattar henne som lite yr och hon tror att hon slagit i huvudet. Jag ser inga synliga skador på huvudet eller blod men hon har en tjock mössa som kan ha lindrat fallet. Jag ringer efter ambulans och medans vi väntar på ambulansen tar jag av mig jackan och letar efter mer kläder i ryggsäcken för att försöka värma henne. Liggandes i mitt knä är en främmande människa som är skadad och har ont. Vi håller varandras händer och försöker trösta. Det är en stark och samtidigt skrämmande känsla – en känsla av hjälplöshet. Till slut kommer ambulansen och oerhört professionella yrkesmänniskor tar över. Vi kramar varandras händer och sen är det över – ambulansen åker i väg med kvinnan. Jag står där helt ensam. Jag märker att jag fryser väldigt mycket då jag varit utan jacka en längre stund. Jag sätter mig på cykeln och börjar sakta rulla hemåt. Tankarna far runt i huvudet. Efter en stund börjar jag rannsaka mig själv. Skulle jag fortsatt felanmäla platsen år ut och år in? Hade platsen varit åtgärdad om jag gjort det? Och därmed hade kanske denna olycka inte hänt? När jag sen kom hem, duschat och kommit mer till ro blir jag arg - arg på mig själv för att jag överhuvudtaget tänker tankar att jag skulle kunnat agerat annorlunda. Att jag på något sätt skulle vara ansvarig för detta. Jag som har felanmält platsen i så många år.

Nyss fick jag en liten julklapp. Jag fick beskedet att kvinnan mår bra.

Blommor och bin viktigare än din säkerhet och framkomlighet

22 aug 2017

Om du väljer cykeln vill säga. Väljer du bilen så är däremot din säkerhet och framkomlighet viktigare än blommor och bin.


Sly och gräs på cykelbanan för så ska det vara enligt kommunen. Men inte på vägen, för där görs slåtter. Foto och tips: Magnus Håkansson

Så resoneras det i varje fall i Linköpings kommun. Svaret från kommunen är att det beror på att dikena räknas som ängsmark med höga naturvärden och av vikt för den biologiska mångfalden. Därför görs slåtter bara en gång om året, efter blomningen, senare på hösten. Under tiden får vi acceptera att det växer in en massa sly på cykelvägen. På bilden kan vi se att detta resonemang inte gäller för vägen och dess dike, för där görs slåttern ur ett trafikperspektiv, för att det inte ska leda till fara och framkomlighetsproblem. Där är den biologiska mångfalden inte lika viktig. Där är människors omedelbara hälsa och säkerhet viktigare, vilket den uppenbarligen inte är på cykelvägen.

Tänk att det finns alltså inte något annat sätt att både främja biologisk mångfald och säkra/trygga cykelvägar. Det går inte, det är antingen eller i Linköping. Och vill jag ha en trygg, säker och slyfri färd ska jag alltså välja bilen - ni vet det där fordonet som på intet sätt bidrar till den biologiska mångfalden - tvärtom. Bra jobbat, verkligen. I sanningen ett arbete för att utveckla hållbara, attraktiva, säkra och trygga transportsätt.

Linköpings kommun, tycker ni ska ta er en allvarlig funderare på vad ni håller på med i detta fall.

Relaterade inlägg:

Trafikverket arbetar för minskad och farligare cykling

21 jul 2017

Gång på gång upprepar vår infrastrukturminister att cykeltrafik är ett kommunalt ansvar. Nu senast i den Nationella Cykelstrategin. Så är det självklart inte. Om vi ska få till ökad och säker cykling i detta land är det fler än kommunerna som har och måste ta ett ökat ansvar för detta. Det är olyckligt och får även negativa konsekvenser när infrastrukturministern uttalar sig på detta sätt. Det gör nämligen att det statliga verket som ansvarar för en hel del cykelvägar i landet, Trafikverket, inte känner något större ansvar för att arbeta för ett ökat och säkert cyklande.

Vi som färdas på cykelvägarna får ständigt exempel på hur Trafikverket hanterar cykeltrafik. Nu senast detta exempel. Klipper sly och gräs längs cykelvägen. Sly och gräs som får ligga kvar på cykelvägen och utgöra halka och fara.


Foto: Joakim Fors

Buskarnas grenar, som så fint växer in över cykelvägen låter Trafikverket dock vara kvar. Logiken i detta får någon gärna förklara för mig.


Foto: Joakim Fors


Foto: Joakim Fors

Vad var det nu forskning från VTI kom fram till?
Jo just det, många cykelolyckor beror på stora brister i drift och underhåll av cykelvägar. Det förstår vi ju när vi ser dessa bilder.

Tror jag aldrig har mött motsvarande förhållande på vägen när jag färdas där.

Nedan kan ni se lite fler exempel på Trafikverkets ambitionsnivå när det gäller cykeltrafik. I sanningen ett arbete för minskad och farligare cykling

Relaterade inlägg:

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!