Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Cykeltrafiken m�ste v�ck - f�r biltrafikens skull

20 nov 2017

H�ll ordentligt i styret. Nu blir det �ka av. Nu blir det en sv�ngfest av s�llan sk�dat slag. Upp och ner, hit och dit, kors och tv�rs. Ta god tid p� er, f�r det kommer ni att beh�va. Det blir en insane cykeltur, lite som bergochdalbanan p� Gr�na Lund, fast till skillnad mot insane kommer denna cykeltur g� l�ngsamt och ta l�ng tid.

Det planeras ett nytt exploateringsomr�de och en ny cykelf�rbindelse �ver E4/E20 i s�dra Stockholm�- M�lar�ng.�Det blir�en cykelf�rbindelse av s�llan sk�dat slag (se gult streck). J�mf�r med hur v�gen tar sig fram och g�r �ver E4/E20. Varf�r �r cykelf�rbindelsen planerad p� detta h�pnadsv�ckande s�tt?
Svaret �r mycket enkelt: cykeltrafiken f�r p� intet s�tt st�ra eller p�verka biltrafikens framkomlighet och kapacitet har projektet best�mt. D�rf�r m�ste cykeltrafiken v�ck och ledas p� villov�gar.

Vi kan ocks� se att n�gon anpassning av bebyggelsestrukturen inte g�rs f�r att underl�tta f�r cykelinfrastrukturen, s� g�r man inte. Det g�rs f�r gator och v�gar � inte f�r cykelv�gar. Fast ett undantag finns, en �ppning � en tunnel � i en av fastigheterna. Med en placering och utformning som garanterar tv�ra sv�ngar och d�lig sikt. Blir lite som i Solna:

Foto: Tobias �stberg

Inte blir det s�rskilt mycket b�ttre n�r vi studerar dragningen av det s� kallade pendlingsstr�ket � det som ska vara det b�sta av det b�sta enligt stadens framkomlighetsstrategi och cykelplan:

Det lila strecket �r pendlingsstr�ket. Som sv�nger lite hit och dit. Bland annat genom en tunnel under av- och p�fartsramper. Med en 90-graders anslutning, det vill s�ga det kommer bli d�lig sikt och usel sv�ngradie vid tunnelmynningen. Sen �r str�ket inkl�mt mellan en fastighet och avfartsrampen. Ungef�r som cykelv�gen och tunneln vid Mikrofonv�gen. En utformning som ledde till massor av olyckor och problem. Vad l�rde vi oss av misslyckandet vid Mikrofonv�gen fr�gar jag mig? Svaret: det spelar ingen roll vad vi l�rde oss, f�r s�dan kunskap v�ger n�mligen l�tt n�r det g�ller att uppr�tth�lla en gammal planeringsprincip � att s�tta biltrafiken i fokus. D� �r det helt ok att g�ra om samma �misstag�.

Str�ket skulle ju kunna g� s� h�r i st�llet (gr�nt streck):

Om man vill, om man prioriterar, om man f�ljer politiskt beslutade styrdokument vill s�ga. Men d� finns det en teknisk utmaning - en h�gsp�nningsledning. L�s det d� �r mitt svar. Det har ni ju lyckats med n�r det g�ller biltrafiken. Men det som nu planeras f�r cykeltrafiken �r den enkla v�gen, den billiga v�gen, en v�g d�r cykeltrafiken inte st�r biltrafiken. Och d�r vi �r som l�ngst fr�n de politiskt beslutade m�len.

Detta �r allts� �r 2017. En tid d� stadens styrdokument f�r stadsbyggnad och transportsystemet �r samst�mmiga sedan flera �r tillbaka. Cykeltrafiken, tillsammans med g�ngtrafik, ska vara central i planeringen av staden och dess transportsystem. Cykeltrafiken ska prioriteras h�gst. Och det �r beslutat �ver partigr�nserna. Har nog aldrig tidigare varit s� i stadens historia. Detta borde ju f� tydliga och synbara avtryck n�r staden v�xer och f�r�ndras kan man ju tycka � nu blir det fina, gena, raka och breda cykelv�gar � men icke sa Nicke.

S� h�r illa blev det ju inte ens p� SCAFT-tiden! Den planeringsprincip fr�n 60-talet som s� ofta h�nas nu f�r tiden. J�mf�r v�garna med cykelv�gar. V�gar som �r raka, gena och utformade f�r effektiv transport. Cykelv�garna �r precis raka motsatsen, och g�r stick i st�v med v�l dokumenterad kunskap om hur man planerar och bygger attraktiv cykelinfrastruktur. Varf�r blir det d� s� h�r, trots de fina orden och de politiskt fattade besluten?

F�r att vi forts�tter g�ra som vi gjort de senaste 50-60 �ren n�r vi planerar och bygger nytt � vi s�tter bilen i fokus. H�r st�ller Trafikverket krav p� kapacitet f�r biltrafiken. Projektet tillm�tesg�r dessa krav, trots att det g�r stick i st�v med stadens beslutade styrdokument. I ett skede av projektet g�rs en s� kallad �trafikanalys�. Ni f�r ta ordet �trafik� med en nypa salt, f�r �trafik� inneb�r i dessa fall bara biltrafik. Sj�lvklart �r motsvarande inte gjort f�r g�ng- eller cykeltrafiken. Cykeltrafiken klaras av med n�gra meningar i rapporten. �Trafikanalysen� kommer till slutsatsen att man inte klarar att f�lja de beslutade styrdokumenten. F�r projektet menar att h�r �r det viktigare att ta hand om biltrafiken och dess kapacitet. En framtida biltrafik som baseras p� en prognos. En prognos som i grunden �r en gissning men tas f�r sanning och d�rmed blir sj�lvuppfyllande - standarden �kar f�r biltrafiken och d�rmed �kar bilk�randet � predict and provide tror jag fenomenet kallas. �Trafikanalysen� f�r allts� den konsekvensen att trafiksystemet utformas utifr�n analysen och inte utifr�n vad stadens styrdokument s�ger ska g�ras. En analys som villkorar att cykeltrafiken inte p� n�got s�tt f�r st�ra biltrafiken ��cykeltrafiken m�ste bort. Vi ser h�r tydligt att n�r det g�ller biltrafiken �r man redo att g�ra de anstr�ngningar som anses kr�vas � trots att det g�r stick i st�v med styrdokumenten. Dessa anstr�ngningar �r man v�ldigt s�llan redo att g�ra n�r det g�ller cykeltrafiken � trots att det g�r stick i st�v med styrdokumenten. F�r cykeltrafiken m�ste v�ck�� f�r biltrafikens skull.

S�, n�r projektet slagit fast vad biltrafiken beh�ver, d� f�r cykeltrafiken det som blir �ver. Och d� kan vi ju se och l�tt r�kna ut: det som blir �ver, det blir s�llan s�rskilt bra. L�sningen f�r cykeltrafiken liknar ju mer en r�rdragning till bergv�rmepumpen: vi f�r kl�mma in cykel d�r det g�r, vara lite kreativa med hur vi b�jer cykelv�garna � cyklisterna kommer ju till slut �nd� fram, p� n�got s�tt, n�n g�ng...

F�rebild f�r dragning av cykelv�gar?

Samtidigt liknar biltrafikens system mer avloppssystemet � stora, tjocka och t�mligen raka r�r. H�r accepteras inte smala r�r, tv�ra kr�kar och d�ligt fall � f�r d� blir det ju ingen fart p� skiten.

Sen har vi ett annat intressant faktum. Bara n�gon kilometer s�derut fr�n denna plats investerar vi si s� d�r 30 miljarder kronor i biltransportsystemet. I en f�rbifart, som ju enligt namnet ska leda f�rbi en hel del biltrafik fr�n denna plats. Men mycket vill ha mer och kapaciteten f�r biltrafiken m�ste �ka - f�r det s�ger prognosmodellerna - hela tiden...

Ett annat faktum �r att norr om denna plats, p� just detta pendlingsstr�k, har staden (Trafikkontoret) genomf�rt stora investeringar f�r att f�rb�ttra standarden p� str�ket. En ny cykelbro har byggts. Cykelv�gen har breddats p� en l�ng str�cka (2 km) och inom kort byggs en ny cykeltunnel genom tunnelbanans banvall vid V�stertorp. S� ser vi nu denna d�lig l�sning. Bygger vi s� h�r d�ligt f�r att vi senare ska komma tillbaka och bygga om och bygga b�ttre? Har vi inte l�rt mer av tidigare misstag?

Det h�r �r ju inte f�rsta g�ngen vi ser hur cykeltrafiken fullst�ndigt tr�ngs undan och f�r ta det som blir �ver i stadsbyggnadsprojekt. Nedan har ni en l�ng lista med tidigare misslyckanden. Sannolikt �r det inte sista g�ngen heller. Tidigare har d� f�rklaringen fr�n staden varit att planeringen av dessa omr�den gjordes innan de nya styrdokumenten som lyfter fram cykel � d�rf�r blev det inte s� bra f�r cykel. S� vad ska man skylla p� denna g�ng, n�r planeringen �r gjord med de senaste styrdokumenten som utg�ngspunkt? Biltrafikens framkomlighet och tekniska utmaningar?

Det vill s�ga:��vi arbetar bara efter styrdokumenten n�r det passar och �r enkelt�. Vi kommer ocks� f�r h�ra fr�n projektet att det blir ju lite b�ttre �n hur det var tidigare f�r cykeltrafiken. Men �b�ttre� beh�ver inte betyda att det blir s�rskilt bra, det har ju bara med utg�ngsl�get att g�ra. Och det �r usla f�rh�llande f�r cykeltrafiken h�r i dag. Som p� detta s�tt blir lite mindre usla. Knappast �r det den ambitionsniv� som beslutade styrdokument har. Detta �r inte attraktiv, funktionell och prioriterad cykelinfrastruktur -� detta �r smulor fr�n bordet.

I dessa projekt finner vi de yrkespersoner som ska vara b�st, de med r�tt utbildning, de med kompetens och erfarenhet. Inte ens de fixar detta. Det g�r mig orolig. F�r d� handlar det inte l�ngre om kunskap och kompetens. Det handlar om n�got helt annat � det handlar om frusen ideologi. F�r det g�r sj�lvklart att g�ra helt andra l�sningar �n de vi nu har framf�r oss. Det �r inte s�rskilt tekniskt sv�rt. Det kanske kostar lite mer eller kanske mindre, men andra l�sningar �r fullt m�jliga. L�sningar som ligger i linje med de beslutade styrdokumenten. Men d� handlar det om att vilja, om att prioritera, om att inte acceptera r�dande planeringsprinciper inom trafik- och stadsplanering. Det handlar om att m�lstyra och inte prognosstyra.�Det �r tydligt att inblandade i detta projekt inte haft det som utg�ngsl�ge. Utan h�r h�rskar gamla tiders planerande �� d�r fokus �r p� biltrafiken.

Det kanske �r b�st att jag avslutar med detta, s� ingen tror att jag �r motst�ndare till att staden v�xer och bygger bost�der. Jag �r kanske naiv, men jag tror det g�r att bygga bost�der, massor av bost�der, och bra cykelinfrastruktur - samtidigt. Jag v�ntar�fortfarande p� det tillf�llet...

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 9

Blommor och bin viktigare �n din s�kerhet och framkomlighet

22 aug 2017

Om du v�ljer cykeln vill s�ga. V�ljer du bilen s� �r d�remot din s�kerhet och framkomlighet viktigare �n blommor och bin.

Sly och gr�s p� cykelbanan f�r s� ska det vara enligt kommunen. Men inte p� v�gen, f�r d�r g�rs sl�tter. Foto och tips: Magnus H�kansson

S� resoneras det i varje fall i Link�pings kommun. Svaret fr�n kommunen �r att det beror p� att dikena r�knas som �ngsmark med h�ga naturv�rden och av vikt f�r den biologiska m�ngfalden. D�rf�r g�rs sl�tter bara en g�ng om �ret, efter blomningen, senare p� h�sten. Under tiden f�r vi acceptera att det v�xer in en massa�sly p� cykelv�gen. P� bilden kan vi se att detta resonemang inte g�ller f�r v�gen och dess dike, f�r d�r g�rs sl�ttern ur ett trafikperspektiv, f�r att det inte ska leda till fara och framkomlighetsproblem. D�r �r den biologiska m�ngfalden inte lika viktig. D�r �r m�nniskors omedelbara h�lsa och s�kerhet viktigare, vilket den uppenbarligen inte �r p� cykelv�gen.

T�nk att det finns allts� inte n�got annat s�tt att b�de fr�mja biologisk m�ngfald och s�kra/trygga cykelv�gar. Det g�r inte, det �r antingen eller i Link�ping. Och vill jag ha en trygg, s�ker och slyfri f�rd ska jag allts� v�lja bilen - ni vet det d�r fordonet som p� intet s�tt bidrar till den biologiska m�ngfalden - tv�rtom. Bra jobbat, verkligen. I sanningen ett arbete f�r att utveckla h�llbara, attraktiva, s�kra och trygga transports�tt.

Link�pings kommun, tycker ni ska ta er en allvarlig funderare p� vad ni h�ller p� med i detta fall.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 1

Det galna svenska cykelsystemet

17 aug 2017

En gata d�r du �r h�nvisad till att cykla i blandtrafik. Sedan dyker det upp en cykelbana.

Cykelbanan �r 100 meter l�ng. Med r�dande trafiklagstiftning ska du, om du avser att f�rdas p� denna str�cka, nu anv�nda denna cykelbana. I 100 meter. Sedan ska du tillbaka till blandtrafiken. Cykelbanan �r ocks� dubbelriktad�eftersom den inte �r skyltad enkelriktad, alla cykelbanor i Sverige �r dubbelriktade enligt trafiklagstiftningen om inte annat anges via skyltning och lokal trafikf�reskrift.�

Vad du ocks� r�kar ut f�r p� denna 100 meter korta cykelbana �r tv� stycken cykelpassager. Vilket med r�dande trafiklagstiftning inneb�r att du har v�jningsplikt vid b�gge dessa passager. Tv� passager med v�jningsplikt, med 20 meters mellanrum.

Cykelpassage nr 1. Foto: Tobias Olsson

20 meter l�ngre fram ligger cykelpassage nr 2. Foto: Tobias Olsson

Var cykelbanan b�rjar och slutar i den s�dra delen �r ocks� en aningen oklart, det f�r du gissa dig till. Men fordonstrafikanter p� gatan varnas i varje fall f�r att det nu kan finnas cyklister p� gatan.

H�r n�gonstans slutar cykelbanan... Foto: Tobias Olsson

Detta �r vardagen f�r de som cyklar i v�rt land. Detta �r det svenska cykelsystemet. �r 2017. Ett fullst�ndigt galet system - b�de vad g�ller trafiklagstiftningen och infrastrukturen - ett system som �r fullst�ndigt satt p� undantag. Men sj�lvklart ska vi som cyklar bita ihop och f�lja regelverket, hur obegripligt och galet �n lagstiftarna och v�gh�llarna utformar det...�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 7

Jag � en cykelentusiast?

17 maj 2017

I mitt arbete f�r jag till och fr�n h�ra kommentarer som:

att jag �r en �cykelentusiast�
att jag representerar ett �s�rintresse�
jag har till och med blivit kallad f�r �cykelfundamentalist�

Nu senast p� den nationella cykelkonferensen s� inledde infrastrukturministern med:

�roligt att presentera den nationella cykelstrategin f�r ett g�ng cykelentusiaster.�

D�r satt allts� runt 260 yrkespersoner fr�n hela landet. N�gra av landets ledande experter och forskare p� omr�det. Och de blir kallade �entusiaster�. Jag har varit p� m�nga trafikkonferenser genom �ren. Jag har aldrig h�r n�gon minister eller annan inledda en konferens med �bilentusiaster�, �t�gentusiaster� eller �kollektivtrafikentusiaster�.

Jag ser mig inte alls som n�gon �entusiast�. Jag ser mig som en professionell och kompetent yrkesut�vare. F�r mig �r detta inget annat �n ett maktspr�k, en f�rminskning av dessa yrkesm�nniskor och deras arbete, av trafikslaget cykel och en tydlig spegling av r�dande maktstruktur och normer i transportsystemet.

S� det �r kanske inte s� konstigt att cykeltrafiken har mindre �n 1 procent av medlen i den nationella transportplanen � till entusiaster kan man sl�nga smulorna fr�n bordet.

Kommentera Kommentarer: 15

Trafikverket - att l�ra gamla hundar sitta...

21 mar 2017

Det blir inte mycket tydligare �n s� h�r. En statlig myndighet som �r helt i otakt med sin omv�rld, styrdokument och vad som s�gs i politiska beslut. Myndigheten heter Trafikverket och k�r p� som om ingenting har h�nt.

Tills omv�rlden reagerar och s�ger - s� fan heller, nu f�r ni f�r sjutton sk�rpa till er. D� tvingas Trafikverket g�ra just det. Men ytterst motvilligt och som ett barn som blivit utan l�rdagsgodis st�r de d�r och tjurar.

Vad har h�nt? Jo, en bro ska renoveras p� Drottningholmsv�gen i Stockholm - en stor infartsled f�r b�de bil- och cykeltrafiken. D� v�ljer Trafikverket en metod f�r renoveringen som uppr�tth�ller samma antal k�rf�lt f�r biltrafiken, men st�nger av cykel- och g�ngbanan. Cyklister och g�ngtrafikanter h�nvisas ist�llet till en mycket l�ng och besv�rlig omv�g, vilket �r stick i st�v med styrdokumenten som s�ger att h�llbara och yteffektiva transportslag ska prioriteras.

R�tt streck Trafikverkets ursprungliga f�rslag p� omledning av cykeltrafiken (och g�ng) - i 6 m�nader. Fr�n cykling p� cykelbana (bl�tt streck) till cykling i blandtrafik. Med bland annat m�ngder av passager �ver gator har Trafikverket inte visat hur cykeltrafiken med 4 600 cyklister per dygn ska �ver stora och besv�rliga Ulvsundaplan. Omledningen inneb�r en f�rdubbling av restiden.

Trafikverket har gjort s� kallade trafikanalyser vad arbetet kommer att inneb�ra f�r kapacitet och framkomlighet - f�r biltrafiken. F�r cykeltrafiken finns ingen motsvarande analys. Det finns bara n�gra streck p� en kartbild hur cykeltrafiken kan ledas om, men inga trafiktekniska l�sningar p� hur det faktiskt ska g� till. Det f�r bli som det blir liksom. Det kanske funkar om vi har tur, och om inte shit happens - allts� som vanligt n�r det g�ller cykel och v�garbeten. Men man f�r v�l ta det lite lugnt n�r man cyklar - s� att vi kan uppr�tth�lla biltrafikens framkomlighet.

N�gra s� kallade mobility management-�tg�rder�(MM) har vi inte heller sett fr�n Trafikverket. Det blir komiskt och ytterst talande n�r Trafikverket har rapporter och handlingsplaner p� hur de ska arbeta med detta under byggskeden. Att de till exempel skulle g�tt ut och informerat hush�llen i v�sterort om arbetet och tipsat om alternativa f�rds�tt och f�rdv�gar - h�llbara f�rds�tt - f�r att underl�tta f�r trafikanterna. F�r att som projektledaren s�ger, undvika att hel v�sterort blir en enda parkeringsplats. N�. S� g�r inte Trafikverket i verkligheten, utan bara med fina ord, i dokument och rapporter. Annars kan ju bil�kandet minska, ve o fasa. Men vi kan ju i varje fall l�sa dessa fina ord och dokument p� Trafikverkets hemsida:

F�r att �stadkomma verklig kundnytta m�ste transportsystemet fungera �ven n�r det uppkommer st�rningar i samband med bygg- och underh�llsarbeten. Det m�ste synas att alla resen�rer �r viktiga, med en extra tonvikt p� kollektivtrafikanter, cyklister och fotg�ngare.

Genom att tillf�ra mobility management (MM) i byggskedet till Trafikverkets �tg�rdsarsenal f�r st�rningshantering kan biltrafiken minskas i sin helhet (se faktaruta) och framkomlighet och tillg�nglighet f�r olika trafikantslag f�rb�ttras avsev�rt

S� h�r fin och illustrativ �r framsidan p� Trafikverkets MM-broschyr. Ni vet den d�r som bara finns men inte anv�nds: