Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

S� skapas en anst�ndig cykelbana

12 sep 2019

Se s� enkelt det �r att skapa en anst�ndig cykelbana. Det som kr�vs �r vilja, kunskap och envishet. F�r annars blir det som s� m�nga g�nger f�rr � den enkla v�gen och den usla cykelbanan. Se f�rvandlingen av cykelbanan utmed Ulvsundav�gen i Stockholm. Den tidigare cykelbanan var en skapelse d� trafikplanerare och trafikingenj�rer ans�g att det var l�mpligt att utforma cykelbanor lite hur som helst och st�lla vad som helst i cykelbanan � n�got de aldrig skulle g�ra med en gata. Men hej, de som cyklar ska v�l t�la lite och s� har de ju styre.

H�r �r lite bilder f�re och efter p� cykelbanan som kollegorna och jag fick i uppdrag att g�ra en anst�ndig cykelbana av:

Och h�r en liten film fr�n en cykeltur l�ngs delar av den nya cykelbanan. Med inklippta bilder hur det var innan:

S� hur �stadkommer man d� denna f�r�ndring?

Man smalnar av f�r breda k�rf�lt
Man tar bort k�rf�lt som inte beh�vs
Man tar bort bussh�llplatser som inte anv�nds
Man parallellf�rflyttar hela v�gen s� att en breddning av cykelbanan f�r plats
Man sk�r bort berg s� cykelbanan f�r plats
Man tar ner tr�d som inte m�r s� bra
Man tar bort �verg�ngsst�llen som inte anv�nds

Man g�r helt enkelt allt det d�r som man g�r n�r man bygger en gata eller v�g � men som vi s�llan g�r n�r vi bygger en cykelbana. N�r d� en stolpe eller r�cke hamnar i cykelbanan anv�nds med f�rk�rlek l�sningar som s� kallade �lokal avsmalningar� och m�larf�rg - s� som p� nybyggda Stadsg�rdsleden.

Skapandet av en anst�ndig cykelbanan f�r ocks� en annan och p�taglig positiv konsekvens - det g�r att utf�ra en funktionell renh�llning och sn�r�jning. Ni kan ju fundera p� hur kvalit�n blev med alla dessa tr�d, stolpar och avsmalningar som fanns i cykelbanan. S� h�r s�ger en av f�rarna av sopsaltningsmaskin efter ombyggnationen:

"Ja det �r MYCKET enklare att k�ra, innan h�ll man p� att ramla ur maskinen pga alla gupp och oj�mnheter."

Jon, stort tack f�r de fina bilderna och f�r filmen!

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

Cykelv�nligt i Norra Djurg�rdsstaden?

20 aug 2019

S� var det �ntligen dags f�r en ny g�stbloggare! Denna g�ng �r det Jonas Lindberg, boende i den nya stadsdelen Norra Djurg�rdsstaden i Stockholm. S� h�r beskriver Jonas sig sj�lv:

�Elcyklist som f�redrar komfort framf�r fl�s. Ofta med fripassagerare i cykelkorgen (hund). Bor i Norra Djurg�rdsstaden och designar sportredskap till vardags.�

Jonas inl�gg �r en reflektion �ver cykelf�rh�llandena i den nya stadsdelen � en stadsdel med en uttalad milj�profil och som s�ger sig ha en tydlig prioritet f�r cykel. L�s Jonas inl�gg s� f�r vi se hur staden lyckats med att prioritera cykeltrafiken i den nya stadsdelen.

Cykelv�nligt i Norra Djurg�rdsstaden?

Sju �r efter de f�rsta inflyttningarna �r det fortfarande drygt ett decennium kvar tills det klimatm�ssiga flaggskeppet Norra Djurg�rdsstaden ber�knas st� klart (tidigast 2030), fr�n Husarvikens strand i nordv�st till Loudden i sydost.

Norra Djurg�rdsstaden, �NDS�, utg�r ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsomr�den, med ambitionen att vara ett nationellt och internationellt f�red�me f�r h�llbar stadsutveckling. Redan 2015 bel�nades projektet med priset C40 Awards i kategorin h�llbar stadsdel p� FN:s klimatkonferens i Paris.

Alla genomt�nkta detaljer och system f�r en klimatv�nlig stadsdel g�r det mycket intressant att f�lja utvecklingen. I konceptet ing�r f�rst�s h�llbara transports�tt som en av h�rnpelarna, men d�r �r det inte lika l�tt att imponeras utifr�n l�sningarna s� h�r l�ngt. �tminstone inte f�r cykel.

Stadsdelens profil framg�r tydligt i marknadsf�ringen

I avsnittet Tillg�ngligt och n�ra i styrdokumentet Program f�r H�llbar Stadsutveckling finns lovande l�sning:

�I omr�det till�mpas en tydlig trafikhierarki som prioriterar g�ng och cykel, f�ljt av kollektivtrafik och i sista hand bilar�

�G�ngbanor och cykelv�gar ska ges funktionella och gener�sa m�tt�

�Strukturen i omr�det ska vara tydlig och orienterbar, med stadsrum som gestaltas med utg�ngspunkt fr�n g�ende och cyklister.�

�Skapa goda kopplingar samt gena och attraktiva v�gar f�r g�ende och cyklister�

Trafikhierarkin

Glasklart allts�: H�r ska det vara l�tt att cykla!

I jakt p� de cykelv�nliga avspeglingarna i de f�rdiga omr�dena finner man dock en stadsdel som blandar och ger ganska friskt. H�r finns ett par lovande cykelstr�ckor in och ut ur NDS, och bitvis l�ngs det genomg�ende huvudstr�ket Bobergsgatan. S�derut mot stan byggs en bredare bro �ver V�rtabanan och en g�ng- och cykelbro �ppnades nyligen l�ngst ut i Husarviken. Den l�r bli v�lanv�nd fr�n de kommande omr�dena i �ster och fr�n Liding�.

N�r man rullar in i NDS s�derifr�n l�ngs Bobergsgatan s� blir det tyv�rr r�rigt direkt. Cykelbanan leds �ver fr�n v�nstra till h�gra sidan gatan innan den stora korsningen mot Jaktgatan/L�v�ngsgatan. F�r den som ska v�nster in p� Jaktgatan (efter bussh�llplatsen i bild) blir det att korsa huvudgatan tv� g�nger inom loppet av ett femtiotal meter.

Bobergsgatan fr�n sydv�st

Korsande av Bobergsgatan

D�rmed splittras cykelstr�ket n�r en del cyklister f�ljer cykelbanan �ver v�gen medan andra forts�tter p� v�nstra sidan. En tredje grupp v�ljer gatan f�r att slippa �verg�ngen innan bussh�llplatsen. Det blir cyklister p� alla h�ll framme vid korsningen. Det efterstr�vade konceptet om tydlighet och orienterbarhet tappas helt. Vi kan ocks� konstatera att det �r en cykelpassage �ver gatan vilket inneb�r att cykeltrafiken har v�jningsplikt. �r inte det m�rkligt om cykel ska vara prioriterat?

Det �r dock n�r man avviker fr�n Bobergsgatan och tar sig in bland kvarteren som man st�r inf�r en mer p�frestande f�rd, pr�glad av niv�skillnader, gatsten och kanter. Endast vid korsande av Bobergsgatan fr�n Jaktgatan eller L�v�ngsgatan beh�ver fyra rader kantsten passeras, tv� p� vardera sidan.

Fr�n Jaktgatan mot L�v�ngsgatan, �ver Bobergsgatan

F�r en sv�ng runt ett vanligt gath�rn stannar det vid ett par kanter�

Jaktgatan med Husarviksgatan till h�ger

N�r gatorna b�rjar och slutar med ny yta och niv�skillnad, och inte s�llan kompletterat med kanter p� mitten, s� blir det en ryckig f�rd i omr�det om man inte har grova d�ck och st�td�mpare. S�rskilt om man t�nker frakta prylar eller matkassar p� cykeln. Eller om man har med sig barn eller hund.

F�rutom att d�mpa farten s� �r syftet med kanterna att bilister ska uppm�rksammas p� att de k�r in p� gator som delas med cyklister och g�ende. N�r v�garna delas upp i flertalet sektioner, ytor och niv�er blir ocks� skillnaden mellan v�gar och trottoarer mer diffus. Steget till trottoarcykling och promenad i gatan blir kortare.

Kanske kan man se det positivt att n�rheten mellan trafikslagen i sina b�sta stunder ger ett ganska l�ngsamt tempo, d�r man tvingas �v�nta in� varandra och ha �gonkontakt. Lite sm�stadsk�nsla. Men metoden att styra trafikm�nstret med hj�lp av skarpa kanter rimmar illa med den beslutade trafikhierarkin. Cyklisters framkomlighet har knappast prioriterats. Inte heller cyklisters komfort eller s�kerhet har beaktats. Kanter utg�r en tydlig olycks- och skaderisk enligt studier fr�n VTI och MSB.

Osk�na kanter�

F�r att ge en n�got mjukare f�rd l�ngs gatstensgatorna har cyklarnas plats p� v�gen belagts med sl�tare gatsten p� Jaktgatan och L�v�ngsgatan. Det �r en stilig l�sning. I praktiken blir det dock p� de gr�vre stenarna mitt i gatan man b�r cykla om man vill undvika bild�rrsolycka, d� cykelytan s� gott som helt ligger inom de parkerade bilarnas d�rrzon. Snopet.

Om cykel ska vara prioriterat i omr�det �r detta n�got av en grundkunskap som planerarna borde k�nna till. Den s� kallade skyddszonen/skyddsremsan �terkommer i handb�cker f�r utformning av funktionell och s�ker cykelinfrastruktur.

Yta f�r cyklister p� Jaktgatan � se upp f�r d�rrarna!

Ett stort plus med Norra Djurg�rdsstaden �r f�rst�s n�rheten till Norra Djurg�rden. Vid cykling nordv�st fr�n NDS mot Universitetet, Solna, Danderyd, Kista eller Sollentuna �r Norra Fiskartorpsv�gen genom nationalstadsparken ett givet val f�r m�nga. H�r �r det bara att njuta av en idylliskt lantlig f�rdstr�cka kantad av �ngar, f�lt och vatten.

Ett myller av fina och i stort sett bilfria v�gar i nationalstadsparken

Norra Fiskartorpsv�gen

Sorgligt nog �r det inte alldeles smidigt att ta sig till parken i norr fr�n de f�rdiga delarna av NDS. N�r den gamla g�ng- och cykelv�gen l�ngs Husarvikens s�dra strand efter byggandet blev g�ngv�g s� br�ts den n�ra kontakten med viken f�r cykel. D�rmed faller �ven den popul�ra Fisksj�bron bort.

Boende l�ngs viken som ska cykla norrut styrs ut fr�n viken, in i omr�det.

Husarstigen

G�ng- och cykelv�gen som blev g�ngv�g

Ist�llet f�r Husarstigen s� �r planen att man cyklar Bobergsgatan eller skumpar fram l�ngs kvartersgatorna f�r att n� Bj�rnn�sbron i v�ster eller den nya bron l�ngst ut i viken i nordost. Den senare inneb�r en rej�l omv�g fr�n de f�rdiga omr�dena.

I brist p� tydliga cykelstr�k s� f�r man saxa sig fram till Bj�rnn�sbron p� b�sta m�jliga s�tt�

N�gra v�galternativ mot Bj�rnn�sbron

Det som p� kartan kan det se ut som en n�tt liten omv�g via Bj�rnn�sbron inneb�r att man antingen beh�ver passera korsningen Jaktgatan-F�gelhundsgatan, med trafikt�ta Bobergsgatan precis intill, eller korsningen Jaktgatan-F�gelhundsgatan-�lgpassgatan-H�gviltsgatan (f�rstorad vid kartan ovan).

Den senare anv�nds inte s�llan som v�ndplan f�r cirkulerande bilar. P� H�gviltsgatan och Jaktgatan st�r bilar parkerade i b�da riktningarna, och vid garageutfarterna p� H�gviltsgatan kan det bli pl�tsliga man�vrar. Cykelv�nligt kan man inte p�st� att det �r. �n mindre l�mpligt f�r cyklande barn.�

H�gviltsgatan fr�n Jaktgatan

Fr�n F�gelhundsgatan mot Bobergsgatan

Jaktgatan

L�ngst v�sterut i omr�det n�r man s� den smala grusv�g (g�ng- och cykelv�g) som fungerar som cykelutfart mot Norra Djurg�rden. V�gen forts�tter in bakom ett skymmande plank och leder vidare mot Bj�rnn�sbron. K�nslan av l�gprioriterad cykell�sning f�rst�rks av att den f�rsta biten ut mot planket emellan�t har gl�mts bort i sn�r�jningen.

Liknar mer en bakv�g fr�n ett villakvarter n�gonstans?

Bakom planket, i riktning mot Bj�rnn�sbron

Vackra Bj�rnn�sbron mot parken

Det uppenbara tecknet p� att det h�r s�ttet att runda viken via Bj�rnn�sbron inte f�tt n�got st�rre genomslag �r att det fortfarande trampas p� f�r fullt l�ngs Husarstigen och �ver Fisksj�bron. Allt fler f�rbudsskyltar har inte r�tt bot p� genandet, vilket skapar irritation.

Anledningen till v�gvalet beskrivs kanske enklast utifr�n stadens cykelplan: �De viktigaste aspekterna f�r val av cykelv�g �r hur trafiks�kra v�garna �r och hur snabb f�rbindelse de utg�r�. Ganska sj�lvklart egentligen. Efter att Husarstigen prioriterades bort f�r cykel erbjuds nu ist�llet en str�cka som �r: L�ngre, otydligare, obekv�mare och mindre s�ker. Kanske �r det d�rf�r som en del till och med f�redrar att leda cykeln in och ut ur stadsdelen l�ngs Husarstigen �n att ta den t�nkta v�gen.

Nedfart fr�n F�gelhundsgatan mot Husarstigen och Fisksj�bron

F�rsta intrycket av NDS norrifr�n...

Hindren som syns p� bilderna �r f�ljden av ett antal allvarliga cykelolyckor p� bron f�rra sommaren. Mellanrummen mellan plankorna �r f�r breda och bron v�ntar sedan dess p� att �tg�rdas.

Husarstigen fr�n v�ster

Den mycket ambiti�sa h�llbarhetsprofilen g�r att Norra Djurg�rdsstaden inte �r som vilken stadsdel som helst. Fr�gan �r vilka f�rv�ntningar man kan ha? H�r har det funnits tydligt cykelv�nliga visioner, och m�jligheten att skapa en helt ny stadsdel fr�n grunden. H�ga f�rv�ntningar b�r man d� kunna ha.

D� intresset f�r NDS sedan l�nge �r stort fr�n stadsutvecklare fr�n hela v�rlden (enligt uppgift fr�n 2015 har mer �n 4000 deltagare fr�n 43 olika l�nder kommit hit p� studiebes�k), s� f�r vi hoppas att cykell�sningarna landar mer i fas med trafikvisionerna under �terst�ende utbyggnad fram till 2030.

H�ller tummarna och �nskar lycka till.

�

Info om planerna och m�len med Norra Djurg�rdsstaden finns h�r: https://vaxer.stockholm/omraden/norra-djurgardsstaden/

�

G�stbloggar:

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

Trafikverket - det gick �t helvete

6 feb 2019

Det kunde ett r�vh�l r�knat ut. Men uppenbarligen inte ni. Ni p�stod att ni tagit fram en l�sning och lovat att nu skulle sn�massorna fr�n v�gen inte l�ngre vr�kas upp p� g�ng- och cykelv�gen. L�sningen skulle vara: �l�ngsamplogning�.

Men det gick som sagt �t helvete - direkt. Exakt som jag f�rutsp�dde. S� el�ndet f�r de som g�r och cyklar p� era g�ng- och cykelv�gar forts�tter.

Roslagsv�gen/E18. Foto: David Rejdemyhr

Utan att vi ens kan se en vilja eller anstr�ngning fr�n er sida att f�rs�ka komma till r�tta med de el�nden ni skapar f�r g�ende och cyklister. Och s� h�r ser det ut i hela l�net d�r ni �r v�gh�llare � ni fixar k�rbanorna genom att vr�ka upp sn�massorna p� g�ng- och cykelv�garna. Och l�ter massorna ligga kvar d�r:

Huddingev�gen. Foto: Mikael Jonsfjord

Huddingev�gen. Foto: Joakim T�rnros

�ltav�gen. Foto: Kjell Andersson

J�rlaleden. Foto: Kjell Andersson

Huddingev�gen. Johan Lund

Gud�broleden. Foto Hampus Berg

Uppsalav�gen/E4. Foto: Mats Jungar

Ni v�grar allts� att g�ra h�llbara, s�kra och funktionella l�sningar f�r de som g�r och cyklar. Trots ett regeringsuppdrag som handlar om �kad�och�s�ker cykling. L�sningar som handlar om sk�rmar mellan v�gen och g�ng- och cykelv�gen s� inga sn�massor kommer upp p� g�ng- och cykelv�gen. Eller att plogningen mellan v�g och g�ng- och cykelv�gen samordnas � s� som ni samordnar plogningen med flera fordon p� v�garna. Men inget av detta har ni f�r avsikt att ens f�rs�ka g�ra. Ni rycker p� axlarna och menar att g�ende och cyklister f�r gilla l�get � p� grund av er ovilja och inkompetens att �stadkomma s�ker framkomlighet.

I sanningen ett arbete f�r h�llbara transporter och Nollvisionen. Sk�ms p� er.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 9

Jag �r s� glad

8 dec 2018

N�r jag b�rjade blogga hade jag - kanske naivt - en tanke om att bloggandet skulle vara en m�jlighet att sprida kunskap och fakta om cykelplanering och cykelinfrastruktur. Att om fler fick kunskap och insikt i �mnet skulle detta leda till krav p� f�r�ndring och f�rb�ttring fr�n m�nga h�ll, och detta med goda och v�l underbyggda argument. Att samtalet om cykel skulle f� en annan och h�gre kvalitet.

Efter de senaste dagarnas h�ndelse och utveckling ang�ende cykelplaneringen i Tv�rf�rbindelse S�dert�rn k�nner jag att kanske har bloggandet under alla dessa �r varit till nytta. Kritiken har varit massiv. Fr�n m�nga h�ll. Kunskapsniv�n i kritiken har varit mycket h�g, m�nga g�nger h�gre �n hos ansvarig myndighet.

Detta v�cker hopp om en b�ttre framtid hos mig. Att de som cyklar och vill att fler ska kunna cykla p� attraktiva, funktionell och s�kra cykelv�gar inte l�ngre accepterar och tar skit�- de s�ger ifr�n, tydligt och klart. Med fakta och kunskap. Det g�r mig s� glad och stolt.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 3

Trafiks�kerhet f�r bilister blir trafiks�kerhetsfara f�r cyklister. Del 2

24 okt 2018

P� ena sidan v�gen fick fartkameran en s�rskilt utbyggd ficka bakom v�gr�cke � f�r att skydda b�de utrustning och trafikanterna. Ingen stolpe i k�rbanan d�r inte, s� g�r vi inte i nollvisionslandet.

Foto: P�r B�ge

P� andra sidan v�gen st�ller Trafikverket och Nacka kommun kameran�i cykelbanan. Nu kompletterad med lite handm�lad f�rg. S� g�r vi ocks� i nollvisionslandet.

Foto: P�r B�ge