Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

"Cyklister bara klagar"

9 okt 2018

Detta p�st�ende �r n�got jag st�ter p� lite d� och d� i mitt arbete. Inte helt ovanligt att p�st�endet f�ljs av: �cyklister betalar inte skatt� och �det �r minsann inte perfekt f�r bilister heller�.

S� l�t oss j�mf�ra hur f�rh�llandena �r f�r biltrafiken respektive cykeltrafiken. Som tur �r finns det material som g�r att det faktiskt g�r att n�gorlunda j�mf�ra. Motorm�nnen genomf�r varje �r en inventering och inspektion av europa-, riks- och l�nsv�garna i landet:

V�gkvalitetsrapport 2017 - En granskning av Sveriges v�gn�t

Studien omfattar cirka 7 300 mil v�g. Resultatet:

Under 2012 genomf�rde Trafikverket en inventering och granskning av de regionala cykelv�garna i Stockholms l�n. Inventeringen omfattar lite �ver 80 mil. Resultatet:

Fr�n regionala cykelplanen f�r Stockholms l�n

Det kan se ut s� h�r:

En dubbelriktad g�ng- och cykelbana. 1,8 meter bred. Som att g�ra v�gen 3 meter bred och s�ga: lycka till

Mer fr�n inventeringen av de regionala cykelv�garna:

"...n�got som p�verkar framkomligheten var 118:e meter." N�r s�g vi ett s�dant resultat fr�n v�ra v�gar?

Slutsats:

V�g: 1 procent d�ligt
Cykelv�g: 99 procent d�ligt

L�t oss forts�tta granskningen och studera f�rh�llanden vid v�garbeten. D�r visar studier fr�n V�g- och transportforskningsinstitutet och Trafikverket att cyklister �r det trafikslag som �r mest olycksdrabbat vid v�garbeten:

Fr�n rapporten:��Jag ramlade ner i en grop vid ett v�garbete!� Trafikverket�Publikation 2014:122

Sen har vi f�rh�llandena som uppst�tt f�r cykeltrafiken till f�ljd av 2 + 1 � v�garna � knappast f�rh�llanden som skulle f� toppbetyg av Motorm�nnen om motsvarande hade h�nt f�r biltrafiken. Folksam har studerat d�dsolyckor bland cyklister p� statlig v�g, resultatet: de som cyklar p� statlig v�g d�das f�r att det saknas cykelv�gar och s�kra passager.�

Och 21 �r efter beslutet om Nollvisionen kan vi konstatera att Trafikverket har inventerat sina cykelpassager. Men inte gjort passagerna s�kra � Trafikverket h�ller p� att �klarl�gga� hur det ska g� till. 21 �r...

2+1-v�g. Eller n�r staten visar sitt f�rakt f�r m�nniskor som cyklar. Foto: Leif Larsson

Studerar vi sedan hur f�rh�llandena f�r cykeltrafiken �r under vinterm�naderna p� dessa regionala cykelv�gar uppst�r f�rh�llanden som g�r det om�jligt att cykla�under vissa perioder � vi kan s�ga att dessa f�rh�llanden faller utanf�r n�gon betygsskalan. Det mest fascinerande av allt � det �r f�rh�llanden som v�gh�llaren sj�lv skapar och inte v�drets makter. Motsvarande ser vi aldrig (?) p� v�garna � eller har ni varit med om att Trafikverket plogat g�ng- och cykelv�gen och vr�kt ut sn�massorna p� v�gen? Och sedan l�tit sn�massorna ligga d�r i flera dagar.�

Sn�n m�ste bort fr�n v�gen - d� l�gger vi den p� cykelv�gen. D�r sn�n sen blir liggande.�Foto: �ke Henricsson

Sen har vi en annan f�reteelse som lyser helt med sin fr�nvaro p� v�garna: stenbumlingar, betonggrisar och andra farliga, om�rkta hinder som dyker upp lite h�r och d�r p� cykelv�garna. Hinder som �r utplacerade av v�gh�llarna. Ofta �r ju stenbumlingarna placerade d�r f�r att det finns en hel del bilister som tycker det �r l�mpligt att k�r bil p� cykelv�gar � v�garna r�cker s� att s�ga inte till f�r dessa motorm�n. S� f�r de som cyklar blir det pest eller kolera � sten eller bil.�

Stenbumling p� cykelv�g, utplacerad av v�gh�llare. Sker detta p� v�gar? Foto: Leo Wentzel

En annan�sak jag aldrig r�kar ut f�r n�r jag k�r omkring p� v�ra l�ns-, riks- och europav�gar �r stolpar � mitt i v�gen.�P� cykelv�gen f�r man st�ndigt vara redo f�r stolpar � mitt i cykelv�gen.

Oj! Eller shit happens. Eller: vi struntade i att flytta stolpen n�r vi byggde om - billigast s�. Foto: Thomas Ros

Sen har vi ju det faktum att en hel del cykelv�gar bara tar slut � de finns s� att s�ga enbart i planer och i tankev�rlden � de finns inte i verkligheten. S�llan vi ser en riksv�g bara slutar p� detta s�tt:

Foto: Mats Jungar

Alla dessa �defekter� f�r naturligtvis utslag i olycksstatistiken: fler cyklister �n bilister hamnar p� sjukhus. S� h�r s�ger V�g- och transportforskningsinstitutet om cykelolyckor: majoriteten av cykelolyckor med personskador beror p� d�lig cykelinfrastruktur samt brister i drift och underh�ll av densamma.

Ni kan ju fantisera lite hur olycksstatistiken f�r biltrafiken skulle se ut om motsvarande f�rh�llanden existerade p� v�garna. Inte s� bra va? Vi ser ju ocks� p� diagrammet att satsar vi massor av miljarder p� biltrafiken s� minskar personskadeolyckorna. Det k�nns ju minst sagt cyniskt att regeringen i detta l�ge satsar p� en elcykelpremie f�r att f� fler att cykla�och samtidigt skrotar snabbcykelv�garna. Cykelv�gar som skulle visa v�gen till framkomlig och s�ker cykelinfrastruktur.�Varf�r inte b�gge?

S� i min v�rld har de som cyklar all anledning att klaga, och jag tycker de ska klaga h�gljutt och ofta. S�rskilt i ett samh�lle d�r de ju faktiskt uppmanas att cykla och att cykla mer. Jag �r mer f�rv�nad �ver att de som cyklar �r beredda att ta s� mycket skit. Att de s� att s�ga inte g�r uppror �ver sakernas tillst�nd � det �r obegripligt f�r mig.

S� min uppmaning till er som cyklar � sluta ta skit, s�g ifr�n, kr�v f�r�ndring och f�rb�ttring. NU!

Jag undrar hur tong�ngarna fr�n Motorm�nnen l�tit om f�rh�llandena varit omv�nda�

Tips tack till Anders N!

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 9

Cykeltrafiken m�ste v�ck - f�r biltrafikens skull

20 nov 2017

H�ll ordentligt i styret. Nu blir det �ka av. Nu blir det en sv�ngfest av s�llan sk�dat slag. Upp och ner, hit och dit, kors och tv�rs. Ta god tid p� er, f�r det kommer ni att beh�va. Det blir en insane cykeltur, lite som bergochdalbanan p� Gr�na Lund, fast till skillnad mot insane kommer denna cykeltur g� l�ngsamt och ta l�ng tid.

Det planeras ett nytt exploateringsomr�de och en ny cykelf�rbindelse �ver E4/E20 i s�dra Stockholm�- M�lar�ng.�Det blir�en cykelf�rbindelse av s�llan sk�dat slag (se gult streck). J�mf�r med hur v�gen tar sig fram och g�r �ver E4/E20. Varf�r �r cykelf�rbindelsen planerad p� detta h�pnadsv�ckande s�tt?
Svaret �r mycket enkelt: cykeltrafiken f�r p� intet s�tt st�ra eller p�verka biltrafikens framkomlighet och kapacitet har projektet best�mt. D�rf�r m�ste cykeltrafiken v�ck och ledas p� villov�gar.

Vi kan ocks� se att n�gon anpassning av bebyggelsestrukturen inte g�rs f�r att underl�tta f�r cykelinfrastrukturen, s� g�r man inte. Det g�rs f�r gator och v�gar � inte f�r cykelv�gar. Fast ett undantag finns, en �ppning � en tunnel � i en av fastigheterna. Med en placering och utformning som garanterar tv�ra sv�ngar och d�lig sikt. Blir lite som i Solna:

Foto: Tobias �stberg

Inte blir det s�rskilt mycket b�ttre n�r vi studerar dragningen av det s� kallade pendlingsstr�ket � det som ska vara det b�sta av det b�sta enligt stadens framkomlighetsstrategi och cykelplan:

Det lila strecket �r pendlingsstr�ket. Som sv�nger lite hit och dit. Bland annat genom en tunnel under av- och p�fartsramper. Med en 90-graders anslutning, det vill s�ga det kommer bli d�lig sikt och usel sv�ngradie vid tunnelmynningen. Sen �r str�ket inkl�mt mellan en fastighet och avfartsrampen. Ungef�r som cykelv�gen och tunneln vid Mikrofonv�gen. En utformning som ledde till massor av olyckor och problem. Vad l�rde vi oss av misslyckandet vid Mikrofonv�gen fr�gar jag mig? Svaret: det spelar ingen roll vad vi l�rde oss, f�r s�dan kunskap v�ger n�mligen l�tt n�r det g�ller att uppr�tth�lla en gammal planeringsprincip � att s�tta biltrafiken i fokus. D� �r det helt ok att g�ra om samma �misstag�.

Str�ket skulle ju kunna g� s� h�r i st�llet (gr�nt streck):

Om man vill, om man prioriterar, om man f�ljer politiskt beslutade styrdokument vill s�ga. Men d� finns det en teknisk utmaning - en h�gsp�nningsledning. L�s det d� �r mitt svar. Det har ni ju lyckats med n�r det g�ller biltrafiken. Men det som nu planeras f�r cykeltrafiken �r den enkla v�gen, den billiga v�gen, en v�g d�r cykeltrafiken inte st�r biltrafiken. Och d�r vi �r som l�ngst fr�n de politiskt beslutade m�len.

Detta �r allts� �r 2017. En tid d� stadens styrdokument f�r stadsbyggnad och transportsystemet �r samst�mmiga sedan flera �r tillbaka. Cykeltrafiken, tillsammans med g�ngtrafik, ska vara central i planeringen av staden och dess transportsystem. Cykeltrafiken ska prioriteras h�gst. Och det �r beslutat �ver partigr�nserna. Har nog aldrig tidigare varit s� i stadens historia. Detta borde ju f� tydliga och synbara avtryck n�r staden v�xer och f�r�ndras kan man ju tycka � nu blir det fina, gena, raka och breda cykelv�gar � men icke sa Nicke.

S� h�r illa blev det ju inte ens p� SCAFT-tiden! Den planeringsprincip fr�n 60-talet som s� ofta h�nas nu f�r tiden. J�mf�r v�garna med cykelv�gar. V�gar som �r raka, gena och utformade f�r effektiv transport. Cykelv�garna �r precis raka motsatsen, och g�r stick i st�v med v�l dokumenterad kunskap om hur man planerar och bygger attraktiv cykelinfrastruktur. Varf�r blir det d� s� h�r, trots de fina orden och de politiskt fattade besluten?

F�r att vi forts�tter g�ra som vi gjort de senaste 50-60 �ren n�r vi planerar och bygger nytt � vi s�tter bilen i fokus. H�r st�ller Trafikverket krav p� kapacitet f�r biltrafiken. Projektet tillm�tesg�r dessa krav, trots att det g�r stick i st�v med stadens beslutade styrdokument. I ett skede av projektet g�rs en s� kallad �trafikanalys�. Ni f�r ta ordet �trafik� med en nypa salt, f�r �trafik� inneb�r i dessa fall bara biltrafik. Sj�lvklart �r motsvarande inte gjort f�r g�ng- eller cykeltrafiken. Cykeltrafiken klaras av med n�gra meningar i rapporten. �Trafikanalysen� kommer till slutsatsen att man inte klarar att f�lja de beslutade styrdokumenten. F�r projektet menar att h�r �r det viktigare att ta hand om biltrafiken och dess kapacitet. En framtida biltrafik som baseras p� en prognos. En prognos som i grunden �r en gissning men tas f�r sanning och d�rmed blir sj�lvuppfyllande - standarden �kar f�r biltrafiken och d�rmed �kar bilk�randet � predict and provide tror jag fenomenet kallas. �Trafikanalysen� f�r allts� den konsekvensen att trafiksystemet utformas utifr�n analysen och inte utifr�n vad stadens styrdokument s�ger ska g�ras. En analys som villkorar att cykeltrafiken inte p� n�got s�tt f�r st�ra biltrafiken ��cykeltrafiken m�ste bort. Vi ser h�r tydligt att n�r det g�ller biltrafiken �r man redo att g�ra de anstr�ngningar som anses kr�vas � trots att det g�r stick i st�v med styrdokumenten. Dessa anstr�ngningar �r man v�ldigt s�llan redo att g�ra n�r det g�ller cykeltrafiken � trots att det g�r stick i st�v med styrdokumenten. F�r cykeltrafiken m�ste v�ck�� f�r biltrafikens skull.

S�, n�r projektet slagit fast vad biltrafiken beh�ver, d� f�r cykeltrafiken det som blir �ver. Och d� kan vi ju se och l�tt r�kna ut: det som blir �ver, det blir s�llan s�rskilt bra. L�sningen f�r cykeltrafiken liknar ju mer en r�rdragning till bergv�rmepumpen: vi f�r kl�mma in cykel d�r det g�r, vara lite kreativa med hur vi b�jer cykelv�garna � cyklisterna kommer ju till slut �nd� fram, p� n�got s�tt, n�n g�ng...

F�rebild f�r dragning av cykelv�gar?

Samtidigt liknar biltrafikens system mer avloppssystemet � stora, tjocka och t�mligen raka r�r. H�r accepteras inte smala r�r, tv�ra kr�kar och d�ligt fall � f�r d� blir det ju ingen fart p� skiten.

Sen har vi ett annat intressant faktum. Bara n�gon kilometer s�derut fr�n denna plats investerar vi si s� d�r 30 miljarder kronor i biltransportsystemet. I en f�rbifart, som ju enligt namnet ska leda f�rbi en hel del biltrafik fr�n denna plats. Men mycket vill ha mer och kapaciteten f�r biltrafiken m�ste �ka - f�r det s�ger prognosmodellerna - hela tiden...

Ett annat faktum �r att norr om denna plats, p� just detta pendlingsstr�k, har staden (Trafikkontoret) genomf�rt stora investeringar f�r att f�rb�ttra standarden p� str�ket. En ny cykelbro har byggts. Cykelv�gen har breddats p� en l�ng str�cka (2 km) och inom kort byggs en ny cykeltunnel genom tunnelbanans banvall vid V�stertorp. S� ser vi nu denna d�lig l�sning. Bygger vi s� h�r d�ligt f�r att vi senare ska komma tillbaka och bygga om och bygga b�ttre? Har vi inte l�rt mer av tidigare misstag?

Det h�r �r ju inte f�rsta g�ngen vi ser hur cykeltrafiken fullst�ndigt tr�ngs undan och f�r ta det som blir �ver i stadsbyggnadsprojekt. Nedan har ni en l�ng lista med tidigare misslyckanden. Sannolikt �r det inte sista g�ngen heller. Tidigare har d� f�rklaringen fr�n staden varit att planeringen av dessa omr�den gjordes innan de nya styrdokumenten som lyfter fram cykel � d�rf�r blev det inte s� bra f�r cykel. S� vad ska man skylla p� denna g�ng, n�r planeringen �r gjord med de senaste styrdokumenten som utg�ngspunkt? Biltrafikens framkomlighet och tekniska utmaningar?

Det vill s�ga:��vi arbetar bara efter styrdokumenten n�r det passar och �r enkelt�. Vi kommer ocks� f�r h�ra fr�n projektet att det blir ju lite b�ttre �n hur det var tidigare f�r cykeltrafiken. Men �b�ttre� beh�ver inte betyda att det blir s�rskilt bra, det har ju bara med utg�ngsl�get att g�ra. Och det �r usla f�rh�llande f�r cykeltrafiken h�r i dag. Som p� detta s�tt blir lite mindre usla. Knappast �r det den ambitionsniv� som beslutade styrdokument har. Detta �r inte attraktiv, funktionell och prioriterad cykelinfrastruktur -� detta �r smulor fr�n bordet.

I dessa projekt finner vi de yrkespersoner som ska vara b�st, de med r�tt utbildning, de med kompetens och erfarenhet. Inte ens de fixar detta. Det g�r mig orolig. F�r d� handlar det inte l�ngre om kunskap och kompetens. Det handlar om n�got helt annat � det handlar om frusen ideologi. F�r det g�r sj�lvklart att g�ra helt andra l�sningar �n de vi nu har framf�r oss. Det �r inte s�rskilt tekniskt sv�rt. Det kanske kostar lite mer eller kanske mindre, men andra l�sningar �r fullt m�jliga. L�sningar som ligger i linje med de beslutade styrdokumenten. Men d� handlar det om att vilja, om att prioritera, om att inte acceptera r�dande planeringsprinciper inom trafik- och stadsplanering. Det handlar om att m�lstyra och inte prognosstyra.�Det �r tydligt att inblandade i detta projekt inte haft det som utg�ngsl�ge. Utan h�r h�rskar gamla tiders planerande �� d�r fokus �r p� biltrafiken.

Det kanske �r b�st att jag avslutar med detta, s� ingen tror att jag �r motst�ndare till att staden v�xer och bygger bost�der. Jag �r kanske naiv, men jag tror det g�r att bygga bost�der, massor av bost�der, och bra cykelinfrastruktur - samtidigt. Jag v�ntar�fortfarande p� det tillf�llet...

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 9

Blommor och bin viktigare �n din s�kerhet och framkomlighet

22 aug 2017

Om du v�ljer cykeln vill s�ga. V�ljer du bilen s� �r d�remot din s�kerhet och framkomlighet viktigare �n blommor och bin.

Sly och gr�s p� cykelbanan f�r s� ska det vara enligt kommunen. Men inte p� v�gen, f�r d�r g�rs sl�tter. Foto och tips: Magnus H�kansson

S� resoneras det i varje fall i Link�pings kommun. Svaret fr�n kommunen �r att det beror p� att dikena r�knas som �ngsmark med h�ga naturv�rden och av vikt f�r den biologiska m�ngfalden. D�rf�r g�rs sl�tter bara en g�ng om �ret, efter blomningen, senare p� h�sten. Under tiden f�r vi acceptera att det v�xer in en massa�sly p� cykelv�gen. P� bilden kan vi se att detta resonemang inte g�ller f�r v�gen och dess dike, f�r d�r g�rs sl�ttern ur ett trafikperspektiv, f�r att det inte ska leda till fara och framkomlighetsproblem. D�r �r den biologiska m�ngfalden inte lika viktig. D�r �r m�nniskors omedelbara h�lsa och s�kerhet viktigare, vilket den uppenbarligen inte �r p� cykelv�gen.

T�nk att det finns allts� inte n�got annat s�tt att b�de fr�mja biologisk m�ngfald och s�kra/trygga cykelv�gar. Det g�r inte, det �r antingen eller i Link�ping. Och vill jag ha en trygg, s�ker och slyfri f�rd ska jag allts� v�lja bilen - ni vet det d�r fordonet som p� intet s�tt bidrar till den biologiska m�ngfalden - tv�rtom. Bra jobbat, verkligen. I sanningen ett arbete f�r att utveckla h�llbara, attraktiva, s�kra och trygga transports�tt.

Link�pings kommun, tycker ni ska ta er en allvarlig funderare p� vad ni h�ller p� med i detta fall.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 1

Det galna svenska cykelsystemet

17 aug 2017

En gata d�r du �r h�nvisad till att cykla i blandtrafik. Sedan dyker det upp en cykelbana.

Cykelbanan �r 100 meter l�ng. Med r�dande trafiklagstiftning ska du, om du avser att f�rdas p� denna str�cka, nu anv�nda denna cykelbana. I 100 meter. Sedan ska du tillbaka till blandtrafiken. Cykelbanan �r ocks� dubbelriktad�eftersom den inte �r skyltad enkelriktad, alla cykelbanor i Sverige �r dubbelriktade enligt trafiklagstiftningen om inte annat anges via skyltning och lokal trafikf�reskrift.�

Vad du ocks� r�kar ut f�r p� denna 100 meter korta cykelbana �r tv� stycken cykelpassager. Vilket med r�dande trafiklagstiftning inneb�r att du har v�jningsplikt vid b�gge dessa passager. Tv� passager med v�jningsplikt, med 20 meters mellanrum.

Cykelpassage nr 1. Foto: Tobias Olsson

20 meter l�ngre fram ligger cykelpassage nr 2. Foto: Tobias Olsson

Var cykelbanan b�rjar och slutar i den s�dra delen �r ocks� en aningen oklart, det f�r du gissa dig till. Men fordonstrafikanter p� gatan varnas i varje fall f�r att det nu kan finnas cyklister p� gatan.

H�r n�gonstans slutar cykelbanan... Foto: Tobias Olsson

Detta �r vardagen f�r de som cyklar i v�rt land. Detta �r det svenska cykelsystemet. �r 2017. Ett fullst�ndigt galet system - b�de vad g�ller trafiklagstiftningen och infrastrukturen - ett system som �r fullst�ndigt satt p� undantag. Men sj�lvklart ska vi som cyklar bita ihop och f�lja regelverket, hur obegripligt och galet �n lagstiftarna och v�gh�llarna utformar det...�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 7

Jag � en cykelentusiast?

17 maj 2017

I mitt arbete f�r jag till och fr�n h�ra kommentarer som:

att jag �r en �cykelentusiast�
att jag representerar ett �s�rintresse�
jag har till och med blivit kallad f�r �cykelfundamentalist�

Nu senast p� den nationella cykelkonferensen s� inledde infrastrukturministern med:

�roligt att presentera den nationella cykelstrategin f�r ett g�ng cykelentusiaster.�

D�r satt allts� runt 260 yrkespersoner fr�n hela landet. N�gra av landets ledande experter och forskare p� omr�det. Och de blir kallade �entusiaster�. Jag har varit p� m�nga trafikkonferenser genom �ren. Jag har aldrig h�r n�gon minister eller annan inledda en konferens med �bilentusiaster�, �t�gentusiaster� eller �kollektivtrafikentusiaster�.

Jag ser mig inte alls som n�gon �entusiast�. Jag ser mig som en professionell och kompetent yrkesut�vare. F�r mig �r detta inget annat �n ett maktspr�k, en f�rminskning av dessa yrkesm�nniskor och deras arbete, av trafikslaget cykel och en tydlig spegling av r�dande maktstruktur och normer i transportsystemet.

S� det �r kanske inte s� konstigt att cykeltrafiken har mindre �n 1 procent av medlen i den nationella transportplanen � till entusiaster kan man sl�nga smulorna fr�n bordet.