Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Nu f�r du cykla h�ger vid r�tt - i Danmark

2 jan 2017

Sedan ett antal m�nader �r det m�jligt att p� utvalda platser cykla h�ger vid r�tt i Danmark. Detta genom att h�gersv�ngande cykeltrafik inte omfattas av trafiksignalen - den undantas.

Ungef�r som vi g�r med biltrafiken i Sverige. Och precis som f�r biltrafiken har cyklister som sv�nger h�ger vid r�tt v�jningsplikt mot g�ende p� �verg�ngsst�lle och f�r korsande fordonstrafik som har gr�nt.

Men i Sverige �r detta inte m�jligt. F�r vi har skrivit p� och ratificerat den s� kallade Wienkonventionen. En internationell �verenskommelse om trafikregler och trafikm�rken fr�n 60-talet. Enligt trafikjuridisk expertis i v�rt land �r det enligt konventionen inte m�jligt att undanta cykeltrafik vid trafiksignal.

Danmark har ocks� skrivit p� Wienkonventionen. Och de g�r en helt annan tolkning �n vad vi g�r i Sverige. De menar att det visst �r m�jligt att undanta cykeltrafiken fr�n trafiksignalen, det finns enligt dem inget i Wienkonventionen som hindrar detta. De h�nvisar till och med till g�llande paragraf f�r skyltutformning n�r jag fr�gar dem. Och detta begriper ju vem som helst om vi t�nker efter lite. Skulle det detaljregleras, i en internationell �verenskommelse fr�n 60-talet, att cykeltrafiken inte f�r undantas? Knappast.

S� det �r i grunden vad det handlar om - tolkningar. Inte att det ordagrant st�r att cykeltrafik inte f�r undantas fr�n trafiksignalen, f�r det g�r det inte. Utan det �r tolkningar. Vi kan ocks� kalla det vilja - viljan till att f�rb�ttra och underl�tta f�r cykeltrafiken. Den viljan �r stark hos danskarna. Hur det st�r till med den viljan i Sverige kan vi ju fundera p�.

H�r f�r du cykla h�ger vid r�tt. Foto: Vejdirektoratet

Principutformning

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 5

Cykelslangen i K�penhamn

27 jul 2014

�

S� var det dags, f�r f�rsta g�ngen i bloggens historia har jag �ran att presentera en g�stbloggare: Jennie Fasth

Jennie �r bosatt i Malm� och �r vice ordf�rande i Cykelfr�mjandets riksstyrelse. Festivalgeneral f�r Malm� Cykelfestival 2014 och projektledare f�r Ride of light. Har varit �ret runt-cyklist sedan drygt 3 �r tillbaka, lade d� om livsstil helt och s�lde bilen.
Cyklar: Brompton, Nihola och Electra cruiser.
Du kan f�lja Jennie p� twitter: @JennieVictoria

H�r �r hennes ber�ttelse och reflektioner efter att ha cyklat p� K�penhamns senaste stora cykelinvestering:

Cykelslangen (p� svenska blir det Cykelormen)

Den 28 juni invigdes Danmarks kanske mest innovativa cykelsatsning: Cykelslangen. Den 230 meter l�nga och 4 meter breda bron l�per som en stor orm mellan byggnaderna och sammanl�nkar Havneholmen med Kalvebod brygge. Sj�arna har tidigare inneburit flera h�l i det viktiga pendlingsstr�ket, S�ruten. Under en dag passerar det �ver 8000 personer p� denna str�cka, n�got som f�resp�s �ka dramatiskt nu n�r framkomligheten blivit s� mycket smidigare.

Som en orm slingrar sig bron fram mellan befintliga byggnader samt �ver vatten och kajer

Tidigare l�sning innebar att m�nga cyklister tvingades b�ra sina cyklar upp och ner f�r en n�rliggande trappa eller som alternativ, cykla en rej�l omv�g. Lastcyklister � andra sidan hade inget annat val �n att cykla runt kvarteret f�r att n� Dybb�lsbro. Tack vare Cykelslangen kan man nu �ven sammanl�nka S�ruten med ytterligare tv� viktiga pendlingsstr�k Universitetsruten och Havneruten.

Trappan som cyklisterna nu slipper anv�nda

Den nybyggda Cykelslangen �r en renodlad cykelbana vilket inneb�r att g�ende sn�llt f� h�lla sig till sidorna om de ska nyttja bron. I Danmark h�ller cyklisterna p� sin r�tt och trots h�ga skarvar p� bron s� kom m�nga med en skaplig hastighet. Jag kunde dock inte se n�gra tecken p� konflikter. De g�ende h�ll sig in mot sidorna och cyklisterna hade inga problem att komma fram.��

En renodlad cykelbro

Den �ldre Brygge broen som kopplar ihop sista biten mellan Havneholmen och Islands Brygge har d�remot en separat g�ngbana. Tyv�rr slutar allt tv�rt d� man l�mnar bron och mynnar ut i gatusten utan minsta antydan till vare sig g�ng- eller cykelbana. H�r hade man kunnat �nska sig en fortsatt tydlighet och b�ttre skyltning. Detsamma g�ller uppe vid Cykelslangens b�rjan vid Fisketorvet som ligger vid en mindre rondell. Trots tydlig v�jningsplikt s� blir p�farten fr�n detta h�ll n�got r�rig och den lilla rondellen �r h�rt trafikerad av fr�mst taxibilar.��

Cykelslangens bel�ggning p�minner om sandpapper och ytan ger bra grepp, �ven f�r cyklar med sl�ta d�ck. Jag cyklade p� en Brompton och kunde k�nna en viss oj�mnhet i ytan men detta beror med st�rsta sannolikhet p� mina sm� 16� hjul. Ytan ser sl�t och fin ut minus de on�digt h�ga skarvarna som jag inte riktigt f�rst�tt vad de ska vara bra f�r? Att en bro av denna typ har skarvar �r ett m�ste d� konstruktionen r�r p� sig, men h�r pratar vi skarvar som �r s� h�ga att personer med t.ex. hj�lpmedelscyklar f�r det sv�rt att ta sig �ver. Ett minus i ett annars v�l utf�rd arbete.

H�ga och obehagliga skarvar att f�rdas �ver

Hur detta sandpappersliknande underlag kommer att te sig i vinterkyla �r sv�rt att s�ga. Jag kan inte hitta n�gon information om att det skulle finnas inlagda v�rmeslingor och bron ligger h�gt �ver vattnet och kommer likt �vriga broar att kylas ner snabbt underifr�n.��

Danmark m� ha breda och fina cykelbanor men bel�ggningen �r kraftigt eftersatt. Det m�rker man tydligt d� man cyklar de tio minuterna det tar att ta sig fr�n Hovedbaneg�rden till Fisketorvet. Kan bara hoppas p� att nya satsningar som Cykelslangen efterh�lls b�ttre.

Trots att Cykelslangen sticker ut med sin knall orange f�rg s� passar den �nd� in i omgivningen. Den n�got sterila milj�n med gr� betong och de m�nga glashus f�r sig ett rej�lt lyft av b�de f�rgen och formen. Man kan helt enkelt inte l�ta bli att bli glad n�r man p� cykel f�ljer dess form mellan husen. Lagom nedf�rsbacke fr�n Fisketorvet och en n�tt uppf�rsbacke fr�n Havneholmen, �ven lutningen k�nns v�l genomt�nkt.

En v�l anpassad och genomt�nkt lutning p� bron ger en lagom nedf�rsbacke och en n�tt uppf�rsbacke

�

Kommentera Kommentarer: 5

Cykelinfrastruktur i v�rldsklass! Del 6

6 mar 2013

�

Separation

Ett tydligt tecken p� cykelinfrastruktur i v�rldsklass �r om stora delar av cykelv�gn�tet �r separerat. D� menar jag inte separerat fr�n biltrafiken f�r det �r mer eller mindre en sj�lvklarhet (�tminstone i teorin). Jag menar ett cykelsystem separerat fr�n g�ende.

Detta �r enligt min uppfattning en tydlig och avg�rande signal p� om kommuner och Trafikverket hanterar cykeltrafik som ett eget trafikslag eller inte. Biltrafiken har sitt system med gator, v�gar, motortrafikleder, motorv�gar osv. Kollektivtrafiken har sina sp�r, stationer, terminaler, bussk�rf�lt, h�llplatser osv. S� �r det inte f�r cykeltrafiken. Majoriteten av det svenska cykelv�gn�tet delas med g�ende genom utformningen och regleringen g�ng- och cykelbana. Man skulle kunna s�ga att det svenska cykelsystemet �r ett enda stort shared space, ett system d�r konfliktdesign h�rskar. En l�sning och utformning som varken uppskattas av g�ende eller cyklister. Ett system som inte verkar f�r ett �kat och attraktivt cyklande och det g�r verkligen inte cykeln till ett konkurrenskraftigt alternativ. Det �r inte heller tryggt och attraktivt f�r g�ende att befinna sig i dessa f�rh�llanden. S� man kan ju undra varf�r l�sningen anv�nds och f�r vem? T�nk motsvarande f�r biltrafiken, vi g�r g�ng- och bilv�gar! Eller varf�r inte buss- och g�ngf�lt! Ett system d�r du st�ndigt tvingas till inbromsningar, v�jningar, os�kerheten om jag ska cykla om till v�nster eller h�ger, du vinglar fram mellan barnvagnar, hundar och ibland tom h�star! F�r er som vill ha n�gra svar p� varf�r det ser ut s� h�r i stora delar av landet rekommenderar jag att ni l�ser Martin Emanuels avhandling Trafikslag p� undantag.

H�r �r n�gra typiska situationer�som cyklister dagligen upplever p� sina f�rder�runt om p� landets g�ng- och cykelbanor:

En dubbelriktad g�ng- och cykelbana, f�r smal f�r att alla ska f� plats. Titta till v�nster i bilden, tv� k�rf�lt d�r bilar enkelt kan m�tas utan problem. Det finns �ven utrymme f�r att parkera bilen p� ena sidan.

H�r finns n�stan alla konflikter! G�ende, permobil, hundar och cyklister. Inte s�rskilt attraktivt och funktionellt att cykla i en s�dan milj�

Barn, barnvagn, g�ende och cyklist. Kanske inte en s� lyckad blandning...

Ett tydligt exempel p� hur trafikytor ofta f�rdelas. Tre k�rf�lt och bred mittrefug samt stor parkeringsplats f�r biltrafiken. G�ende, cyklister och tr�d f�r dela p� det som blev �ver. Vilket ju inte �r s� mycket och det�blir inte�ett s�rskilt funktionellt och effektivt s�tt att f�rflytta sig p�, varken som g�ende eller cyklist. En milj� st�ndigt fylld av konflikter...

Funktionen att separera g�ende och cyklister har ju vissa l�nder och st�der kommit avsev�rt l�ngre med �n vad vi gjort i Sverige och jag t�nkte h�r visa n�gra exempel. Observera att det i dessa l�nder �r t�mligen ovanligt med cykel- respektive g�ngsymboler p� bel�ggningen. Cykeln �r sedan decennier ett etablerat trafikslag i dessa l�nder och en s� vanlig och sj�lvklar f�reteelse�att det �r �verfl�digt med symboler. Vi ser ju inte en massa bilsymboler p� gatorna i v�rt land f�r att upplysa �vriga trafikanter om att h�r kommer det bilar, det beh�vs s� att s�ga inte�

K�penhamn, enkelriktad cykelbana med separation genom kantsten, niv�skillnad och material. Observera att cykelbanan �r tillr�ckligt bred f�r att kunna cykla om varandra.

Utrecht, en dubbelriktad cykelbana separerad genom kantsten, niv�skillnad, material och f�rg. Observera bredden p� cykelbanan, h�r g�r det att cykla om samtidigt som man f�r m�te�och att det �r m�lad mittlinje p� den dubbelriktade cykelbanan

�ven mer perifera cykelbanor separeras fr�n g�ende f�r att se till att cyklister erbjuds bra framkomlighet och trygghet:

K�penhamns ytteromr�den, en infartsled till de centrala delarna av staden. Cykelbanan separerad fr�n g�ngbanan genom en gr�sremsa

Houten, tr�drad och gr�s separerar den dubbelriktade cykelbanan fr�n g�ngbanorna som finns p� b�gge sidor

Munster, "Promenade", en ringled f�r cykeltrafik runt de centrala delarna av staden. Den dubbelriktade och breda�cykelbanan �r separerad fr�n g�ngtrafik genom tv� tr�drader

�ven i de mest centrala samt bilfria delarna av de stora cykelst�derna�f�rekommer olika former av separationer mellan g�ende och cyklister:

Groningen, kantsten, niv�- och materialskillnad

Apeldoorn, en torgyta d�r cykelstr�ket som leder till t�gstationen och den stora cykelparkeringen �r utm�rkt genom materialskillnad

Houten, dubbelriktad coch bred cykelbana som leder till/fr�n centrum och centralstationen och dess cykelparkering. Separerad genom kantsten, niv�- och materialskillnad

G�ng- och cykelytor p� broar och i tunnlar �r ocks� ofta separerade:

Nijmegen, bron Snelbinder. En bred dubbelriktad cykelbana separerad fr�n g�ngbanan med niv�- och materialskillnad samt f�rg

K�penhamn, Bryggebroen. Den dubbelriktade cykelbanan �r separerad fr�n g�ngdelen med en h�g mur

Zwolle, en mycket bred g�ng- och cykeltunnel med g�ngbanor p� b�gge sidor av den breda och dubbelriktade cykelbanan. Separerad med kantsten, niv�- och materialskillnad

Zwolle, �terigen en bred g�ng- och cykeltunnel d�r g�ng- och cykeltrafik �r separerad med kantsten, niv�- och materialskillnad. �ven belysningsstolparnas placering f�rst�rker separationen.

Zwolle, �nnu en bred och ljus g�ng- och cykeltunnel d�r g�ng- och cykeltrafik �r separerad med kantsten, niv�- och materialskillnad

Den kanske mest ultimata separationen mellan g�ende och cyklister, cykelf�ltet eller cykelgatan, �r ocks� ett mycket vanligt inslag i framf�rallt Holland och Tyskland. I Sverige �r ju debatten om cykelf�lt m�nga g�nger v�ldigt infekterad och m�ngder av �sikter och tyckande kommer upp till ytan. S� h�r kan det se ut i Holland:

Zwolle, en stad som har m�nga kilometer cykelf�lt. H�r ett exempel p� cykelf�lt utmed kantsten. Inte m�nga konflikter med g�ende...

Groningen, cykelf�lt utanf�r parkerade bilar. En stor skillnad mot de cykelf�lt som anl�ggs i Stockholm �r att h�r anv�nder man inte ett "skyddsavst�nd" till parkerade bilar utan den inre linjen p� cykelf�ltet m�las i direkt anslutning till de uppst�llda bilarna. Inneb�r ju en viss konflikt med bilf�rare och bild�rrar

Cykelgata f�r dubbelriktad cykeltrafik, en gata som numera �r omgjord till cykelgata d�r biltrafiken f�r k�ra p� cyklisternas villkor. Separeringen f�r man s� att s�ga p� k�pet n�r gatan g�rs om till cykelgata. P� den �ver skylten st�r det att bilen �r "g�st" p� denna cykelgata

Cykelgata med g�ngbanor utanf�r tr�draderna

En hel del av dessa l�sningar f�r separation mellan g�ende och cyklister som f�rekommer i de st�rre cykelst�derna anv�nds �ven runt om i Sverige, �n s� l�nge i t�mligen liten omfattning. Den vanligaste separationsformen som f�rekommer h�r �r en vit m�lad linje, ofta p� en g�ng � och cykelbana som �r f�r smal f�r att separeras. Att anv�nda sig av linje som separationsform �r mycket ovanligt i de stora cykelst�derna och detta av en mycket god anledning, det fungerar d�ligt!

Det �r ocks� av stor vikt att cykel- respektive g�ngytorna har tillr�cklig bredd f�r att separeringen ska vara m�jlig och fungera v�l. Det inneb�ra ett minimim�tt enligt Trafikverkets GCM-handbok p� 4,3 meter f�r att kunna separera en dubbelriktad g�ng- respektive cykelbana, ut�ver detta m�tt kommer sedan separationen (dvs. kantstenen eller vad som nu v�ljs). Enligt uppgifter i ett tv-inslag fr�n Trafikverkets projektledare�s� uppfyller 1 procent av de regionala cykelstr�ken i Stockholms l�n denna bredd. Utan att ha n�gon som helst koll p� landets�1000-tals mil�g�ng- och cykelbanor s� �r min gissning att majoriteten �r mellan 3 -�3,5 meter breda. Det h�r med bredd har ju ocks� en social dimension, n�r vi cyklar tillsammans vill vi ju g�rna g�ra det bredvid varandra. S� g�r vi ju n�r vi �r ute och g�r, vi g�r det p� bussen, vi g�r ju det �ven n�r vi �r ute och �ker bil f�r inte s�tter v�l sig en i fram- och en i baks�tet om det inte beh�vs.�S� cykelskulden som regeringens cykelutredare tar upp �r p�taglig...

S� d� �r det bara att hoppas att Trafikverket och landets kommuner konsekvent arbetar f�r bredare cykelbanor och att separera g�ende och cyklister s� att vi f�r funktionella och attraktiva ytor f�r s�v�l g�ende som cyklister!

H�r finner ni �vriga delar i serien:

H�r �r n�gra studier om separation av g�ende och cyklister:

�

Bildk�llor: Fietsberaad, Copenhagenize, BicycleDutch

�

Kommentera Kommentarer: 13