Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Cykelv�gen som f�rsvann

13 nov 2018

Det fanns en g�ng en cykelv�g � ett s� kallat huvudstr�k enligt stadens cykelplan � en viktig l�nk i ett st�rre och sammanh�ngande cykeln�t. Sen skulle Idrottsf�rvaltningen bygga en bollplan � p� cykelv�gen. Sen fanns det ingen cykelv�g mer. Det har nu g�tt n�stan tre �r sedan bollplanen stod klar. De som cyklar (och g�r) �r h�nvisade till att g�ra det i jord och lerv�lling - en stig som de sj�lva cyklat och trampat upp.

Den tidigare cykelv�gen �r 2014 (innanf�r tr�den)

Bild fr�n stadens cykelplan. Aktuellt omr�de inringat med gr�nt. Ljusbl�a streck symboliserar huvudstr�k, r�da streck �r pendlingsstr�k

Flygfoto fr�n 2015. Foto: Stockholms stad

Flygfoto fr�n 2016. Foto: Stockholms stad

Cykelv�gen �r borta. Nu finns i st�llet en upptrampad och uppcyklad stig av jord och lera - m�nniskans vilja att ta sig fram �r stark. �r viljan att planera och bygga en vettig cykelstad lika stark undrar jag?

M�nniskors behov att f�rflytta sig f�rsvinner ju inte bara f�r att det kommer en bollplan i v�gen. Till skillnad mot lerv�llingen d�r m�nniskor nu m�ste g� och cykla �r ytorna som tillh�r bollplanen fina och asfalterade � h�r ska det vara ordning och reda:

Ytan till v�nster tillh�r bollplanen - asfalterad och fin. Ytan till h�ger om stenbumlingarna �r vad som �r kvar av den tidigare cykelv�gen - jord och lera

Vy fr�n andra h�llet. Cykelv�gen bara upph�r - i en salig r�ra av jord, lera och stenbumlingar. Inte vad som kan klassas som s�ker och framkomlig cykling. Och har du n�gon form av funktionsvariation - lycka till.

Staden informerar �ven p� sin hemsida hur du kommer till bollplanen - med bil och var du kan parkera gratis. Det finns ingen information om hur du cyklar dit eller var du kan parkera din cykel. Det finns dock n�gra cykelst�ll vid bollplanen. Men som Idrottsf�rvaltningen har valt att utforma omr�det kring cykelst�llen �r det en parkering mer f�r PRO och deras fordon �n f�r att funktionellt kunna parkera cyklar d�r:

Stenar�placerade i direkt anslutning till cykelst�llen g�r att bara rullatorer och barncyklar kan parkera d�r

Man kan ju n�stan f� den uppfattningen att det h�r med cykel �r n�got Idrottsf�rvaltningen fullst�ndigt struntar i.

Det �r allts� stadens Idrottsf�rvaltning som byggt detta. En f�rvaltning som finns till f�r att underl�tta ett fysiskt aktivt liv hos medborgarna. Att �terst�lla�den upprivna cykelv�gen med en ny f�r att underl�tta en annan form av fysisk aktivitet�verkar inte r�ra dem i ryggen - inte deras business s� att s�ga. Inte heller att barnens cykelv�g inte l�ngre finns, eller arbetspendlarnas, eller att PRO:s medlemmar p� v�g till samlingslokalen vid bollplanen ska halka omkring i jord och lera. Viktigare att informera hur du tar bilen till bollplanen och var du kan parkera gratis.

Bara ett stenkast h�rifr�n, och p� samma huvudstr�k, har stadens Trafikkontor nyligen gjort en m�ngmiljoninvestering � n�rmare 200 miljoner. Tv� nya fina cykelbroar har byggts och invigdes f�r lite mer �n ett �r sedan.

Bro nr 1. Foto: Holger Ellgaard

Bro nr 2. Foto: Holger Ellgaard

Broarna �r en del av det �st-v�stliga huvudstr�ket i s�derort.

Detta avsnitt p� huvudstr�ket har l�nge varit en saknad l�nk och besv�rlig passage f�r cykeltrafiken d� man varit h�nvisad till att cykla i blandtrafik med mycket tung trafik eller l�nga omv�gar. S� p� ett avsnitt av detta huvudstr�k f�r cykeltrafiken har det byggts nytt och fint f�r massor av miljoner. P� en annan del av str�ket rivs cykelv�gen upp och f�rsvinner - du f�r nu i st�llet f�rdas i jord och lera. Det �r som att det h�r med cykel vore ett nollsummespel.

Jag tycker s�dant h�r �r v�ldigt m�rkligt och sorgligt. I en stad som s�ger sig satsa p� cykel.

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 4

Nya Slussen - bygger p� minskat cyklande

28 sep 2018

Det fanns en g�ng i tiden en prognos f�r cykeltrafikens utveckling i Nya Slussen - cykeltrafiken skulle �ka med 5 procent om �ret.

2015 fattar Exploateringsn�mnden beslut om att g�ng- och cykelbron och dess ramp ska breddas�samt att korsningen mellan bron och rampen ska f�rb�ttras vad g�ller trygghet, framkomlighet och s�kerhet.

Som av en tillf�llighet skruvar d� projektet Nya Slussen ner prognosen f�r cykeltrafikens utveckling�- fr�n 5 procent till 2 procents �kning per �r fr�n och med 2020.�Nu blir d�projektets slutsats: g�ng- och cykelbron beh�ver inte breddas. Inte heller rampen beh�ver breddas. Och korsningen mellan bron och rampen fungerar utm�rkt som den �r.

En korsning av s�llan sk�dat slag. Rampen som kommer upp till h�ger lutar 10 procent. Se bredder p� sv�ngf�lten, p� f�lten rakt fram, p� radier. L�gg till 10 000 tals�cyklister och g�ende i denna punkt. Har ni sett n�got liknande? Men projektet intygar att det ska fungera utm�rkt s� d� �r det v�l s�.

Allts� ett st�llningstagande fr�n projektet som �r�stick i st�v med det politiskt fattade beslutet, ett beslut�som s�ger: "En breddning av bron ska g�ras i syfte att klara h�gre trafikfl�den."

Beslutet s�ger inte"b�r", det s�ger inte "utredas", det s�ger inte "skriv ner prognosen" - beslutet s�ger att bron och rampen�ska breddas och att korsningen ska f�rb�ttras.

Sj�lvklart �r det s� att trafik�kningar m�nga g�nger planar ut med tiden, s� �ven cykeltrafiken. Men �r vi d�r redan 2020 - b�rjar vi s� att s�ga n�rma oss peak cykel? Nej knappast. Det �r precis tv�rtom - det finns inget som pekar p� att vi ens �r i n�rheten av peak cykel. Staden har en cykelplan och genomf�r omfattande satsningar. Likas� har m�nga kranskommuner f�rska cykelplaner och satsar p� ett �kat cyklande. Regionen har en regional cykelplan med m�let att �ka cykelandelen till 20 procent �r 2030. Vi kan s�ga att satsningarna har knappt b�rjat. Alla dessa planer fastsl�r ett l�ngsiktigt arbete och en tydlig m�ls�ttning att �ka antalet cyklister och cykelns resandeandel. Med andra ord - det har aldrig tidigare investerats och kommer investeras i cykel s� som nu och under en l�ng tid fram�ver. Vad som g�r det �n mer intressant �r n�r vi studerar vilka potentialer som finns n�r det g�ller cykeltrafik i regionen. Trafikkontoret har studerat detta och tagit fram en rapport 2012: Potentialer f�r �kad cykeltrafik. I rapporten redovisas att f�rsiktigt r�knat �r cykelpotentialen mer �n 100 000 cykelpassager per dygn �ver Slussen. Vidare�tas det upp i rapporten: "Dessa potentialer �r f�rst�s sj�lvklara att beakta i planeringen av det framtida Slussen."�

Projektet har nu gjort en fl�desanalys f�r g�ng- och cykelbron, genomf�rd i mars 2018. D�r har man anv�nt sig av den "nya" och nerskrivna prognosen och finner d� att allt �r frid och fr�jd - bron beh�ver inte breddas. Rapporten redovisar inga k�l�ngder, redovisar inga f�rdr�jningar eller f�r�ndringar av restider - det g�r allts� inte att se vad som h�nder �ver tiden. S� det �r om�jligt att utl�sa hur man har kommit fram till dessa slutsatser.

Man har �ven f�rs�kt sig p� en prognos och simulering av g�ngtrafiken. Det �r ju viktigt att �ven dimensionera r�tt f�r g�ende. F�r blir det d�ligt f�r g�ngtrafiken, blir det d�ligt f�r cykeltrafiken - de p�verkar varandra. M�ttet f�r g�ngbanan p� bron �r 2,5 meter. Det �r ett m�tt Trafikkontoret normalt anv�nder f�r g�ngbanor som byggs p� lokalgator - i ytterstaden. Det �r ett m�tt som inneb�r att du inte kan g� bredvid ditt s�llskap n�r du m�ter n�gon. D� f�r du g� bakom alternativt kliva ner p� cykelbanan. Kommer du med barnvagn, tvillingvagn, permobil eller rullstol blir det riktigt besv�rligt. �r det en kvalitet som vi vill ha i en stad som s�ger sig prioritera g�ng och cykel? I detta l�ge - mitt i hj�rtat av Stockholm. Och �r det n�gon om p� fullaste allvar tror att g�ngfl�dena p� denna bro kommer motsvara fl�dena f�r en g�ngbana p� en lokalgata i ytterstaden? En av landets ledande experter p� omr�det tror inte det. Hans "betyg" vad g�ller g�ngsimuleringen �r inte n�digt:

Men h�r st�r vi allts� - �r 2018. Bygget av Nya Slussen p�g�r f�r fullt. Beslut finns om en bredare g�ng- och cykelbro, om en bredare ramp och en f�rb�ttrad korsning. Ett framsynt beslut som vilar p� mycket goda grunder. Men inte enligt projektet Nya Slussen. Som �r av en helt annan uppfattning. En uppfattning som baseras p� en nerskruvad prognos. D�r projektet inte redovisar anledningar eller analyser f�r s�nkningen av prognosen - de bara skruvar ner den. Och en g�ngsimulering som beskrivs som en "katastrof" av expertis.

Som jag skrev i ett tidigare inl�gg:
"Vore jag mer konspiratoriskt lagd s� kunde jag ju f� f�r mig att projektet inte har f�r avsikt att bredda bron och fixa en b�ttre ramp och funktionell anslutning till bron. Att man s� att s�ga inv�ntar ett l�mpligt tillf�lle och tidpunkt att meddela omv�rlden att p� grund av ditt eller datt s� g�r de bed�mningen att bron inte beh�ver eller kan breddas � det duger som det �r. Men s� kan det nog inte vara."

Detta �r stads- och trafikplanering �r 2018.

Uppdaterad 2018-09-28, kl 13:15

Ibland vill jag ha en second opinion p� min bed�mning och expertis. S� denna g�ng fr�gade jag en expert p� cykelplanering och cykelinfrastruktur fr�n Nederl�nderna - Herbert Tiemens. H�r �r hans "dom" �ver korsningen:

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 7

Nya Slussen - vad ska jag tro?

25 sep 2018

Nu ska vi �ntligen f� veta hur det kommer att fungera f�r cykeltrafiken i Nya Slussen � f�r nu finns det en trafiksimulering! Jag sitter med "sanningen" och "facit" framf�r mig. Har just l�st en rapport som handlar om trafiksimulering av cykeltrafik p� Nya Slussen, utf�rd med hj�lp av en programvara som heter Vissim. Rapporten �r daterad 7 december �r 2017. Vi kan konstatera att det tagit tid att f� fram en s�dan h�r simulering � men b�ttre sent �n aldrig.

Tv� �r innan det ens fanns en trafiksimulering f�r cykel s� sa ju Expertgruppen efter sin genomlysning av projektet s� h�r vad g�ller kapacitet och framkomlighet f�r cykeltrafiken:

"Kapaciteten �r god, och oacceptabel tr�ngsel b�r inte uppkomma..." (s 8)

Vi �terkommer till detta lite l�ngre fram.

Cyklister p� v�g ner mot Skeppsbron. Foto: Cyklistbloggen

En sak jag omg�ende reagerar p� n�r jag l�ser trafiksimuleringen �r detta:

�Med en �rlig �kning om 5 procent fr�n 2009 till 2020 och d�refter om 2 procent till 2040 skulle fl�dena p� GC-bron uppg� till cirka 22�000 cyklister/dygn,��

I �F�rdjupnings-PM Trafik 2011� f�r Nya Slussen s� r�knar man p� ett annat s�tt. D�r r�knar man med en �rlig �kning av cykeltrafiken om 5 procent fr�n 2010 till 2030. Detta skulle inneb�ra att det blir helt andra siffror och volymer av cyklister som underlag i trafiksimuleringen. D�rmed blir ju ocks� resultatet av simuleringen annorlunda.

Varf�r har man gjort p� detta s�tt undrar jag. Det framg�r inte varf�r man nu valt att fr�ng� tidigare prognos med en �rlig �kning p� 5 procent � tror man inte l�ngre p� prognosen eller? Studerar vi stadens �rliga cykelr�kningar och deras fem�rsmedelv�rden under en l�ngre period s� hittar vi inget st�d f�r denna nedskrivning av prognosen � tv�rtom - de visar p� en st�rre �kning av cykeltrafiken �n 5 procent per �r. Studerar vi sedan stadens planer f�r cykel, kranskommunernas planer och den regionala cykelplanen s� pekar alla tillsammans p� �kade och omfattande satsningar p� cykel. Planerna fastsl�r ett l�ngsiktigt arbete och en m�ls�ttning f�r att �ka antalet cyklister och cykelns resandeandel. Med andra ord � det har aldrig tidigare investerats och kommer investeras i cykel som nu och under en l�ng tid fram�ver. D�rmed b�r vi kanske h�lla fast vid en prognos p� 5 procent och inte s�nka den eller? F�r var finns underlaget och analysen som kommer fram till en s�nkning av prognosen? I rapporten f�rs ett resonemang om att�tunnelbanan till Nacka kommer att p�verka g�ngfl�dena, men inte cykelfl�dena.

N�r man skriver ner prognosen p� detta s�tt inneb�r det ju att vi f�r helt andra resultat vad g�ller kapacitet och framkomlighet f�r cykeltrafiken �n om vi skulle fortsatt med 5 procent som �rlig �kning. I sammanfattningen av simuleringen kan vi l�sa:

�De platser som kommer att bli h�rt belastade med tidvis l�nga k�er �r

Korsningen Hornsgatan/G�tgatan.
Cykelbanan p� Hornsgatan i riktning v�sterut, vid �verg�ngsst�llet Katarinav�gen.
Cykelbanan p� Stadsg�rdskajen, vid �verg�ngsst�llet �stra L�gbron.�

G�tgatan/Hornsgatan 2017, k�slutet �r vid Hilton/Guldgr�nd. Enligt simuleringen kommer denna k� 2040 vara dubbelt s� l�ng - minst. Foto: Jon Jogensj�

Slutsatser som dessa blir ju helt annorlunda om man ist�llet v�ljer en 5 procentig �kning. D� skulle korsningar bli mycket h�rt belastade och med mycket l�nga k�er - om man valde en 5 procentig �kning. Eller bli �nnu v�rre.

I trafiksimuleringen beskrivs vidare vissa cykelrelationer p� detta s�tt:

�K�erna �r redan idag s� l�nga att alla cyklister i rusningen inte kommer igenom korsningen vid gr�nt ljus. 2040 kan vi f�rv�nta oss dubbelt s� l�nga k�er.�

Min undran: hur l�nga blir k�erna om vi anv�nder prognosen med 5 procents �kning av cyklister? Tre g�nger s� l�nga? Fyra? Detta g�r inte att utl�sa i rapporten - vi f�r gissa. Vi kan i alla fall vara �verens att de blir l�ngre, mycket l�ngre.

"Kapaciteten �r god, och oacceptabel tr�ngsel b�r inte uppkomma...".�Foto: Lennart Kj�rling

Sen blir det riktigt intressant l�sning. N�r vi kommer till kapitlet Analys, slutsatser och rekommendationer i rapporten s� kan vi l�sa detta:

�Simuleringen visar att cykell�sningen generellt fungerar bra framkomlighetsm�ssigt. Det finns inga l�sningar i korsningar eller k�bildningar som inte ryms.��

V�nta nu ett tag.

F�rst skrivs prognosen ner - vi g�r allts� in i simuleringen med ett l�gre antal cyklister �n tidigare prognos � mycket oklart varf�r.

Sen kan vi l�sa i�rapporten att flera platser �kommer att bli h�rt belastade med tidvis l�nga k�er� och att �2040 kan vi f�rv�nta oss dubbelt s� l�nga k�er.� (som ju blir �nnu mer belastade och med �nnu l�ngre k�er med en 5 procentig �kning av cykeltrafiken!)

Det finns inga redovisningar av restider i rapporten, det vill s�ga vilka restider �r det 2017 j�mf�rt med 2040 i de olika f�rbindelserna. Det finns heller ingen redovisning i rapporten av f�rdr�jningar eller k�l�ngder i de olika korsningarna.

Men slutsatsen av simuleringen �r att allt �r frid och fr�jd. Vilket ju �ven Expertgruppen tyckte. Det �r mycket sv�rt att utifr�n rapporten f�rst� hur man kommit fram till dessa slutsatser.

Och vet ni, 2018 �rs cykelm�tningar p� Slussen visar all time high. P� f�rbindelserna till Munkbron och Skeppsbron har det aldrig tidigare, sedan m�tningarna b�rjade, varit s� m�nga passager � 32�000 per dygn.

Jag fr�gar mig: hur g�r detta ihop?

I n�sta del kommer jag g� igenom hur trafiksimuleringen kommit fram till att n�gon breddning av g�ng- och cykelbron, rampen och f�r�ndring av korsningen inte �r n�dv�ndig - ni vet det d�r som �r beslutat ska ske.

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 14

Tips till Trafikverket

24 aug 2018

Bilderna visar�n�gra platser som Trafikverket skulle kunna bygga om till hastighetss�krade cykel�verfarter eller upph�jda och genomg�ende g�ng- och cykelbanor. F�r �stadkomma s�ker framkomlighet f�r cykeltrafiken (och g�ng). M�nga av de allvarliga olyckorna f�r de som cyklar �r just kollisioner med motorfordon. S� d� �r min tanke att �tg�rdas dessa platser s� kommer vi ett steg n�rmare Nollvisionen och fullf�ljer regeringsuppdraget �kad och s�ker cykling. Sedan kan Trafikverket systematiskt g� igenom liknande passager i hela landet och ta fram en plan f�r att �tg�rda dem � ett m�linriktat och systematiskt trafiks�kerhetsarbete. F�r �kad och s�ker cykling. I linje med Nollvisionen.

En utfart fr�n en bensinstation/bilhandlare. Reglerad som en cykelpassage, dvs cyklister har h�r v�jningsplikt - f�r en utfart. P� ett str�k som ska vara ett prioriterat regionalt cykelstr�k. Observera �ven�hur smal�den dubbelriktade cykelbanan �r.

Samma passage fr�n andra h�llet. Se hur oj�mn bel�ggningen �r p� cykelpassagen och �verg�ngsst�llet. K�rbanorna bredvid �r j�mna och fina - f�r k�rbanorna finns ett underh�llsprogram och de asfalteras om med j�mna mellanrum. Det g�r inte g�ng- och cykelbanan - det finns inget underh�llsprogram f�r den.

Infarten till bensinstationen/bilhandlaren. �ven h�r �r det en cykelpassage och cyklisterna ska v�ja - f�r en infart. Ocks� h�r �r bel�ggningen mycket oj�mn och d�lig. D�lig bel�ggning �r enligt VTI:s studier en k�lla till m�nga cykelolyckor. Och fallolyckor f�r g�ende.

H�r skulle ju ocks� Trafikverket kunna f�rl�nga r�cket s� att det blir lite sv�rare f�r bilhandlaren att st�lla upp sina fordon - p� g�ngbanan.

Vi vill v�l underl�tta och g�ra v�ra barns cykelresor s�kra och framkomliga? S� mitt r�d: bygg om denna plats f�r b�ttre s�kerhet och framkomlighet.

Samma plats fr�n andra h�llet. Varf�r inte placera v�jningen innan passagen f�r cykeltrafiken? P� det som ska vara ett prioriterat str�k.

Finns f�rb�ttringspotential p� denna passage tycker jag. Ser Trafikverket det ocks�?

Och om det �r n�gon som tvekar p� �tg�rdernas effekt s� �r det bara att studera Lunds tekniska h�gskolas studier ang�ende hur man uppn�r s�kra passager f�r cyklister. Det finns �ven en sammanst�llning av �tg�rdens effekt i Sveriges kommuner och landstings publikation �Trafiks�kra staden�: en hastighetss�kring av passager f�r cyklister (och g�ende) ger en minskning p� 40 procent av personskadorna.�

Vad v�ntar Trafikverket p� undrar jag?

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 5

NEJ! Kanten �r ersatt av en sn�h�g!

31 jan 2018

Fyra �r tog det, fyra �r av mail, telefonsamtal, bloggande. Men till slut s� plockad trafikkontoret bort kantstenen och inf�rde ett stannaf�rbud. Det blev s� himla bra, hur enkelt som helst att komma p� och av g�ng- och cykelv�gen.

Se s� enkelt det blev att komma p� och av cykelv�gen n�r kantstenen f�rsvann!

Tills nu.

F�r d�r kanten tidigare var �r det nu en stor och stenh�rd sn�h�g. En sn�h�g som f�raren av plogbilen som r�jer g�ng- cykelv�gen lagt d�r.

S� d� �r det bara att b�rja om samma resa en g�ng till. Denna g�ng med stadsdelsf�rvaltningen som ansvarar f�r sn�r�jningen. Hoppas denna resa inte tar fyra �r�

Uppdaterad 2018-01-31
Svar fr�n staden nu p� eftermiddagen:
"Hej Krister
Det var ju ovanligt korkat av den som plogar. Jag tar upp det med entrepren�ren.
Mvh XXXX"

Och sen var sn�h�gen borta! Det finns en cykelgud! :)

Relaterade inl�gg: