Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Bra Trafikverket

19 dec 2019

S� var det dags f�r lite ber�m. En sopsaltare far fram p� den statliga g�ng- och cykelv�gen i Skultuna. Och detta i regi av Trafikverket. S� medan V�ster�s kommun l�gger ner sopsaltning och d� f�r blankis p� g�ng- och cykelv�garna s� sopsaltar Trafikverket i V�stmanland. S� arbetar man f�r �kad och s�ker cykling. Och som en bonus om nu n�gon tycker att det bara blir b�ttre f�r de som cyklar - det blir �ven avsev�rt b�ttre f�r de som g�r.

Sopsaltaren in action! Foto: Anders Karlsson

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 3

Stadsgatan - bra f�r vem?

17 dec 2019

�rbyleden i s�dra Stockholm.

�rbyleden - en trafikled med 4 k�rf�lt i s�dra Stockholm. Foto: Holger Ellgaard

L�ngs norra sidan av denna trafikled ligger en g�ng- och cykelv�g. En helt vanlig och traditionell g�ng- och cykelv�g � kanske en av stadens b�ttre pendlingsstr�ckor. Den �r cirka 4 � 5 meter bred, ungef�r 3,5 kilometer l�ng och leder mellan H�kar�ngen och Huddingev�gen. Avbrotten �r f� p� hela str�ckan � faktiskt n�stan inga stopp eller f�rdr�jningar alls nu, sedan staden inf�rt v�jningsplikt f�r korsande fordonstrafik p� de tre gator som korsar cykelv�gen.�

Fordonstrafik som korsar cykelv�gen l�ngs �rbyleden har v�jningsplikt

Cykelv�gen sopsaltas vintertid - f�r s�ker framkomlighet

Det �r �ven f�rh�llandevis f� g�ende p� str�ckan. D�rf�r �r det ingen j�ttekatastrof att cykelv�gen inte �r separerad fr�n g�ngtrafiken. Dessutom ligger cykelv�gen p� vissa str�ckor en bit fr�n trafikleden, vilket g�r att milj�n �r behaglig. Den �r ocks� tillr�ckligt bred f�r s�kra m�ten och okomplicerade omcyklingar. Det �r helt enkelt en str�cka d�r du oavbrutet kan trampa p� i din egen hastighet en l�ngre str�cka � det �r cykelflow.

Nu finns det planer p� att f�rvandla delar av �rbyleden till en s� kallad stadsgata � allts� en gata som prioriterar �stadsliv�, med fokus p� g�ende och cyklisters f�ruts�ttningar. Biltrafikens hastighet och framkomlighet tonas ner och gatan ska vara mer estetiskt tilltalande �n en trafikled. En gata med bost�der och verksamheter.

S� h�r kan �rbyleden se ut i framtiden. Illustration: White arkitekter

Vad inneb�r detta f�r dig som cyklist? Kommer kvaliteterna som finns d�r idag bli b�ttre? Eller finns det risk f�r att det blir s�mre? Vad h�nder med �rbyledens cykelflow?

�n finns det inte s� mycket fakta och data om projektet, bortsett fr�n n�gra pressmeddelanden, debattartikel och tidningsartiklar. Men vi kan studera hur cykel brukar hanteras i Stockholms exploateringsprojekt f�r att bilda oss en uppfattning om hur cykelf�rh�llandena kan t�nkas bli p� denna str�cka. Och med den utg�ngspunkten kan det finnas anledning till oro...

Beskrivningarna i pressmeddelandena och visionsbilderna visar n�mligen upp en traditionell gata med k�rf�lt, bussk�rf�lt, parkeringsyta, tr�d- och m�bleringszon, cykelbana, g�ngbana och fastigheter. Och s� likadant p� andra sidan. Det �r t�tt mellan korsningarna och det finns signalregleringar och �verg�ngsst�llen � �ver cykelbanan. Visionerna handlar ocks� om ett �aktivt stadsliv" � vilket �r vanligt f�rekommande p� den h�r typen av bilder.

Inneb�r d� detta en f�rb�ttring f�r cykeltrafiken? Kommer den att prioriteras s� som stadens styrdokument s�ger att den ska?

Jag har sv�rt att se att s� skulle vara fallet. Den tidigare cykelv�gen ers�tts av ett cykelstr�k med st�ndiga avbrott i och med flera korsningar. Korsningar som enligt bilderna ser ut att vara signalreglerade. �verg�ngsst�llen, parkering och lastzoner � allt placeras l�ngs cykelbanan. Det finns �ven g�ngbanor och verksamheter l�ngs cykelbanan, vilket inneb�r att vi har g�tt fr�n en t�mligen st�rningsfri cykelv�g till en cykelbana som �r utsatt f�r st�rningar under m�nga timmar av dygnet.

Vi vet ocks� genom studien Cykelframkomlighet i Stockholm att medelhastigheten p� cykelbanor utmed stadsgator sjunker j�mf�rt med cykelv�gar s� som utmed dagens �rbyled. Fr�n cirka 20 km/t till 15 km/t.

Om jag nu skulle ha r�tt i att det nya �r s�mre �n det gamla � g�r det att g�ra n�got �t det?

Absolut, menar jag. H�r kan vi h�mta inspiration fr�n bland annat Tyskland och Nederl�nderna. Omvandlingar av trafikleder till stadsgator �r inte unika f�r Sverige - de sker p� massor av platser i Europa. Och om man verkligen menar allvar n�r man s�ger sig prioritera cykeltrafik kan man l�ra sig massor fr�n dessa st�der.

Som detta exempel fr�n M�nchen (bild), d�r man planerade och utformade ett pendlingsstr�k mellan den nya och gamla bebyggelsen. En g�ng- och cykelv�g med h�g standard - bred, rak och gen, mycket genare �n om du v�ljer att f�rdas p� den nya stadsgatan.

En cykelf�rbindelse med n�stan inga stopp eller f�rdr�jningar och prioritet f�r cykelv�gen d�r den korsar andra gator. Sj�lvklart finns det �ven cykelbanor utmed den nya stadsgatan, men den nya g�ng- och cykelv�gen mellan det nya och gamla omr�det �r genare och effektivare att f�rflytta sig p� �n den stadsgata man skapat. Man har helt enkelt prioriterat cykeltrafiken genom att ge den vad den beh�ver f�r att vara attraktiv och konkurrenskraftig. P� detta s�tt underordnas inte cykeltrafiken stadsgatans principer. Som ju egentligen �r principer som bygger p� biltrafiken - inte cykeltrafiken.

Detta �r fullt m�jligt att �stadkomma vid �rbyleden (och andra platser), genom att reservera yta mellan den befintliga och nya bebyggelsen f�r att skapa ett h�gkvalitativt cykelstr�k. Det �r att prioritera cykeltrafiken. Att bara g�ra cykelbanor utmed den nya stadsgatan �r att g�ra mer av samma gamla bilorienterade l�sningar, d�r cykeltrafiken som vanligt f�r underordna sig bilismens principer.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 3

Botkyrka kommun: hundar viktigare �n m�nniskor

9 okt 2019

Beslutat av Samh�llsbyggnadsn�mnden i Botkyrka:

� Samh�llsbyggnadsn�mnden har beslutat att g�ng- och cykelv�garna i kommunen inte kommer att saltsopas vintern 2019/2020.

Anledningen �r saltsopningens negativa p�verkan p� milj� och djurliv. Saltlaken som anv�nds kan skada rastande hundar och p�verka intilliggande v�xtlighet. Vi kommer ist�llet att ploga och sanda f�r att g�ra g�ng- och cykelv�garna framkomliga.�

Artikel i mitti Botkyrka

�kan skada rastande hundar� � man vet allts� inte. Jag fr�gade en veterin�r om detta:

�Enligt veterin�ren jag talade med beror skador p� hundarnas tassar vintertid fr�mst p� sten, flis och grus samt is/iss�rja. Saltet har den effekten att det torkar ut, kan leda till sprickbildning, f�rsv�ra l�kning av de skador gruset orsakat samt orsakar sj�lvklart hunden sm�rta om det tr�nger in i skadan. Det var sj�lvklart positivt om g�ng- och cykelv�gen var helt fri fr�n grus och iss�rja.�

Om man nu �r s� oroad �ver hundarnas v�lbefinnande och att den kommer f�re g�ende och cyklisters s�kra framkomlighet hade man ju kunnat informera hund�garna om de g�ng- och cykelv�gar som inte sopsaltas. Det vill s�ga 90 procent av Botkyrkas g�ng- och cykelv�gar, och p� s� s�tt erbjudit hund�garna och hundarna sn�mos, is och grus i st�llet.

Jag misst�nker att detta handlar om n�got annat �n hundtassar och v�xtlighet. Det handlar om pengar. Och att Botkyrka kommun inte prioriterar s�ker framkomlighet f�r de som g�r och cyklar.

Relaterade l�nkar:

�

Kommentera Kommentarer: 2

S� skapas en anst�ndig cykelbana

12 sep 2019

Se s� enkelt det �r att skapa en anst�ndig cykelbana. Det som kr�vs �r vilja, kunskap och envishet. F�r annars blir det som s� m�nga g�nger f�rr � den enkla v�gen och den usla cykelbanan. Se f�rvandlingen av cykelbanan utmed Ulvsundav�gen i Stockholm. Den tidigare cykelbanan var en skapelse d� trafikplanerare och trafikingenj�rer ans�g att det var l�mpligt att utforma cykelbanor lite hur som helst och st�lla vad som helst i cykelbanan � n�got de aldrig skulle g�ra med en gata. Men hej, de som cyklar ska v�l t�la lite och s� har de ju styre.

H�r �r lite bilder f�re och efter p� cykelbanan som kollegorna och jag fick i uppdrag att g�ra en anst�ndig cykelbana av:

Och h�r en liten film fr�n en cykeltur l�ngs delar av den nya cykelbanan. Med inklippta bilder hur det var innan:

S� hur �stadkommer man d� denna f�r�ndring?

Man smalnar av f�r breda k�rf�lt
Man tar bort k�rf�lt som inte beh�vs
Man tar bort bussh�llplatser som inte anv�nds
Man parallellf�rflyttar hela v�gen s� att en breddning av cykelbanan f�r plats
Man sk�r bort berg s� cykelbanan f�r plats
Man tar ner tr�d som inte m�r s� bra
Man tar bort �verg�ngsst�llen som inte anv�nds

Man g�r helt enkelt allt det d�r som man g�r n�r man bygger en gata eller v�g � men som vi s�llan g�r n�r vi bygger en cykelbana. N�r d� en stolpe eller r�cke hamnar i cykelbanan anv�nds med f�rk�rlek l�sningar som s� kallade �lokal avsmalningar� och m�larf�rg - s� som p� nybyggda Stadsg�rdsleden.

Skapandet av en anst�ndig cykelbanan f�r ocks� en annan och p�taglig positiv konsekvens - det g�r att utf�ra en funktionell renh�llning och sn�r�jning. Ni kan ju fundera p� hur kvalit�n blev med alla dessa tr�d, stolpar och avsmalningar som fanns i cykelbanan. S� h�r s�ger en av f�rarna av sopsaltningsmaskin efter ombyggnationen:

"Ja det �r MYCKET enklare att k�ra, innan h�ll man p� att ramla ur maskinen pga alla gupp och oj�mnheter."

Jon, stort tack f�r de fina bilderna och f�r filmen!

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

Hur m�nga farliga stolpar �r det Trafikverket?

5 jul 2019

Efter jag skrivit inl�gget om Trafikverkets stolpe mitt i cykelv�gen b�rjar det dyka upp fler och fler l�sarbilder p� stolpar i Trafikverkets cykelv�gar. Det verkar vara ett standardrecept att placera stolpar mitt i f�rdv�gen f�r cyklister. Grundl�ggande riktlinjer f�r s�ker framkomlighet �r som bortbl�sta - lite sm�llar ska v�l de som cyklar t�la verkar Trafikverkets inst�llning vara. Jag undrar hur verket "tolkar" regeringsuppdraget "�kad och s�ker cykling"...

Foto: Olof Essle

Foto: Henrik Axelsson

Foto: Olof Essle

Foto: Mats Ohlson

Foto: P�r B�ge

Som sagt, det b�rjar bli m�nga exempel p� stolpar mitt i v�gen p� Trafikverkets v�gar nu. Nog borde v�l Nollvisionen g�lla �ven p� dessa v�gar? Fasta hinder �r ju en vanlig orsak till skada. Verket som ju leder arbetet med Nollvisionen borde rimligtvis skyndsamt ta initiativet och inventera sitt cykelv�gn�t f�r att uppt�cka och dokumentera farliga hinder. Detta b�r sedan snabbt f�ljas av ett �tg�rdsprogram. Och tydliga direktiv till verkets olika avdelningar och enheter att inte placera ut nya och farliga hinder � mitt i cykelv�gen.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 6

Ladda fler

S�k p� bicycling.se!

Krister Isaksson

Krister Isaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Mest l�sta just nu

1. Till�ggsskylten f�r nej- en k�ftsm�ll mot hela cykelsverige

2. Yoga dig i cykelform med 3 enkla �vningar

3. Nyckeln till livsl�ng k�rlek

Bloggare p� Bicycling.se

Krister Isaksson

Vintercykling - vilken resa!

Johan M�lleborn

Mysteriet i l�parsp�ret. Helt galet mystiskt.

Ingrid Kjellstr�m

Energitips f�r l�nga t�vlingar

Marcus Persson

Anekdoter fr�n Australien � del 2: Sn�stormen p� Buffalo-berget

Sara Penton

Tv� storlekar mindre men r�dd f�r en banan � ett ganska viktigt inl�gg.

Magnus Lagher

Inbjudan: VELONAVIA GRAVEL SERIES #1 � L�Enfer du Nord

Therese Sundstr�m

FTP - Februari och dr�mmar

Hanna N�slund

Morgonens wattz och tips fr�n en Cape Epic-hj�lte

Ingrid och Hanna

Att t�vla MTB i 30 mil

F�lj oss

@bicyclingswe

F� v�rt nyhetsbrev!

F�lj oss

Kontakta oss

Samarbeta med oss

Bicycling