Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Kan det bli mer fel?

31 mar 2019

Jag hade inte t�nkt skriva detta inl�gg. Men h�romdagen uppt�ckte jag en ny skylt som inte funnits f�rut. En skylt placerad p� ett utpekat prioriterat pendlingsstr�k tillika regional cykelv�g � de str�k som ska vara de b�sta av b�sta. En skylt som gjorde mig minst sagt f�rbannad.

Hoppsan, h�r f�r jag inte cykla l�ngre! Jag m�ste visst hitta en annan v�g, kanske byta sida�

L�t oss backa bandet lite. En g�ng i tiden tog staden fram en cykelplan. Med m�ls�ttningen att g�ra det enklare och l�ttare att cykla samt att framkomligheten och trafiks�kerheten ska f�rb�ttras f�r cykeltrafiken.

Sedan togs en Framkomlighetsstrategi fram � prioritet f�r cykel s�ger den. �ven ett trafiks�kerhetsprogram togs fram � stort fokus p� f�rb�ttrad trafiks�kerhet f�r cyklister � s�rskilt korsningspunkter d�r cyklister �r mycket utsatta.

Pendlingspotentialer och framkomlighetsstudier f�r cykeltrafiken genomf�rdes � g�ller att g�ra r�tt �tg�rder p� r�tt plats. Och veta vad som ger framkomlighet och vad som inte ger framkomlighet om man ska lyckas. M�tningar av cykeltrafik genomf�rdes p� massor av platser � var cyklar man och var vill man cykla. Allt detta f�r att f� ut st�rsta m�jliga nytta av kommande investeringar � att g�ra r�tt och g�ra det kostnadseffektivt. F�r det �r ingen lekstuga eller gissningslek vi h�ller p� med.

Eller�

Jo, det �r exakt vad som h�nder n�r detta sedan s�tts i h�nderna p� vissa yrkesm�nniskor som inte har en aning om vad de sysslar med � det blir rena rama lekstugan. Det blir ocks� en farlig lek, en lek med m�nniskors liv och h�lsa. Dessa m�n och kvinnor fattar beslut som f�r rakt motsatta effekter till vad cykelplanen och �vriga styrdokument s�ger ska skapas. Dessa personer och deras chefer vet uppenbarligen inte vad de h�ller p� med. Men de har mage att p�st� att det som de nu har byggt inneb�r att s�v�l trafiks�kerheten som framkomligheten har blivit b�ttre.�

Detta �r vad jag talar om:

Magelungsv�gen. R�tt streck: ett utpekat pendlingsstr�k och tillika regionalt cykelstr�k i s�dra Stockholm, p� den s�dra sidan av v�gen. Str�ket str�cker sig genom stora delar av s�dra Stockholm � knyter ihop �stra delen med den v�stra. Utpekat b�de i stadens och regionens cykelplan f�r att �tg�rdas: breddning av cykelbanan samt separering fr�n g�ende.

S� �r det d� dags att genomf�ra �tg�rderna. Trafikkontoret har av politiken f�tt 1 miljard f�r att f�rverkliga s� mycket som m�jligt av �tg�rderna i cykelplanen. Genom att bygga nytt och f�rb�ttra befintligt enligt den nya standarden i cykelplanen.

S� nu ska cykelbanan p� Magelungsv�gen breddas och separeras fr�n g�ende. Och bland det f�rsta projektgruppen p� Trafikkontoret g�r �r att fullst�ndigt skita i allt vad cykelplanen s�ger och allt som ligger till grund f�r planen. De struntar �ven i framkomlighetsstrategin och trafiks�kerhetsprogrammet. De beslutar att p� en kort str�cka flytta cykelbanan och l�gga str�ket p� andra sidan, p� norra sidan av v�gen:

Inte l�ngre cykla rakt fram. Nu ska vi ist�llet byta sida och korsa v�gen. Tv� g�nger, samt korsa en lokalgata.

S� p� en str�cka av 300 meter ska nu cyklisterna byta sida p� v�gen � tv� g�nger. Samt passera �ver en lokalgata. En passage i anslutning till en cirkulationsplats och en signalreglerad passage. Ingen av passagerna med prioritet eller trafiks�kerhetsh�jande �tg�rder f�r cykeltrafiken. S� fr�n att cykelbanan p� s�dra sidan hade noll passager, konflikter och trafiks�kerhetsproblem med biltrafiken har vi nu genom att cykelbanan ligger p� norra sidan f�tt tre s�dan konfliktpunkter � p� 300 meter. Bra jobbat f�r man v�l s�ga, inte helt l�tt att lyckas med en s�dan bedrift.

Varf�r fattar d� projektgruppen detta beslut? F�r att de menar att det var enklare och eventuellt billigare (blev dock aldrig utrett) att bygga en bredare cykelbana p� norra sidan �n p� s�dra. S� p� grundval av enbart anl�ggningstekniska sk�l skiter projektgruppen totalt i alla m�ls�ttningar i s� v�l cykelplanen, framkomlighetsstrategin och trafiks�kerhetsprogrammet. De v�ljer ist�llet den enkla v�gen - den enkla v�gen f�r dem.

Vad var det d� som var s� sv�rt och som gjorde att man valde norra sidan? Man f�redrog att spr�nga berg ist�llet f�r att g�ra en st�dmur/flytta en sl�nt f�r att f� plats med den breddade cykelbanan.

H�r var det f�r komplicerat och kostsamt att g�ra en ny sl�nt eller en st�dmur (n�got man visserligen klarade av att g�ra n�r v�gen byggdes, f�r sis�d�r 50 �r sedan).

I st�llet valde projektet att spr�nga berg och bygga cykelbanan p� andra sidan:

Om nu projektet inte ville g�ra en ny sl�nt eller bygga st�dmur hade man ju kunnat spr�nga berg p� norra sidan, flytta hela v�gen norrut f�r att p� s� s�tt f� plats med den bredare cykelbanan p� s�dra sidan. Inte heller detta pr�vades. B�ttre enligt projektets deltagare att de som cyklar, ung som gammal, f�r korsa v�gen tv� g�nger. Det ska visst b�de f�rb�ttra framkomligheten och trafiks�kerheten - p� n�got s�tt...

S� ist�llet f�r att cykla rakt fram ska jag nu �ver tv� cykelpassager d�r jag inte har prioritet. Inte heller �r det n�gra hastighetsd�mpande �tg�rder p� passagen s� n�gon bra trafiks�kerhet kan vi ju knappast kalla det. Sen har vi det d�r med sikten, kanske kan det finnas vissa synpunkter p� sikten vid passagen�

D�r bakom tr�det har vi utfarten fr�n cirkulationsplatsen och sedan �ver cykelpassagen. Hur vi trafikanter ska se varandra och kunna interagera p� ett bra och s�kert s�tt �r n�got av en g�ta f�r mig. Hur ska barn klara av en s�dan h�r komplicerad situation? Hur ska vi ens kunna se barnen bakom denna v�gg av gr�nska? Tala g�rna om det f�r mig Trafikkontoret.

Men hej, jag f�r v�l st�lla upp och uts�tta mig f�r detta n�r Trafikkontoret och dess personal v�ljer den enkla v�gen. Och anser sig ha r�tten att fullst�ndigt skita i vart enda ord i samtliga styrdokument. De talar heller inte om n�got om detta i sina tj�nsteutl�tanden till politikerna i trafikn�mnden � inte ett ord om konsekvenserna av att�bredda cykelbanan p� norra sidan i st�llet f�r p� s�dra sidan, inte ett ord.

Eller f�rresten, i slutredovisningen av projektet till trafikn�mnden har de fr�ckheten (eller okunskapen) att inf�r n�mnden p�st� att s�v�l framkomligheten som trafiks�kerheten nu har blivit b�ttre f�r cykeltrafiken. Fr�n tj�nsteutl�tandet:

"De oskyddade trafikanterna har getts en b�ttre framkomlighet"

"De platser d�r konflikter mellan bilar och oskyddade�trafikanter riskerar att uppst� har gjorts s�krare"�

Allt undertecknat av den tidigare trafikdirekt�ren. Kanske fanns det fler anledningar till att han fick g�?

Som jag skrev inledningsvis t�nkte jag inte skriva detta inl�gg. Jag har inte brytt mig s� mycket om denna minst sagt usla cykelinvestering. Jag har bara fortsatt att cykla p� den s�dra sidan, som de flesta andra g�r. Tills jag s�g den nya skylten h�romdagen - d� blev jag skogstokig. En skylt som s�ger att nu�m�ste jag byta sida � jag f�r inte cykla rakt fram l�ngre.

Jag kom cyklande med mina barn n�r jag s�g skylten. Och barnen b�rjar bli s� stora att de m�nga g�nger nu cyklar sj�lva � hur ska de klara av att hantera denna nya situation? F�r nu vill, nej inte vill, nu tvingar Trafikkontoret barnen att byta sida � att korsa v�gen. F�r att man valde den enkla v�gen och breddade cykelbanan p� norra sidan. Och sedan f�rbjuda cykling p� den s�dra sidan.

S� fr�n att tidigare inte kommit i konflikt med biltrafiken ska nu barnen ta sig �ver den starkt trafikerade v�gen�tv� g�nger samt korsa en lokalgata. Fullst�ndigt skymda av ett tr�d. S� bygger Trafikkontoret ett transportsystem� � de fullst�ndigt exkluderar vissa grupper. Trots att de har ett politiskt uppdrag att inkludera alla�� att skapa en stad f�r alla. Det �r �ven s� att Trafikkontoret har uppdraget att underl�tta f�r barn att cykla till/fr�n skolan genom att skapa s� kallade trygga och s�kra skolv�gar.

Det h�r �r mina tidigare kollegor som har gjort detta. Jag vet exakt vilka de �r, jag vet deras bakgrund och deras yrkeskunskap. Jag k�nner deras chefer. De kan�inte s�rskilt mycket om cykeltrafik och trafiks�kerhet. Och det m�rks ju - minst sagt. Men �nd� f�r de g�ra s�dan h�r uppdrag och fatta s�dan h�r helt avg�rande beslut � utan n�gon som helst kvalitetss�kring i organisationen � de meddelar inte ens politiken om dessa kraftiga avsteg fr�n m�len i styrdokumenten. Kanske f�r att de inte begriper b�ttre? Och nu har de lyckats med att fullst�ndigt fucka upp detta. F�r flera miljoner. Och det kommer vara s� h�r i m�nga, m�nga �r fram�ver.

F�r jag ska ber�tta vad som nu kommer att h�nda. I stort sett ingenting kommer att h�nda. Man kommer knyta n�ven i fickorna och sv�ra lite �ver sin tidigare kollega som sk�ller p� dem. Men en sak kommer att ske: Trafikkontoret kommer att �ndra p� cykelv�gvisningen. S� att man kommer f� information att man nu ska byta sida � tv� g�nger � f�r att ta sig fram p� detta cykelstr�k.

F�r cykelv�gvisningen har de inte �ndrat p� sedan�breddningen av cykelbanan � den visar precis som tidigare att man ska cykla rakt fram � p� s�dra sidan. Rakt fram p� det som var det gena, s�kra och prioriterade pendlingsstr�ket (om �n lite smalt, det skulle ju breddas enligt planen):

Rakt fram s�ger v�gvisningen. Som leder fram till skylten f�r g�ngbana. D�r jag inte l�ngre f�r cykla. Nu m�ste jag byta sida. Det�ska visst vara enklare och s�krare s�. Enklare f�r de som byggde.

De gjorde det s� enkelt f�r sig att de inte ens orkade eller brydde sig om att �ndra v�gvisningen � ni vet, man kan ju g�ra lite som man vill n�r man leker och har lekstuga.

Det verkar som att en del personer p� Trafikkontoret resonerar p� f�ljande s�tt: vi bygger enligt standard i cykelplanen. Skit samma�var och�hur vi bygger den standard.

Det h�r �r s� uselt, jag hoppas ni sk�ms �gonen ur er. Men k�nner jag er r�tt g�r ni inte det. Ni kommer inte rannsaka er sj�lva eller l�ra er av detta. Inte heller era chefer som ju har ansvaret - ni byggde ju billigt och enkelt samt�h�ll budget. D�r �r inst�llningen att vem som helst kan v�l fuska fram en cykelinvestering � inte s� noga. Och ni kommer d�rmed forts�tta fucka upp fler cykelinvesteringar. Och v�rst av allt, ni kommer tycka att ni fullf�ljt ert uppdraget p� ett bra s�tt. Att ni gjort �v�l avv�gda kompromisser.�

S� i ett cykelprojekt - f�r cykelmiljarden - det enda ni lyckats med �r att sl�sa bort pengar p� att f�rs�mra trafiks�kerheten och framkomligheten f�r de som valt att cykla. Det var v�l inte s� beg�vat...

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 18

Trafikverket - det gick �t helvete

6 feb 2019

Det kunde ett r�vh�l r�knat ut. Men uppenbarligen inte ni. Ni p�stod att ni tagit fram en l�sning och lovat att nu skulle sn�massorna fr�n v�gen inte l�ngre vr�kas upp p� g�ng- och cykelv�gen. L�sningen skulle vara: �l�ngsamplogning�.

Men det gick som sagt �t helvete - direkt. Exakt som jag f�rutsp�dde. S� el�ndet f�r de som g�r och cyklar p� era g�ng- och cykelv�gar forts�tter.

Roslagsv�gen/E18. Foto: David Rejdemyhr

Utan att vi ens kan se en vilja eller anstr�ngning fr�n er sida att f�rs�ka komma till r�tta med de el�nden ni skapar f�r g�ende och cyklister. Och s� h�r ser det ut i hela l�net d�r ni �r v�gh�llare � ni fixar k�rbanorna genom att vr�ka upp sn�massorna p� g�ng- och cykelv�garna. Och l�ter massorna ligga kvar d�r:

Huddingev�gen. Foto: Mikael Jonsfjord

Huddingev�gen. Foto: Joakim T�rnros

�ltav�gen. Foto: Kjell Andersson

J�rlaleden. Foto: Kjell Andersson

Huddingev�gen. Johan Lund

Gud�broleden. Foto Hampus Berg

Uppsalav�gen/E4. Foto: Mats Jungar

Ni v�grar allts� att g�ra h�llbara, s�kra och funktionella l�sningar f�r de som g�r och cyklar. Trots ett regeringsuppdrag som handlar om �kad�och�s�ker cykling. L�sningar som handlar om sk�rmar mellan v�gen och g�ng- och cykelv�gen s� inga sn�massor kommer upp p� g�ng- och cykelv�gen. Eller att plogningen mellan v�g och g�ng- och cykelv�gen samordnas � s� som ni samordnar plogningen med flera fordon p� v�garna. Men inget av detta har ni f�r avsikt att ens f�rs�ka g�ra. Ni rycker p� axlarna och menar att g�ende och cyklister f�r gilla l�get � p� grund av er ovilja och inkompetens att �stadkomma s�ker framkomlighet.

I sanningen ett arbete f�r h�llbara transporter och Nollvisionen. Sk�ms p� er.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 9

Fr�n el�nde till dr�m � signerat Trafikverket

19 dec 2018

Jag h�ller ju inte alltid igen i min kritik av Trafikverket n�r det g�ller deras s�tt att hantera cykeltrafik. S� d�rf�r �r det extra roligt att denna g�ng f� skriva n�got positivt om Trafikverket och cykel!

Trafikverket har inf�r denna s�song beslutat om att sopsalta ett antal cykelv�gar i Stockholms l�n. Och reaktionerna fr�n de som cyklar l�t inte v�nta p� sig:

Rena dr�mmen, aldrig s� ren, finaste jag n�nsin sett en vinter, b�sta julklappen

Och s� h�r ser dr�mmen ut:

Foto: Torbj�rn Olsson

Foto: Elinor Kramming

Se s� enkelt det g�r att skapa grundl�ggande f�ruts�ttningar f�r s�ker och framkomlig cykling vintertid. Nu hoppas jag att detta sprider sig till fler av Trafikverkets cykelv�gar i l�net och i landet. Det �r ett arbete f�r �kad och s�ker cykling och i linje med Nollvisionen.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

Cykelv�gen som f�rsvann

13 nov 2018

Det fanns en g�ng en cykelv�g � ett s� kallat huvudstr�k enligt stadens cykelplan � en viktig l�nk i ett st�rre och sammanh�ngande cykeln�t. Sen skulle Idrottsf�rvaltningen bygga en bollplan � p� cykelv�gen. Sen fanns det ingen cykelv�g mer. Det har nu g�tt n�stan tre �r sedan bollplanen stod klar. De som cyklar (och g�r) �r h�nvisade till att g�ra det i jord och lerv�lling - en stig som de sj�lva cyklat och trampat upp.

Den tidigare cykelv�gen �r 2014 (innanf�r tr�den)

Bild fr�n stadens cykelplan. Aktuellt omr�de inringat med gr�nt. Ljusbl�a streck symboliserar huvudstr�k, r�da streck �r pendlingsstr�k

Flygfoto fr�n 2015. Foto: Stockholms stad

Flygfoto fr�n 2016. Foto: Stockholms stad

Cykelv�gen �r borta. Nu finns i st�llet en upptrampad och uppcyklad stig av jord och lera - m�nniskans vilja att ta sig fram �r stark. �r viljan att planera och bygga en vettig cykelstad lika stark undrar jag?

M�nniskors behov att f�rflytta sig f�rsvinner ju inte bara f�r att det kommer en bollplan i v�gen. Till skillnad mot lerv�llingen d�r m�nniskor nu m�ste g� och cykla �r ytorna som tillh�r bollplanen fina och asfalterade � h�r ska det vara ordning och reda:

Ytan till v�nster tillh�r bollplanen - asfalterad och fin. Ytan till h�ger om stenbumlingarna �r vad som �r kvar av den tidigare cykelv�gen - jord och lera

Vy fr�n andra h�llet. Cykelv�gen bara upph�r - i en salig r�ra av jord, lera och stenbumlingar. Inte vad som kan klassas som s�ker och framkomlig cykling. Och har du n�gon form av funktionsvariation - lycka till.

Staden informerar �ven p� sin hemsida hur du kommer till bollplanen - med bil och var du kan parkera gratis. Det finns ingen information om hur du cyklar dit eller var du kan parkera din cykel. Det finns dock n�gra cykelst�ll vid bollplanen. Men som Idrottsf�rvaltningen har valt att utforma omr�det kring cykelst�llen �r det en parkering mer f�r PRO och deras fordon �n f�r att funktionellt kunna parkera cyklar d�r:

Stenar�placerade i direkt anslutning till cykelst�llen g�r att bara rullatorer och barncyklar kan parkera d�r

Man kan ju n�stan f� den uppfattningen att det h�r med cykel �r n�got Idrottsf�rvaltningen fullst�ndigt struntar i.

Det �r allts� stadens Idrottsf�rvaltning som byggt detta. En f�rvaltning som finns till f�r att underl�tta ett fysiskt aktivt liv hos medborgarna. Att �terst�lla�den upprivna cykelv�gen med en ny f�r att underl�tta en annan form av fysisk aktivitet�verkar inte r�ra dem i ryggen - inte deras business s� att s�ga. Inte heller att barnens cykelv�g inte l�ngre finns, eller arbetspendlarnas, eller att PRO:s medlemmar p� v�g till samlingslokalen vid bollplanen ska halka omkring i jord och lera. Viktigare att informera hur du tar bilen till bollplanen och var du kan parkera gratis.

Bara ett stenkast h�rifr�n, och p� samma huvudstr�k, har stadens Trafikkontor nyligen gjort en m�ngmiljoninvestering � n�rmare 200 miljoner. Tv� nya fina cykelbroar har byggts och invigdes f�r lite mer �n ett �r sedan.

Bro nr 1. Foto: Holger Ellgaard

Bro nr 2. Foto: Holger Ellgaard

Broarna �r en del av det �st-v�stliga huvudstr�ket i s�derort.

Detta avsnitt p� huvudstr�ket har l�nge varit en saknad l�nk och besv�rlig passage f�r cykeltrafiken d� man varit h�nvisad till att cykla i blandtrafik med mycket tung trafik eller l�nga omv�gar. S� p� ett avsnitt av detta huvudstr�k f�r cykeltrafiken har det byggts nytt och fint f�r massor av miljoner. P� en annan del av str�ket rivs cykelv�gen upp och f�rsvinner - du f�r nu i st�llet f�rdas i jord och lera. Det �r som att det h�r med cykel vore ett nollsummespel.

Jag tycker s�dant h�r �r v�ldigt m�rkligt och sorgligt. I en stad som s�ger sig satsa p� cykel.

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 4

Nya Slussen - bygger p� minskat cyklande

28 sep 2018

Det fanns en g�ng i tiden en prognos f�r cykeltrafikens utveckling i Nya Slussen - cykeltrafiken skulle �ka med 5 procent om �ret.

2015 fattar Exploateringsn�mnden beslut om att g�ng- och cykelbron och dess ramp ska breddas�samt att korsningen mellan bron och rampen ska f�rb�ttras vad g�ller trygghet, framkomlighet och s�kerhet.

Som av en tillf�llighet skruvar d� projektet Nya Slussen ner prognosen f�r cykeltrafikens utveckling�- fr�n 5 procent till 2 procents �kning per �r fr�n och med 2020.�Nu blir d�projektets slutsats: g�ng- och cykelbron beh�ver inte breddas. Inte heller rampen beh�ver breddas. Och korsningen mellan bron och rampen fungerar utm�rkt som den �r.

En korsning av s�llan sk�dat slag. Rampen som kommer upp till h�ger lutar 10 procent. Se bredder p� sv�ngf�lten, p� f�lten rakt fram, p� radier. L�gg till 10 000 tals�cyklister och g�ende i denna punkt. Har ni sett n�got liknande? Men projektet intygar att det ska fungera utm�rkt s� d� �r det v�l s�.

Allts� ett st�llningstagande fr�n projektet som �r�stick i st�v med det politiskt fattade beslutet, ett beslut�som s�ger: "En breddning av bron ska g�ras i syfte att klara h�gre trafikfl�den."

Beslutet s�ger inte"b�r", det s�ger inte "utredas", det s�ger inte "skriv ner prognosen" - beslutet s�ger att bron och rampen�ska breddas och att korsningen ska f�rb�ttras.

Sj�lvklart �r det s� att trafik�kningar m�nga g�nger planar ut med tiden, s� �ven cykeltrafiken. Men �r vi d�r redan 2020 - b�rjar vi s� att s�ga n�rma oss peak cykel? Nej knappast. Det �r precis tv�rtom - det finns inget som pekar p� att vi ens �r i n�rheten av peak cykel. Staden har en cykelplan och genomf�r omfattande satsningar. Likas� har m�nga kranskommuner f�rska cykelplaner och satsar p� ett �kat cyklande. Regionen har en regional cykelplan med m�let att �ka cykelandelen till 20 procent �r 2030. Vi kan s�ga att satsningarna har knappt b�rjat. Alla dessa planer fastsl�r ett l�ngsiktigt arbete och en tydlig m�ls�ttning att �ka antalet cyklister och cykelns resandeandel. Med andra ord - det har aldrig tidigare investerats och kommer investeras i cykel s� som nu och under en l�ng tid fram�ver. Vad som g�r det �n mer intressant �r n�r vi studerar vilka potentialer som finns n�r det g�ller cykeltrafik i regionen. Trafikkontoret har studerat detta och tagit fram en rapport 2012: Potentialer f�r �kad cykeltrafik. I rapporten redovisas att f�rsiktigt r�knat �r cykelpotentialen mer �n 100 000 cykelpassager per dygn �ver Slussen. Vidare�tas det upp i rapporten: "Dessa potentialer �r f�rst�s sj�lvklara att beakta i planeringen av det framtida Slussen."�

Projektet har nu gjort en fl�desanalys f�r g�ng- och cykelbron, genomf�rd i mars 2018. D�r har man anv�nt sig av den "nya" och nerskrivna prognosen och finner d� att allt �r frid och fr�jd - bron beh�ver inte breddas. Rapporten redovisar inga k�l�ngder, redovisar inga f�rdr�jningar eller f�r�ndringar av restider - det g�r allts� inte att se vad som h�nder �ver tiden. S� det �r om�jligt att utl�sa hur man har kommit fram till dessa slutsatser.

Man har �ven f�rs�kt sig p� en prognos och simulering av g�ngtrafiken. Det �r ju viktigt att �ven dimensionera r�tt f�r g�ende. F�r blir det d�ligt f�r g�ngtrafiken, blir det d�ligt f�r cykeltrafiken - de p�verkar varandra. M�ttet f�r g�ngbanan p� bron �r 2,5 meter. Det �r ett m�tt Trafikkontoret normalt anv�nder f�r g�ngbanor som byggs p� lokalgator - i ytterstaden. Det �r ett m�tt som inneb�r att du inte kan g� bredvid ditt s�llskap n�r du m�ter n�gon. D� f�r du g� bakom alternativt kliva ner p� cykelbanan. Kommer du med barnvagn, tvillingvagn, permobil eller rullstol blir det riktigt besv�rligt. �r det en kvalitet som vi vill ha i en stad som s�ger sig prioritera g�ng och cykel? I detta l�ge - mitt i hj�rtat av Stockholm. Och �r det n�gon om p� fullaste allvar tror att g�ngfl�dena p� denna bro kommer motsvara fl�dena f�r en g�ngbana p� en lokalgata i ytterstaden? En av landets ledande experter p� omr�det tror inte det. Hans "betyg" vad g�ller g�ngsimuleringen �r inte n�digt:

Men h�r st�r vi allts� - �r 2018. Bygget av Nya Slussen p�g�r f�r fullt. Beslut finns om en bredare g�ng- och cykelbro, om en bredare ramp och en f�rb�ttrad korsning. Ett framsynt beslut som vilar p� mycket goda grunder. Men inte enligt projektet Nya Slussen. Som �r av en helt annan uppfattning. En uppfattning som baseras p� en nerskruvad prognos. D�r projektet inte redovisar anledningar eller analyser f�r s�nkningen av prognosen - de bara skruvar ner den. Och en g�ngsimulering som beskrivs som en "katastrof" av expertis.

Som jag skrev i ett tidigare inl�gg:
"Vore jag mer konspiratoriskt lagd s� kunde jag ju f� f�r mig att projektet inte har f�r avsikt att bredda bron och fixa en b�ttre ramp och funktionell anslutning till bron. Att man s� att s�ga inv�ntar ett l�mpligt tillf�lle och tidpunkt att meddela omv�rlden att p� grund av ditt eller datt s� g�r de bed�mningen att bron inte beh�ver eller kan breddas � det duger som det �r. Men s� kan det nog inte vara."

Detta �r stads- och trafikplanering �r 2018.

Uppdaterad 2018-09-28, kl 13:15

Ibland vill jag ha en second opinion p� min bed�mning och expertis. S� denna g�ng fr�gade jag en expert p� cykelplanering och cykelinfrastruktur fr�n Nederl�nderna - Herbert Tiemens. H�r �r hans "dom" �ver korsningen: