Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Lastcykel = mer hänsyn?

8 sep 2015

 


Foto: Luca Mara

Jag cyklar ju en hel del lastcykel nuförtiden och tycker mig ha märkt en sak i interaktionen med motorfordonsförare. Så här kommer en helt ovetenskaplig betraktelse.

När jag ska passera över gatan på cykelpassager är det vanligt att bilförare saktar in och låter mig passera, mycket vanligare än när jag kommer med vanlig cykel.

Cyklar en hel del i körbanan med lastcykeln, funkar ju inte alltid så bra att ta sig fram på cykelinfrastrukturen…  Än så länge har ingen tutat på mig, vilket inte är helt ovanligt om jag cyklar med vanlig cykel i körbanan. Trots att jag tar upp mer yta, det är svårare att passera mig och det går långsammare än med några av mina andra cyklar.

Varför är det så här?

Att jag skulle ha barn i lastcykeln och att omgivningen därmed visar större hänsyn räcker inte som förklaring. För samma hänsyn visas då jag lastcyklar utan barn. Vilket jag gör ofta.

Jag tror det handlar om en kombination av saker. En sak är synbarheten - storleken, jag och lastcykeln syns på ett helt annat sätt än med en vanlig cykel.

Sen tror jag en annan sak är starkt bidragande. Det uppfattas av omgivningen som jag utför en transport, ett trafikarbete. Jag förflyttar varor, gods eller människor – jag gör något nyttigt, av betydelse. Till skillnad mot när jag cyklar vanlig cykel, det är ju bara ”flanörcykling” och eller en halvfet sportgubbe i lycra…


Inte ens i kampen om parkeringsplatser uppstår det något gnäll! Foto: Luca Mara

Vad vet jag, i vilket fall som helst är det en mycket trevlig och angenäm erfarenhet. Ni andra som cyklar lastcykel, vilka är era erfarenheter?

 

Relaterade inlägg:

 

Lastcykelmässa

1 sep 2015

 

Så var det då dags, en lastcykelmässa går av stapeln i Stockholm lördagen den 19 september. På Skeppsholmen kl 10.00 - 18.00 utanför Arkitektur & designcentrum.

Tanken bakom mässan är att uppmärksamma lastcykelns stora potential att lösa vardagstransporter och yrkestransporter fossilfritt och yteffektivt i tätort. 

På mässan kommer det finnas möjlighet att provcykla en rad olika lastcyklar. Till exempel vrålåket som jag åker omkring med, en Butchers & Bicycles!


Foto: Luca Mara

Här kan ni läsa mer om hur livet kan vara med en lastcykel:

Mer information om lastcykelmässan hittar du här

 

 

 

Känner en sån glädje!

18 nov 2014

 

Det finns tillfällen när ens jobb och insatser verkligen betyder något. Detta är ett sådant tillfälle. Vi fick detta mail till redaktionen från Thomas Merlöv:

”Tack för er information om lastcyklar tror det var i somras detta utmynnade till att vi idag har en ”Rullstolscykel” till vår handikappade dotter köpt från Holland av Vanraam…”

Se den inspirerande filmen med Toves nya cykel: 

 

 

 

Att bli med lastcykel. Del 2

17 nov 2014

 


Ladies and Gentlemen, Start Your Bikes!

 

Det är besvärligt

I del 1 skrev jag att det var kul och väldigt praktiskt att cykla med lastcykel. Ett annat ord för att sammanfatta hur det är att cykla lastcykel är besvärligt. Det har absolut inget med cykeln att göra utan det handlar om den dålig infrastruktur som färden är tänkt att ske på. Efter ett halvårs cyklande kan jag konstatera att en stor del av cykelinfrastrukturen på intet sätt är anpassad efter lastcyklar. Ofta inte för vanliga cyklar heller för den delen, men det förstärks med en faktor 10 med lastcykel:

  • Det är många tvära kurvor som är svåra, till och med omöjliga, att ta sig igenom.


Omöjligt att ta sig runt denna 180 graders kurvan. Blir att kliva av, backa och trixa för att komma runt. Se vändplan i bakgrunden, där behöver inte bussarna backa och trixa...

  • Det är många smala cykelbanor som gör möten mycket svåra och det är ibland omöjligt att cykla om andra eller bli omcyklad.


En dubbelriktad cykelbana, ett så kallat pendlingsstråk, 1,25 m bred. Svårt att mötas med vanlig cykel, omöjligt med lastcykel om inte mötande använder gångbanan...

  • Ibland är cykelbanorna så smala att det inte går att använda dem.


Cykelbanan och dess ramp är så smal att det är mycket svårt att ta sig upp och ner från cykelbanan.

  • Det är kantstenar i början och slutet av cykelbanor som är omöjliga att cykla över och du tvingas kliva av och lyfta cykeln. Detta är mycket besvärligt, särskilt vid tung last.


Kantstenar i början/slutet på många cykelväger innebär stora problem, även med vanlig cykel


Så här känner man många gånger när man cyklar lastcykel...

  • Det är många gånger stora problem vid vägarbeten, vid grindar, pollare och stenar och andra hinder som ständigt återfinns på cykelvägarna


Vägarbete med liten hänsyn tagen till cykeltrafik, än mindre till lastcykel... Tack för det Trafikverket! Foto: Gabrielle Gjerswold


Med vanlig cykel kommer du precis förbi vid sidan av hindret. Med lastcykel blir det tvärstopp, vända om och finna annan väg - hur fel kan det bli?


Här kommer jag inte förbi... Foto: Anders Englesson

...inte här heller. Och övriga som ska passera erbjuds en härlig tur i lervällingen... Foto: BigMollo


Bara att vända om och finna en annan väg. Ofta en bilväg, inte en cykelväg...

Allt detta gör att du då och då tvingas vända om och göra helt onödiga omvägar och många gånger tvingas du då cykla med biltrafiken. Det går alltså så långt att den avsedda infrastrukturen för cykel går inte att använda! Tänk om allt detta också rådde för motorfordonstrafiken, att lastbilar inte kunde nyttja stora delar av landets gator och vägar – det går ju inte ens att föreställa sig!


"Pappa, kommer vi inte förbi här? Nej det gör vi inte. Vad ska vi göra då? Vända om och cykla på vägen med bilarna..."


...och här fortsatte färden då cykelvägen inte kunde användas pga av ännu ett illa utformat bilhinder. En helt onödig omväg och inte en särskilt trevlig miljö att cykla med barnen i.

I stort sett varenda gata och väg i landet dimensioneras för lastbilar. Man tar hänsyn till dem genom körfältsbredder, genom att anpassa kurvradier osv. När det gäller cykelinfrastrukturen dimensioneras den ju många gånger inte ens för vanliga cyklar. Så länge dessa påtagliga och stora brister finns på landets cykelvägar tycker jag att landets kommuner och Trafikverket ska ge ut Lastcykelkartor där de visar vilka cykelvägar som är framkomliga med lastcykel och vilka som inte är det. Det görs för motortrafikens riktigt tunga fordon – så kallad Tungtrafik Kartor, se här:


Dags för kommuner och Trafikverket att ta fram Lastcykelkartor!

Har du sen lyckats tråckla dig igenom dessa usla cykelbanor och cykelvägar kan du glömma att du kan parkera vid en cykelparkering, de är helt enkelt inte utformade för denna typ av cykel.

Två 20 tums hjul fram och ett 26 tums hjul bak gör också att färden vid dålig beläggning, vid kanter, brunnar och liknande blir tämligen stötig. Därför bör man säkra lasten så den inte far omkring i lådan.


Flera rader av ränndalsplattor tvärs över cykelbanan blir ett mindre helvete med lastcykel


Även cykelsymbolerna på cykelbanan innebär obehag. Foto: Jon Jogensjö

Sammanfattningsvis, och trots eländig cykelinfrastruktur på många håll, har det varit en roligt tid med lastcykling. En stor del av de transporter som tidigare utfördes med bil kan nu enkelt utföras med cykel. Med fulladdat batteri är varken topografi, lastvikt eller distans ett hinder för tunga och skrymmande transporter med cykel.

Tänk så mycket roligare och lättare lastcykelfärderna varit om också cykelinfrastrukturen varit cykelinfrastruktur!


Att bege sig till återvinningsstationen har blivit roligt!

 

Är jag på väg att blåsa mitt bilberoende?

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

Att bli med lastcykel. Del 1

10 nov 2014

 

Så har jag då farit runt med lastcykel ett halvår. Onekligen har en ny dimension av cyklandet kommit in i mitt liv, en dimension som till stora delar är mycket positiv. Tänkte dela med mig av mina erfarenheter av lastcyklandet i två delar här på bloggen.

Maskinen som jag far omkring på är Butchers & Bicycles MK1-E. En trehjulig lastcykel med elassistans.


Butchers & Bicycles MK1-E. Foto: Luca Mara

Ramen är i aluminium och cykeln är försedd med en låda fram med barnsits/bälten samt kapell. Cykeln klarar last upp till 100 kg. Bromsarna är hydrauliska skivbromsar på alla tre hjulen.  Elmotorn har en effekt på 250W, driver vevpartiet och cykeln upp till 25 km/t. Från en cykeldator monterad på styret ställer du in effektläge med mera. Cykeln är också utrustad med NuVincis steglösa navväxlingssystem.

Det unika med denna lastcykel är att den har en tiltfunktion vilket gör att, till skillnad mot andra trehjuliga lastcyklar, man inte behöver bromsa in kraftigt och cykla långsamt i kurvorna utan den uppför sig mer som en vanlig cykel i kurvor.


Full tilt i svängarna! Foto: Luca Mara


Tilt och sväng på framhjulen. Foto: Luca Mara

Hur är det då att cykla med lastcykel?

Kul och väldigt praktiskt är två ord som sammanfattar det. Tiltfunktionen tog ett tag att vänja sig vid men när väl tekniken sitter så är det en härlig känsla att med en stor trehjuling full med last eller barn svepa fram i kurvorna. Skillnaden mot en vanlig cykel är att här både lutar du cykeln i kurvorna samtidigt som du styr med framhjulen, något som i början inte kändes helt naturligt och självklart. Du lägger ju inte ner en vanlig cykel i kurvan och sedan styr med styret i kurvan, då går det illa! Men här måste du göra det, och kan göra det, då tiltningen inte alltid räcker till för att komma runt kurvan.

Lastning av cykeln är lätt, lägg allt du behöver i lådan! Och det ryms en hel del i lådan som har måtten 90 x 60 x 60 cm. Modellen jag använder har en barnsits med trepunktsbälten och plats för två barn. För regniga dagar och kylslaget väder finns även ett kapell att montera ovanpå lådan.


Foto: Luca Mara

Fram på lådan finns en dörr som gör det enkelt att kliva in och ur. Dörren är försedd med ett barnsäkert lås. Ett kraftigt parkeringsstöd gör cykeln mycket stadig. Stödet opererar du från förarplatsen. Jag har cyklat en hel del med barn och cykelkärra, med lastcykel uppstår en helt annan dimension och kontakt med barnen då man har dem framför sig och mycket närmare – helt underbart! Barnens vy och utsikt från lastcykeln är också avsevärt större och bättre än från en cykelkärra.

Elmotor anser jag är mer eller mindre ett måste om du vill cykla i kuperad terräng, ha last samt cykla längre sträckor. Det är annars mycket tungt och slitsamt att cykla. Cyklar du mycket stadscykling underlättar även elmotorn vid alla starter som sker vid korsningar och liknande. Med elmotorn inkopplad är det enkelt att ta sig upp för de brantaste backarna, även med tung last. En liten finess som finns är en så kallad boostfunktion som kan kopplas in och som ger lite assistans när du till exempel går med cykeln och har tung last. Räckvidden på batteriet är ca 70 km på lägsta effektläget, på mellanläget ca 45 km och behöver du maxeffekt hela tiden är räckvidden ca 25 km. Kapaciteten på batteriet och därmed räckvidden är i minsta laget och vid daglig cykling krävs frekvent laddning av batteriet.


Elmotorn monterad vid vevpartiet. Foto: Luca Mara


Cockpiten. Foto: Luca Mara

Hela cykeln andas kvalitet. Det är många fina, väl genomtänkta och utförda detaljlösningar. Tiltfunktionen är en tämligen avancerad mekanisk konstruktion med många komponenter. Hur den klarar sig över tiden återstår att se. Vad som inte är lika bra är laddningen av batteriet. Batteriet är placerat i bakre delen av lastlådan i ett låsbart fack, det är en snygg lösning men inte särskilt praktisk då man frekvent måste ladda batteriet – det är nämligen inte helt lätt att få i/ur batteriet ur facket, särskilt inte då man har kapellet monterat.


Batteri och batterifacket. Foto: Luca Mara

Här skulle en lösning med laddkontakt på utsidan av lådan varit mycket bra. Varför ska man behöva ta i/ur batteriet varje gång man ska ladda det?


Utmanaren! Foto: Luca Mara

Cykeln är utrustad med Reelight SL200 belysning som är monterad vid respektive hjul. Fungerar tillfredsställande i stadsmiljö men när du kommer till mörkare områden är ljuset inte tillräckligt. Och det är inte helt lätt att lösa på ett bra och snyggt sätt. Bakljuset är enkelt att lösa, bara att montera på sadelstolpen. Men framljuset är svårare att lösa. Att montera belysning på styret är en möjlighet, men har du kapellet monterat eller lite högre last fungerar inte denna placering. Då måste du vara lite händig och fixa en egen, hemsnickrad, lösning. Här borde tillverkaren utforma en bra och snygg lösning för en kraftigare belysning.


Limousinen är framkörd! Foto: Luca Mara


Långtradaren är redo!

 

 

Att bli med lastcykel. Del 2

 

 

 

 

 

 



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!