Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Trafikverket - det gick �t helvete

6 feb 2019

Det kunde ett r�vh�l r�knat ut. Men uppenbarligen inte ni. Ni p�stod att ni tagit fram en l�sning och lovat att nu skulle sn�massorna fr�n v�gen inte l�ngre vr�kas upp p� g�ng- och cykelv�gen. L�sningen skulle vara: �l�ngsamplogning�.

Men det gick som sagt �t helvete - direkt. Exakt som jag f�rutsp�dde. S� el�ndet f�r de som g�r och cyklar p� era g�ng- och cykelv�gar forts�tter.

Roslagsv�gen/E18. Foto: David Rejdemyhr

Utan att vi ens kan se en vilja eller anstr�ngning fr�n er sida att f�rs�ka komma till r�tta med de el�nden ni skapar f�r g�ende och cyklister. Och s� h�r ser det ut i hela l�net d�r ni �r v�gh�llare � ni fixar k�rbanorna genom att vr�ka upp sn�massorna p� g�ng- och cykelv�garna. Och l�ter massorna ligga kvar d�r:

Huddingev�gen. Foto: Mikael Jonsfjord

Huddingev�gen. Foto: Joakim T�rnros

�ltav�gen. Foto: Kjell Andersson

J�rlaleden. Foto: Kjell Andersson

Huddingev�gen. Johan Lund

Gud�broleden. Foto Hampus Berg

Uppsalav�gen/E4. Foto: Mats Jungar

Ni v�grar allts� att g�ra h�llbara, s�kra och funktionella l�sningar f�r de som g�r och cyklar. Trots ett regeringsuppdrag som handlar om �kad�och�s�ker cykling. L�sningar som handlar om sk�rmar mellan v�gen och g�ng- och cykelv�gen s� inga sn�massor kommer upp p� g�ng- och cykelv�gen. Eller att plogningen mellan v�g och g�ng- och cykelv�gen samordnas � s� som ni samordnar plogningen med flera fordon p� v�garna. Men inget av detta har ni f�r avsikt att ens f�rs�ka g�ra. Ni rycker p� axlarna och menar att g�ende och cyklister f�r gilla l�get � p� grund av er ovilja och inkompetens att �stadkomma s�ker framkomlighet.

I sanningen ett arbete f�r h�llbara transporter och Nollvisionen. Sk�ms p� er.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 9

B�sta pendlarhojen!

6 nov 2018

I n�gra dagar har jag nu pendlat p� en traditionell �herrcykel� - 7 v�xlar, st�lram och tung som sjutton. Jag avskyr det! Man �r som ett segel i vinden med den uppr�tta sittst�llningen och vid motvind k�nns det som det g�r bak�t. Backarna ska vi inte tala om! All den fart man har p� platten �r som bortbl�st s� fort man ang�r backen och sen �r det bara ett el�nde att ta sig uppf�r � det k�nns som inget h�nder och man kommer aldrig fram�t. Min pendlingstid till jobbet �kar med 8 - 10 minuter � det k�nns som en evighet.

Tacka vet jag min cykelcross � det �r b�sta pendlarhojen!

Eller�

V�nta nu ett tag!

Den gammal trotj�naren � st�lh�sten � som jag harvat p� i n�gra dagar nu �lskade jag ju f�r 15 � 20 �r sedan. Vad �r det som har h�nt? Kan k�rlek g� �ver bara s�d�r? N�r jag senast pendlade p� den gamla trotj�naren hade jag cirka 5 kilometer till jobbet. Nu cyklar jag cirka 30 � 40 kilometer om dagen - och det �r ingen rolig cykelupplevelse p� st�lh�sten. S� det �r mitt cyklande och l�ngden p� str�ckorna jag cyklar som har �ndrats � och d� �ndras uppenbarligen synen p� vad som �r �b�sta� pendlarhojen. N�r jag t�nker efter har jag genom livet pendlat p� alla m�jliga typer av cyklar: traditionell �herr- och damcykel�, mtb, hybrid, racer, cykelcross, vikcykel och korta perioder med lastcykel.�

S� den b�sta pendlarhojen �r kort och gott den som l�ser dina behov p� det s�tt du vill att den ska g�ra det. Och f�r mig - i det stadiet jag �r i livet - passar en cykelcross b�st. Det �r en bekv�m, l�tt och robust cykel. En cykel med bra komponenter och med m�jlighet till sk�rmar som skyddar mig och cykeln p� ett bra s�tt. En cykel med ett utbud av v�xlar som klarar av topografin, som klarar av att frakta cykelk�rra och som fungerar att forcera sn� med. En cykel med bra bromsar som fungerar i alla l�gen och en cykel som jag kan ha dubbd�ck p�. En cykel som �r l�tt att anpassa efter min kropp och erbjuder olika sittst�llningar. Den l�ser de behov jag har i livet just nu p� ett bra s�tt. Och den g�r det p� ett s�dant s�tt som inneb�r att jag ofta har ett leende p� l�pparna � cykelgl�dje �r en viktig del i mitt cyklande.

St�lh�sten d�? Den st�r i normala fall i cykelgaraget p� jobbet. Jag har den som �tj�nstecykel�. F�r �renden i innerstaden, det vill s�ga f�r korta resor p� kanske 1 � 5 kilometer. Den �r helt suver�n f�r den uppgiften - man glider fram i staden. Fast jag skulle g�rna slippa fotbromsen, en styggelse att inte alltid kunna f� pedalen i �r�tt� l�ge.

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 1

Den obotlige alkoholisten � hur gick det?

29 okt 2018

Det gick �t skogen. Absolut ingenting blev b�ttre. Tv�rtom - allt blev s�mre - alkoholismen f�rv�rrades kan vi s�ga. I februari 2015 skrev jag inl�gget: Staden - en obotlig alkoholist. Inl�gget handlade om hur staden planerade nya bost�der och som en konsekvens av detta skulle ett pendlingsstr�k f�r cykeltrafiken bli parkeringsplats f�r bilar. Nu �r bostadsbygget klart och vi kan nu cykla str�ckan och uppleva hur det blev. Jag kan konstatera att f�r cykeltrafiken blev ingenting b�ttre - tv�rtom - allt blev bara s�mre.

Jag skrev i inl�gget�att�cykelv�gen skulle bli parkeringsplats och s� h�r ser det nu ut:

Den tidigare cykelv�gen blev parkeringsplats. N�r inflyttningen �r klar blir det parkerade bilar b�de till v�nster och h�ger.

H�r ska nu cykelpendlare, barn till/fr�n skolan och andra som cyklar tr�ngas med bilf�rare som ska backa in-/ut fr�n sina parkeringsplatser, bilar som lastas, d�rrar som �ppnas och m�nniskor som g�r till och fr�n fordonen. Vidare kommer ocks� sopbilen k�ra in h�r och den kommer v�nda och backa�p� omr�det f�r att kunna t�mma sopstationen:

F�r att komma �t denna sopstation kommer sopbilen beh�va v�nda och backa p� pendlingsstr�ket f�r cykeltrafiken. Kanske inte s� smart utformning n�r man t�nker p� den "d�dande vinkeln" och att tunga fordon �r �verrepresentation i d�dsolyckor med cyklister.�

Jag skrev ocks� i inl�gget 2015�att parkeringsplatsen skulle klassas som x-omr�de. Det �r allts� fastighetsmark - som ska vara "tillg�nglig" f�r cykeltrafik. Och fastighets�garen best�mmer helt villkoren f�r denna "tillg�nglighet". S� nu �r h�r g�ngfartsomr�de:

H�r ska du nu cykla i "g�ngfart" och du har v�jningsplikt mot g�ende - p� ett pendlingsstr�k

P� ett pendlingsstr�k - mitt ute p� str�ckan av str�ket - d�r ska du allts� cykla i �g�ngfart�. D�r det fanns alla m�jligheter att g�ra en acceptabel cykelv�g enligt�cykelplanens standard och bygga bost�der - det r�der s� att s�ga inte utrymmesbrist h�r ute i ytterstaden. Men staden valde en annan v�g - parkeringsplatser framf�r cykelv�g. Jag v�gar lova att fastighets�garen inte kommer sopsalta parkeringsplatsen vintertid - det kommer ist�llet vara en helt annan och l�gre standard. Ett annat l�fte jag ocks� v�gar komma med �r att inom kort, n�r de boende som parkera h�r ser cyklisterna �fara fram som d�rar�, d� kommer vi ocks� att f� erfara stenar, betonggrisar och bommar p� platsen. Allt f�r att staden valde att g�ra parkeringsplats av pendlingsstr�k. Det �r inte s�rskilt klokt om man p�st�r sig satsa p� cykeltrafik. �n mindre �r det klokt att g�ra x-omr�de av viktiga cykelstr�k - d� tappar man n�mligen kontroll och r�dighet - vi g�r till exempel inte x-omr�de av trafikleder och viktiga gator. Men inte ger staden upp f�r det, de har s� att s�ga inte l�rt sig av l�xan - inte nyktrat till. De forts�tter p� inslagen v�g att g�ra x-omr�den av viktiga cykelstr�k och kommer �ven g�ra s� med ett annat pendlingsstr�k, i en annan del av s�derort. D�r det ocks� ska byggas bost�der. Ocks� p� denna plats m�ste cykeltrafiken v�ck - f�r biltrafikens skull.�

I planbeskrivningen fr�n Stadsbyggnadskontoret f�r de nu byggda husen visades denna bild:

Ramper p� var sida om cykelv�gen och en t�mligen rak cykelv�g

Vi ser hur det andra pendlingsstr�ket, str�ket som blev kvar, har en t�mligen rak linjef�ring i planbeskrivningen. Vi ser ocks� att det �r ramper p� var sida om cykelv�gen. S� att fordonsf�rare som korsar cykelv�gen g�r det med l�g hastighet, blir uppm�rksammade p� att de korsar en cykelv�g och har v�jningsplikt. Cykelv�gen blev varken rak eller med upph�jda ramper n�r den nu �r klar. Cykelv�gen blev en hackig och slingrande orm utan n�gra s�kerhetsh�jande ramper:

N�r�nytt m�ter�gammalt �r det inte s� noga att det blir med funktionell linjef�ring, att det blir s�kert, att det blir tydligt och att det blir bra. Det �r ju bara en "trafikled" f�r cyklister - det prioriterade trafikslaget i staden. Men�tur att vi d� har en f�rgglad pollare i f�rr�det som kan st�llas ut n�r utformning och genomf�rande brister. De som cyklar kan ju alltid "ta det lite lugnt och visa h�nsyn..."

H�r skulle cykelv�gen vara upph�jd, genomg�ende och med s�kerhetsh�jande ramper p� var sida om cykelv�gen - det blev... ingenting

Kanske var inblandade i projektet inspirerade av cykelslangen i K�penhamn!

Detta �r ett av s�derorts st�rsta pendlingsstr�k. Staden sj�lv j�mf�r dessa str�k med biltrafikens trafikleder och huvudgator. Ser vi n�gonsin nybyggda trafikleder utformade p� detta s�tt? Eller att staden g�r x-omr�den och g�ngfartsomr�de mitt p� en kort str�cka av trafikleder och huvudgator? N�r detta bostadsomr�de planerades s� sa g�llande �versiktsplan s� h�r om hur cykeltrafiken skulle hanteras i den v�xande staden:

��planeringen m�ste skapa en stadsmilj� och en struktur som st�djer en kraftig utbyggnad av kollektivtrafik, fr�mjar g�ng och cykel och som leder till att anv�ndningen av bil begr�nsas.��(s 8)

�En grundl�ggande utg�ngspunkt m�ste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation. Det inneb�r bland annat att se till arbetspendlarnas behov under olika �rstider och till behovet av s�kra cykelf�rbindelser och parkeringsm�jligheter.��(s 21)

�Inrikta planeringen p� �kad r�rlighet f�r g�ende och cyklister. G�ende och cyklister ska ges goda f�ruts�ttningar i hela Stockholm. Detta f�rh�llningss�tt ska vara en grundl�ggande utg�ngspunkt i planeringen f�r de samband och kommunikationsstr�k som pekas ut i denna �versiktsplan.��(s 21)

�De gemensamma m�len �r att ny stadsbebyggelse ska bidra till en m�ngsidig urban milj� d�r det �r mer lockande att promenera och att anv�nda cykeln f�r vardagsresor.��(s 42)

�M�jligheterna att r�ra sig i staden till fots eller med cykel p� ett tryggt s�tt ska vara en central utg�ngspunkt f�r planeringen.��(s 45)

Undra om staden kommer g�r n�gon uppf�ljning och utv�rdering av detta projekt och studerar hur m�luppfyllelsen blev vad g�ller dessa fina ord�om cykel. Jag tror inte det. Den obotliga alkoholisten kommer�sannolikt ragla vidare i sitt fyllerus...

N�gon hundra meter s�derut p� detta pendlingsstr�k har Trafikkontoret nyligen byggt en ny cykelv�g � l�ngs Gamla Huddingev�gen. Med den standard som ska r�da enligt Cykelplan 2012:

Vi kan enkelt konstatera att det r�der en viss skillnad i standard mellan dessa�tv� str�ckor�- det �r som tv� skilda v�rldar - �nd� �r de byggda under samma tidsperiod och utifr�n samma�politiskt beslutade styrdokument. P� platsen med de nybyggda husen vet jag inte vilka styrdokument projektet utg�tt fr�n - jag hittar inget st�d i aktuella styrdokument f�r slutresultatet. Det �r f�r att sammanfatta det ett minst sagt uselt hantverk som �r utf�rt p� platsen - b�de vad g�ller planeringen, utformningen och utf�randet av cykelinfrastrukturen. Men det �r v�l bara f�r staden att l�gga in detta nybyggda och bristf�lliga avsnitt i framtida planer f�r en ombyggnad och upprustning. Det �r ju exakt vad planarkitekten i�ett annat�projekt f�resl�r - bygg f�rst d�ligt, kom sedan tillbaka och bygg b�ttre - det k�nns kanske inte som ett ansvarsfullt agerande och att hush�lla v�l med v�ra gemensamma medel.�Men vad vet jag...

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 3

S� h�r f�r cykeln plats!

24 jan 2018

Under en stor del�av min 20-�riga �cykelplanerarkarri�r� har jag f�tt h�ra att det finns inte plats f�r att �stadkomma bra cykelinfrastruktur. Allt �r s� att s�ga intecknat och det g�r inte att �ndra p�.

Jag �r av en liten annan uppfattning och menar att det i stort sett alltid finns plats � det handlar mer om kunskap, vilja och prioritering � att se m�jligheterna och inte vara l�st av gamla f�rest�llningar om trafiksystemet.

Som detta exempel fr�n v�stra delen av Stockholm. Ett av v�sterorts st�rsta cykelstr�k � det s� kallade H�sselbystr�ket. Str�ckan det handlar om g�r mellan Brommaplan och �keshov, ca 850 meter. Befintliga f�rh�llanden f�r cykeltrafiken �r en salig blandning av cykling i blandtrafik och cykling p� en smal och d�lig dubbelriktad cykelbana.

Den dubbelriktade cykelbanan korsar lokalgatan, sj�lvklart med v�jningsplikt f�r cykeltrafiken, och byter sida till en smal dubbelriktad cykelbana

F�r att kunna m�tas p� denna cykelbana m�ste en cykla p� g�ngbanan. Det �r st�ndiga avbrott i cykelbanan till f�ljd av in-/utfarter. Den d�ligt�utformade cykelbanan g�r att m�nga v�ljer att cykla p� gatan ist�llet

H�r byter cykelbanan sida igen. Och �nnu en g�ng v�jningsplikt f�r cyklister n�r sidbytet skall ske.

H�r slutar sedan cykelbanan och �verg�r i blandtrafik

�r detta en milj� som s�ljer in cykling? F�r alla typer av cyklister, nya och erfarna, unga och gamla?

H�r b�rjar/slutar cykelbana i v�stra delen. V�jningsplikt f�r cykeltrafik som ska ut p� gatan. Inte helt enkelt att komma av och p� cykelbanan.

S� hur �ndrar man p� detta och skapar bra f�ruts�ttningar p� hela str�ckan?

Man b�rjar med att inventera str�ckan. Vidare s� bjuder man in cyklister till en workshop f�r att h�ra vad de tycker om f�rh�llandena och vill se f�r �tg�rder. Sen tar man reda p� vad icke-cyklister vill ha och efterfr�gar f�r att eventuellt b�rja cykla. Sen s�tter man upp en m�lbild � detta vill vi �stadkomma. Sen skissar, analyserar och pr�var man sig fram � hur n�r vi m�lbilden.

D�refter ritar man upp f�rslaget. St�ter och bl�ter med intressenter. G�r eventuella f�r�ndringar. Sen skrivs �rendet upp till trafikn�mnden och politiken fattar beslut.

Nu kommer hela str�ckan att byggas om. Det blir en sammanh�ngande och separerad dubbelriktad cykelbana, 3,25 meter bred p� hela str�ckan. Ingen mer v�xling mellan blandtrafik och d�lig cykelbana. Inga flera sidbyten. Cykelbanan forts�tter obruten �ver till-/fr�nfarterna vid �keshovs cirkulationsplats och korsande trafik f�r v�jningsplikt mot cykeltrafik p� cykelbanan. Att det nu blir en sammanh�ngande cykelbana p� hela str�ckan inneb�r ocks� att hela str�ckan kan sopsaltas. Sist men inte minst, den h�rt belastade cykelparkeringen vid �keshovs tunnelbana byggs ut, placeras n�rmare entr�n och �verg�ngsst�llet mellan entr�n och cykelparkeringen h�js upp och hastighetss�kras � allt f�r att underl�tta kombinationsresan cykel-kollektivtrafik.

Illustrationer p� den framtida cykelbanan:

Cykelbanan placeras p� norra sidan av gatan och cyklister beh�ver p� s� s�tt inte byta sida n�gon g�ng och korsa lokalgatan l�ngre. Parkeringen l�ngs gatan byter sida och l�ggs utmed g�ngbanan p� s�dra sidan

Inga fler avbrott i cykelbanan p� grund av in-/utfarter d� cykelbanan placerats p� andra sidan av gatan

Raka sp�ret - inga fler sidbyten f�r cyklisterna och ingen mer cykling i blandtrafik d� cykelbanan kommer att g� p� norra sidan av gatan - hela v�gen

F�r att f� plats med den dubbelriktade cykelbanan i detta avsnitt tas ett k�rf�lt i anspr�k och g�rs om till cykelbana - cykeln f�r plats! Korsande trafik f�r v�jningsplikt mot cykeltrafik p� cykelbanan vid till-/fr�nfarterna i anslutning till cirkulationsplatsen. Cykelparkeringen byggs ut och placeras n�rmare tunnelbaneentr�n.�

Se d�r, det g�r om man vill och prioriterar. Och det �r tydligt att Trafikkontoret och Trafikn�mnden gjort det i detta fall - bra jobbat!

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 9

Vi vet var du bor!

7 mar 2017

Om vi ska kunna �ka cyklandet m�ste vi veta potentialen. Vet vi potentialen och framf�rallt var den finns kan vi enklare s�tta in r�tt �tg�rd p� r�tt plats. Om man inte har koll p� detta �r det enkelt att avf�rda cykelsatsningar som verkningsl�sa, man kan till och med h�vda att det inte finns n�got underlag f�r �kad cykling. D� kan man argumentera f�r att det enbart �r v�g- och kollektivtrafiksatsningar som ska l�sa transportsystemet i Stockholm.

Och nu det b�sta av allt, vi vet hur stor och var potentialen finns!

I arbetet med Stockholms cykelplan 2012 och den regionala cykelplanen 2014 tog jag initiativet till tv� studier. Studierna, genomf�rda av Krister Spolander, hade till uppgift att ta fram data om den f�rv�rvsarbetande befolkningens arbetspendling � var m�nniskor bor och var de arbetar i Stockholms l�n. Data har sedan analyserats i syfte att f�rst� pendlingspotentialen f�r cykel samt f�r att f� fram ett geografiskt underlag f�r r�tt lokaliseringen av cykelstr�ken � helt enkelt var man ska bygga och f�rb�ttra cykelinfrastrukturen f�r att s� m�nga som m�jligt ska f� det enkelt att v�lja cykel.

�

Arbetsplatserna i Stockholms l�n �r fr�mst koncentrerade till ett omr�de best�ende av Stockholms stad och Solna. D�r finns drygt 60 procent av arbetsplatserna f�r l�nets 940�000 f�rv�rvsarbetande (�r 2009). Inom en cirkel med 10 kilometers radie fr�n Sergels torg bor 459 000 m�nniskor med f�rv�rvsarbete varav de allra flesta, 392�000, ocks� har sitt arbetsst�lle d�r. Till arbetsplatser i Stockholms innerstad pendlar 210�000 personer som inte bor i innerstaden.

F�r de flesta �r avst�ndet till arbetsplatsen f�rh�llandevis kort. De flesta arbetspendlare i l�net, 68 procent, har mindre �n 11 kilometer till arbetsplatsen f�gelv�gen. �versatt till verklig v�g handlar det om max 14 kilometer, en str�cka man kan cykla p� 40 minuter. �ver 600�000 m�nniskor i l�net har allts� max 14 kilometer till sitt arbete. S� pass m�nga som 270 400 arbetar i den egna kommunen, vilket ju i m�nga fall inneb�r korta cykelavst�nd. Det �r bara en tiondel av f�rv�rvsarbetande i l�net som har l�ngre f�gelv�g �n tv� mil.

Medelresan, enkel v�g, f�r en cykelpendlar i Stockholmsomr�det �r cirka 9 kilometer visar studier fr�n Trafikkontoret och Trafikverket. Var tredje person som cykelpendlar cyklar l�ngre �n 10 kilometer till arbetet.

Vi vet ocks� att i rusningstid �r cykeln konkurrenskraftig mot b�de bil och kollektivtrafik p� resor upp till ca 15-20 km. Vi vet �ven att investeringar i cykelinfrastruktur �r samh�llsekonomiskt mycket l�nsamma. Avsev�rt mer l�nsamma �n investeringar i v�ginfrastruktur.

Bild: Trafikkontoret Stockholms stad

F�ruts�ttningarna att �ka cykelpendlingen i l�net �r allts� mycket goda sett till detta underlag. Vi ser ocks� en v�xande elcykelandel i cykelflottan vilket sannolikt kommer att inneb�ra att cyklade distanser �kar. Vi vet ocks� i vilka relationer de riktigt stora potentialerna finns. En av dessa relationer med stor potential �r den d�r Trafikverket nu skrotat snabbcykelv�gen.

�

Relaterade inl�gg: