Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

S� h�r f�r cykeln plats!

24 jan 2018

Under en stor del�av min 20-�riga �cykelplanerarkarri�r� har jag f�tt h�ra att det finns inte plats f�r att �stadkomma bra cykelinfrastruktur. Allt �r s� att s�ga intecknat och det g�r inte att �ndra p�.

Jag �r av en liten annan uppfattning och menar att det i stort sett alltid finns plats � det handlar mer om kunskap, vilja och prioritering � att se m�jligheterna och inte vara l�st av gamla f�rest�llningar om trafiksystemet.

Som detta exempel fr�n v�stra delen av Stockholm. Ett av v�sterorts st�rsta cykelstr�k � det s� kallade H�sselbystr�ket. Str�ckan det handlar om g�r mellan Brommaplan och �keshov, ca 850 meter. Befintliga f�rh�llanden f�r cykeltrafiken �r en salig blandning av cykling i blandtrafik och cykling p� en smal och d�lig dubbelriktad cykelbana.

Den dubbelriktade cykelbanan korsar lokalgatan, sj�lvklart med v�jningsplikt f�r cykeltrafiken, och byter sida till en smal dubbelriktad cykelbana

F�r att kunna m�tas p� denna cykelbana m�ste en cykla p� g�ngbanan. Det �r st�ndiga avbrott i cykelbanan till f�ljd av in-/utfarter. Den d�ligt�utformade cykelbanan g�r att m�nga v�ljer att cykla p� gatan ist�llet

H�r byter cykelbanan sida igen. Och �nnu en g�ng v�jningsplikt f�r cyklister n�r sidbytet skall ske.

H�r slutar sedan cykelbanan och �verg�r i blandtrafik

�r detta en milj� som s�ljer in cykling? F�r alla typer av cyklister, nya och erfarna, unga och gamla?

H�r b�rjar/slutar cykelbana i v�stra delen. V�jningsplikt f�r cykeltrafik som ska ut p� gatan. Inte helt enkelt att komma av och p� cykelbanan.

S� hur �ndrar man p� detta och skapar bra f�ruts�ttningar p� hela str�ckan?

Man b�rjar med att inventera str�ckan. Vidare s� bjuder man in cyklister till en workshop f�r att h�ra vad de tycker om f�rh�llandena och vill se f�r �tg�rder. Sen tar man reda p� vad icke-cyklister vill ha och efterfr�gar f�r att eventuellt b�rja cykla. Sen s�tter man upp en m�lbild � detta vill vi �stadkomma. Sen skissar, analyserar och pr�var man sig fram � hur n�r vi m�lbilden.

D�refter ritar man upp f�rslaget. St�ter och bl�ter med intressenter. G�r eventuella f�r�ndringar. Sen skrivs �rendet upp till trafikn�mnden och politiken fattar beslut.

Nu kommer hela str�ckan att byggas om. Det blir en sammanh�ngande och separerad dubbelriktad cykelbana, 3,25 meter bred p� hela str�ckan. Ingen mer v�xling mellan blandtrafik och d�lig cykelbana. Inga flera sidbyten. Cykelbanan forts�tter obruten �ver till-/fr�nfarterna vid �keshovs cirkulationsplats och korsande trafik f�r v�jningsplikt mot cykeltrafik p� cykelbanan. Att det nu blir en sammanh�ngande cykelbana p� hela str�ckan inneb�r ocks� att hela str�ckan kan sopsaltas. Sist men inte minst, den h�rt belastade cykelparkeringen vid �keshovs tunnelbana byggs ut, placeras n�rmare entr�n och �verg�ngsst�llet mellan entr�n och cykelparkeringen h�js upp och hastighetss�kras � allt f�r att underl�tta kombinationsresan cykel-kollektivtrafik.

Illustrationer p� den framtida cykelbanan:

Cykelbanan placeras p� norra sidan av gatan och cyklister beh�ver p� s� s�tt inte byta sida n�gon g�ng och korsa lokalgatan l�ngre. Parkeringen l�ngs gatan byter sida och l�ggs utmed g�ngbanan p� s�dra sidan

Inga fler avbrott i cykelbanan p� grund av in-/utfarter d� cykelbanan placerats p� andra sidan av gatan

Raka sp�ret - inga fler sidbyten f�r cyklisterna och ingen mer cykling i blandtrafik d� cykelbanan kommer att g� p� norra sidan av gatan - hela v�gen

F�r att f� plats med den dubbelriktade cykelbanan i detta avsnitt tas ett k�rf�lt i anspr�k och g�rs om till cykelbana - cykeln f�r plats! Korsande trafik f�r v�jningsplikt mot cykeltrafik p� cykelbanan vid till-/fr�nfarterna i anslutning till cirkulationsplatsen. Cykelparkeringen byggs ut och placeras n�rmare tunnelbaneentr�n.�

Se d�r, det g�r om man vill och prioriterar. Och det �r tydligt att Trafikkontoret och Trafikn�mnden gjort det i detta fall - bra jobbat!

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 9

Vi vet var du bor!

7 mar 2017

Om vi ska kunna �ka cyklandet m�ste vi veta potentialen. Vet vi potentialen och framf�rallt var den finns kan vi enklare s�tta in r�tt �tg�rd p� r�tt plats. Om man inte har koll p� detta �r det enkelt att avf�rda cykelsatsningar som verkningsl�sa, man kan till och med h�vda att det inte finns n�got underlag f�r �kad cykling. D� kan man argumentera f�r att det enbart �r v�g- och kollektivtrafiksatsningar som ska l�sa transportsystemet i Stockholm.

Och nu det b�sta av allt, vi vet hur stor och var potentialen finns!

I arbetet med Stockholms cykelplan 2012 och den regionala cykelplanen 2014 tog jag initiativet till tv� studier. Studierna, genomf�rda av Krister Spolander, hade till uppgift att ta fram data om den f�rv�rvsarbetande befolkningens arbetspendling � var m�nniskor bor och var de arbetar i Stockholms l�n. Data har sedan analyserats i syfte att f�rst� pendlingspotentialen f�r cykel samt f�r att f� fram ett geografiskt underlag f�r r�tt lokaliseringen av cykelstr�ken � helt enkelt var man ska bygga och f�rb�ttra cykelinfrastrukturen f�r att s� m�nga som m�jligt ska f� det enkelt att v�lja cykel.

�

Arbetsplatserna i Stockholms l�n �r fr�mst koncentrerade till ett omr�de best�ende av Stockholms stad och Solna. D�r finns drygt 60 procent av arbetsplatserna f�r l�nets 940�000 f�rv�rvsarbetande (�r 2009). Inom en cirkel med 10 kilometers radie fr�n Sergels torg bor 459 000 m�nniskor med f�rv�rvsarbete varav de allra flesta, 392�000, ocks� har sitt arbetsst�lle d�r. Till arbetsplatser i Stockholms innerstad pendlar 210�000 personer som inte bor i innerstaden.

F�r de flesta �r avst�ndet till arbetsplatsen f�rh�llandevis kort. De flesta arbetspendlare i l�net, 68 procent, har mindre �n 11 kilometer till arbetsplatsen f�gelv�gen. �versatt till verklig v�g handlar det om max 14 kilometer, en str�cka man kan cykla p� 40 minuter. �ver 600�000 m�nniskor i l�net har allts� max 14 kilometer till sitt arbete. S� pass m�nga som 270 400 arbetar i den egna kommunen, vilket ju i m�nga fall inneb�r korta cykelavst�nd. Det �r bara en tiondel av f�rv�rvsarbetande i l�net som har l�ngre f�gelv�g �n tv� mil.

Medelresan, enkel v�g, f�r en cykelpendlar i Stockholmsomr�det �r cirka 9 kilometer visar studier fr�n Trafikkontoret och Trafikverket. Var tredje person som cykelpendlar cyklar l�ngre �n 10 kilometer till arbetet.

Vi vet ocks� att i rusningstid �r cykeln konkurrenskraftig mot b�de bil och kollektivtrafik p� resor upp till ca 15-20 km. Vi vet �ven att investeringar i cykelinfrastruktur �r samh�llsekonomiskt mycket l�nsamma. Avsev�rt mer l�nsamma �n investeringar i v�ginfrastruktur.

Bild: Trafikkontoret Stockholms stad

F�ruts�ttningarna att �ka cykelpendlingen i l�net �r allts� mycket goda sett till detta underlag. Vi ser ocks� en v�xande elcykelandel i cykelflottan vilket sannolikt kommer att inneb�ra att cyklade distanser �kar. Vi vet ocks� i vilka relationer de riktigt stora potentialerna finns. En av dessa relationer med stor potential �r den d�r Trafikverket nu skrotat snabbcykelv�gen.

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 3

Cykelbanan � stadens soptipp

12 jan 2017

Vi som cyklar upplever till och fr�n att cykelbanorna anv�nds till lite att m�jligt. Det �r bilister som olovligt k�r och parkerar p� dem. Byggfirmor placerar sina bigbags p� cykelbanorna lite hur som helt. Kort sagt, du hittar lite vad som helst p� cykelbanorna.

Kanske �r det som s� att alla de som nu anser att cykelbanan kan anv�ndas till vad de anser b�st och l�mpligast i allra h�gsta grad �r inspirerade av ingen annan �n staden och hur ansvariga p� staden hanterar cykelbanan.

F�r kommunen och deras entrepren�r anser ju sj�lva att cykelbanan kan anv�ndas p� detta s�tt. Trots upprepade felanm�lningar. I flera dagar. Utan rekordnederb�rd. Eller storstrejk. Eller andra mer eller mindre usla urs�kter och undanflykter.

Sankt Eriksgatan, ett s� kallat prioriterat pendlingsstr�k f�r cykeltrafiken. Sn�dumpningsplats. I flera dagar. Foto: Bj�rn Hasselblad�

Och det �r precis detta som vi som cyklar upplever, dagligen. Cykelbanorna �r uppenbarligen till f�r allt m�jligt skit. Skit som staden sj�lv placerar ut p� cykelbanan. Och inte tar bort.

N�got stinker...

Kommentera Kommentarer: 5

Hurra! Trafikverket ska sminka grisen!

15 sep 2016

F�r n�gra dagar sedan kunde vi l�sa i Mitti att det blir ingen snabbcykelv�g l�ngs E18 h�r i Stockholm.

Trafikverket menar att det �r f�r sv�rt och dyrt:

� Det �r otroligt sv�ra milj�er som vi r�r oss i som kr�ver speciella �tg�rder f�r att f� till snabbcykelv�gen. Dels ligger det planerade snabbcykelstr�ket l�ngs motorv�gen, vid nationalstadsparken och vid Roslagsbanan, s�ger Noran Khalfallah och forts�tter:

� Och man passerar mycket vattendrag och ett flertal broar. D� m�ste man antingen f� till nya broar eller bredda nuvarande. Och p� m�nga delar av str�ckan finns knappt utrymme att g�ra n�gra �tg�rder som vid Naturhistoriska museet till exempel.

Och i en annan intervju i Danderyds Nyheter upprepas detta:

� Vi har utrett m�jligheten att anl�gga ett snabbcykelstr�k och kommit fram till att det inte �r ekonomiskt rimligt. Det skulle inneb�ra allt fr�n breddning av broar till att anl�gga nya och milj�n �r komplicerad p� str�ckan s� det blir m�nga kostsamma �tg�rder, s�ger Noran Khalfallah, projektledare p� Trafikverket.

S� ist�llet ska man g�ra andra �tg�rder, lite oklart vad:

� Vi tittar p� allt m�jligt, men n�gonstans m�ste det vara v�rt investeringen ocks�. Det kan g� att bredda v�gen lite men hur mycket b�ttre blir det d�? Det �r s�dana fr�gor som vi m�ste v�ga f�r- och nackdelar, s�ger Noran Khalfallah.

�V�rt investeringen� � tyv�rr s� finns ingen samh�llsekonomisk analys genomf�rd av snabbcykelv�gen, s� vad som �r ekonomiskt rimligt eller vilken nytta investeringen har det vet vi inte � inte Trafikverket heller.

Samma verk som nu s�ger detta har uppenbarligen inga som helst problem att p� samma str�cka l�sa uppgiften n�r det g�ller biltrafiken. D� passeras vattendrag och andra sv�ra milj�er genom att det byggs broar, ramper och tunnlar. Till stora kostnader. Och m�nga g�nger till liten samh�llsnytta. Och n�r verket st�ter p� k�nslig milj� och motst�nd vid v�gprojekt, d� f�rdyrar man projektet med flera miljarder och l�gger v�gen i en l�ng tunnel � f�rbifarten. D� f�r det kosta pengar, ofantligt mycket pengar. S� det verk som har byggt s�dra l�nken, norra l�nken, norrortsleden, E18 vid Rinkeby och nu �r i full fart med att bygga f�rbifarten - det verket har otroligt sv�rt att bygga vettig, s�ker och funktionell cykelinfrastruktur. D� �r det inte rimliga kostnader�

Trafikverket arbetar efter devisen: cykelinfrastruktur f�r inte kosta, ska vara billig, enkel och av l�g kvalitet. Bilinfrastruktur f�r kosta, ska vara dyr och komplicerad samt av h�g kvalitet.

Detta har vi svart p� vitt. En inventering av de regionala cykelstr�ken i Stockholms l�n visar att endast 1 procent uppfyller grundl�ggande utformningsprinciper. Trafikverket �r v�gh�llare f�r 30 procent av dessa str�k. Och de 1 procent som uppfyller grundl�ggande krav tillh�r inte Trafikverket.

S� n�got enstaka tillf�lle eller olycksfall i arbetet �r inte detta. Vi ser det om och om igen n�r det g�ller Trafikverket och cykel. Verket har l�tit inventera 2400 km 2+1-v�gar och kommit fram till att det finns cykelpotential l�ngs mer �n h�lften av dessa 2+1-v�gar, allts� l�ngs mer �n 1200 km. Men endast 12 procent av de 2400 km har n�gon form av cykelinfrastruktur � ofta finansierad av kommunerna, inte Trafikverket. Trots att cykelv�gen g�r utmed den statliga v�gen.

N�r Trafikverket d� undantagsvis g�r n�got s� k�nner vi igen resonemanget fr�n ovan � det ska vara l�g kvalitet och det f�r inte kosta. Och verket medger helt �ppet att de skyddar bilister och inte cyklister � f�r det �r f�r dyrt:

� P� de st�llen d�r det finns r�cke �r det faktiskt inte f�r att skydda cyklister mot bilar. Det �r f�r att skydda bilisterna mot till exempel en bergv�gg. Att s�tta r�cke hela v�gen f�r att skydda cyklisterna har ansetts f�r dyrt.

Denna inst�llning hos Trafikverket g�ller inte bara cykelinvesteringar. Den g�ller �ven drift och underh�ll av deras s� kallade cykelv�gar. D�r verket meddelar att vinterv�gh�llningen duger som den �r trots �rligen �terkommande problem och faror f�r cykeltrafiken. P� vissa cykelstr�k g�r det s� l�ngt att kommuner griper in d� problemen och farorna f�r cyklisterna �r oacceptabla. Som i Nacka:

Och det slutar inte h�r. N�r Trafikverket bygger (v�g) s� uts�tts cykeltrafiken f�r livsfara genom att f�rh�llandena i arbetsomr�det �r under all kritik. Och projektledaren p� Trafikverket vet inte varf�r och har aldrig varit med om n�got liknande � n�r det g�ller v�gar.

Armeringsj�rn utmed regionalt cykelstr�k - som gjort f�r att spetsa cyklister p�. S� ser det ut p� n�r Trafikverket utf�r arbete l�ngs cykelv�g. Foto: Jon Jogensj��

S� vi ser h�r ett tydligt m�nster som �terfinns i stora delar av Trafikverkets verksamhet. Cykeltrafik �r n�got som verket inte bryr sig om, de f� g�nger man "tvingas" g�ra n�got �r det av usel kvalitet och verket saknar i m�nga fall grundl�ggande kompetens p� omr�det.

Vad v�rre �r, detta �r mer eller mindre sanktionerat fr�n h�gsta ort. B�de den tidigare och nuvarande infrastrukturministern upprepar g�ng p� g�ng att cykeltrafik �r en kommunal angel�genhet � nu senast i TV4. Och d� f�r man ju naturligtvis sitt eget verk att arbeta d�refter � g�r ingenting och det lilla ni m�ste g�ra ska vara s� billigt (och d�rmed uselt) som m�jligt. Och f�rs�k hela tiden att kl� kommunerna p� pengar, �ven fast det inte �r deras ansvar att l�sa uppgiften.

Hela intervjun om den skrotade snabbcykelv�gen avslutas sedan helt f�ruts�gbart � helt i linje med grundl�ggande mediatr�ning och instruktioner fr�n kommunikat�ren � f�rs�k att alltid avsluta intervjun positivt och visa handlingskraft!

-�Vi kanske kan bygga en snabbcykelv�g utmed E4:an!

Vad hj�lper det pendlarna utmed E18 att det eventuellt byggs snabbcykelv�g utmed E4:an? Absolut ingenting. Studerar vi sedan Trafikverkets track record p� omr�det cykel s� �r det ju h�gst sannolikt att det inte blir n�gon vettig cykelv�g d�r heller � �ven d�r finns ju k�nslig milj� och utmanade str�ckor som kr�ver lite dyrare l�sningar �n vad Trafikverket brukar l�gga p� cykelinvesteringar.�

S� det �r v�l h�gst sannolikt att vi �ven d�r f�r uppleva en rad sminka grisen �tg�rder. En gris �r alltid en gris � inget smink i v�lden kan �ndra p� detta.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 5

Cyklister f�r "autobahn" - s� fan heller

15 aug 2016

�Cykelbanan� beskrivs i artikeln som en autobahn f�r cyklister f�r att den �r 4,3 meter bred. Och f�r att n�got s�dant aldrig tidigare har byggts i T�by.

"Autobahn" - s� beskriver T�by Nyheter kommunens nya "cykelbana"�

L�t oss g�ra n�gra saker klara f�rst:

Det �r ingen "cykelbana". Det �r en G�ng- och Cykelbana. D�r cykeldelen blir 2,5 meter bred och g�ngdelen blir 1,8 meter bred n�r skiljelinjen m�lats. Detta inneb�r att tv� cyklister precis klarar av att m�tas p� cykeldelen. Och att tv� g�ende precis kan g� bredvid varandra p� g�ngdelen. Detta beskrivs allts� som en autobahn f�r cyklister.

Cykeldelen motsvarar allts� vilken liten villagata som helst i T�by eller runt om i landet d�r det �r sj�lvklart att tv� bilar kan m�tas utan st�rre problem. Men f�r cykeltrafiken �r det allts� en �autobahn� om man kan m�tas p� en cykelbana. Detta s�ger en hel del om vilken syn och normer som r�der n�r det g�ller cykelinfrastruktur - en syn och normer d�r n�got grundl�ggande och basic blir till n�got fullst�ndigt extravagant och �verd�digt.

Inte ett ord om att kommunen i decennier enbart producerat cykelinfrastruktur av usel kvalitet och med kraftig understandard. Ist�llet hyllas kommunen f�r att den nu�producerar en grundl�ggande standard. En standard som inneb�r att det �r n�gorlunda s�kert och framkomligt f�r cykeltrafiken men inte mer. S� mycket f�r granskande och sj�lvst�ndig journalistik.

Jag undrar hur tidningen kommer att beskriva det framtida snabbcykelstr�ket som planeras utmed E18 i T�by och som �r �nnu lite bredare - en superduperautobahn f�r cyklister?

Relaterade l�nkar: