Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > Belysning
  6. > Bicycling
  7. > Bilhinder
  8. > Botkyrka
  9. > Broar
  10. > cargobike
  11. > Cykelbloggare
  12. > Cykelbox
  13. > Cykelfrämjandet
  14. > Cykelglädje
  15. > Cykelhjälmslag
  16. > Cykelinfrastruktur
  17. > Cykelparkering
  18. > Cykelpendling
  19. > Cykelpolitik
  20. > Cykelresa
  21. > Cykelstad
  22. > Cykeltunnel
  23. > Cykelöverfart
  24. > Cykla höger vid rött
  25. > Cykla med barn
  26. > Cykla till jobbet
  27. > Cykla till skolan
  28. > Cyklande barn
  29. > Danmark
  30. > Davos
  31. > Debatt
  32. > Design
  33. > Desire lines
  34. > Drift & underhåll
  35. > Däck
  36. > Elcykel
  37. > Felanmälningssystem
  38. > Framkomlighet
  39. > Gatubantning
  40. > Groningen
  41. > Grus
  42. > Gå på cykelbanan
  43. > Gång- och cykelbana
  44. > Gästbloggare
  45. > Hinder på cykelbanan
  46. > Hinderbana
  47. > Hjälm
  48. > Hjälmlag
  49. > Holland
  50. > Humor
  51. > hållbart samhälle
  52. > Kläder
  53. > kollektivtrafik
  54. > Konfliktdesign
  55. > Konst
  56. > Köpenhamn
  57. > Lastcykel
  58. > Lådcyklar
  59. > Lånecyklar
  60. > Lövhalka
  61. > Media
  62. > Miljö
  63. > Motormännen
  64. > Nacka
  65. > Nationell cykelstrategi
  66. > Nederländerna
  67. > New York
  68. > Nollvisionen
  69. > Norra Djurgårdsstaden
  70. > Nya Slussen
  71. > Omklädningsrum
  72. > Packning
  73. > Polisen
  74. > Politik
  75. > Popup-cykelbana
  76. > Regional cykelplan
  77. > Regionala cykelstråk
  78. > Rullstolscykel
  79. > Ryggsäck
  80. > Rödljuscykling
  81. > Samhälls- och trafikplanering
  82. > Samhällsekonomin
  83. > Shimano
  84. > Självkörande fordon
  85. > Skärmar
  86. > Snabbcykelväg
  87. > Sollentuna
  88. > Solna
  89. > Sopsaltning
  90. > Sportcyklist
  91. > Stella Fare
  92. > Stockholm
  93. > Stockholms Handelskammare
  94. > Stolpar i cykelbanan
  95. > Svensk Cykling
  96. > Svängfest
  97. > Torkrum
  98. > Trafiklagstiftning
  99. > Trafikmaktordning
  100. > Trafikplanering
  101. > Trafikrapportör
  102. > Trafikregler
  103. > Trafiksignaler
  104. > Trafiksäkerhet
  105. > Trafikverket
  106. > Täby
  107. > Tävling
  108. > USA
  109. > Vintercykling
  110. > Vinterpendling
  111. > Vinterväghållning
  112. > VTI
  113. > Vägarbeten
  114. > Väjningsplikt
  115. > Västerbron
  116. > Växtlighet
  117. > Åland
  118. > Önskelista

Stolpar - en obotlig sjukdom

1 okt 2019

När jag en gång i tiden var med om att ta fram handböcker för acceptabel cykelinfrastruktur (GCM-Handboken, Cykeln i staden m.fl.) och sedan började blogga om cykelinfrastruktur, hade jag en liten förhoppning om att det skulle vara frön till att få till stånd lite bättre cykelinfrastruktur. I dag känner jag inte så längre. I dag är jag mer eller mindre uppgiven.

Vi klarar i dag inte ens av den fundamentala och enkla uppgiften att hålla stolpar borta från cykelbanor. I stället gödslas det som aldrig förr med stolpar – i cykelbanorna.


En nybyggd cykelbana. Inte en stolpe, inte två utan massor av stolpar - i cykelbanan

Så långt har min yrkeskår kommit vad gäller att producera en attraktiv, säker och framkomlig cykelinfrastruktur – år 2019.

Det är inte heller ett enskilt litet ”misstag”. Det är satt i system – att ställa stolpar i cykelbanorna – i nollvisionens land. Som forskning om cykelolyckor om och om igen påtalar är en källa till att människor skadas allvarligt. Och forskare på Väg- och transportforskningsinstitutet pekar ut att en viktig åtgärd för att få ner antalet som skadas vid cykling är:

” Andra viktiga åtgärder är… att ta bort fasta föremål på och i anslutning av cykelvägen.”

Samma sak bekräftas av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, av forskare på Folksam och IF – håll cykelbanorna rena från fasta hinder. Det borde ju vara tämligen basic kunskap för yrkesverksam på området – det är inget bra att ställa stolpar mitt i färdvägen där fordon ska framföras. Men det bara fortsätter. Det finns ingen hejd på det. Det är som en obotlig sjukdom, som cancer som inte går att utrota. Stolparna bara måste ner i cykelbanan.

Se här, en helt nybyggd stadsdel i Solna – Järvastaden. Ett fullständigt plockepinn med stolpar – i cykelbanorna. Inte en stolpe, inte två utan massor av stolpar – i hela stadsdelen. Hur lyckas man undrar jag?

Eller i det nya området Väsjön som byggs i Sollentuna – stolpar i de nya cykelbanorna. Varför ställer ni dem där undrar jag? Ni började med ett blankt papper, ni hade all möjlighet i världen att göra en säker och funktionell lösning – men icke.

Eller i det stora exploateringsområdet Hammarby sjöstad i Stockholm. Där det trots tillgänglig yta och egna handböcker med typlösningar för hur man inte ställer stolpar i cykelbanor - ställer stolpar i cykelbanan. Och det ställs inte bara stolpar i cykelbanan, det ställs även pelare – i cykelbanan.


Foto: Cyklistbloggen


Foto: Cyklistbloggen

Eller när Trafikverket bygger om korsningar och genomfartsvägar. Eller ska sätta upp hastighetskameror. Då är cykelbanan en mycket lämplig plats – för stolpar. Möjligtvis är det en lämplig plats för stolparna, men placeringen är ju inte särskilt lämplig för de människor som färdas där visar forskningen. Man kanske då skulle söka efter en annan teknisk lösning och utformning. Men uppenbarligen prioriteras stolpar framför människors liv och hälsa.


En hastighetskamera behövs - ställ den i cykelbanan


Ännu en hastighetskamera på väg att monteras upp - i cykelbanan

Sen när det går riktigt åt pepparn, när det så att säga inte går att blunda för det uppenbara. När åtgärder måste vidtagas. Då får vi uppleva två reaktioner:

Reaktion nr. 1:
Den vanligaste reaktionen. Ett erkännande av misstaget och målarfärg – man sminkar helt enkelt grisen och gör en potemkinkuliss. Som det vore magisk färg som fick problemet att försvinna. Som här, en upprustad och nybyggd cykelbanan i Spånga. Stolpe i cykelbanan. Attans också, hur åtgärder vi det? Lite färg löser allt – de som cyklar har väl styre!



Vi fräser bort separationslinjen mellan cykel- och gångbanan och på en kort sträcka, förbi trafiksignalen, gör vi en gemensam gång- och cykelbana. Sen målar vi en linje förbi stolpen - det blir jättebra!

Reaktion nr. 2:
Man är professionell och gör det som måste göras - som ju skulle ha gjorts från början av en kunnig och professionell yrkeskår. Men alla gör vi fel, och det är ok att göra fel - och vi bedöms utifrån hur vi agerar när felen uppdagas.


Stolpar i cykelbanan, på 8 platser


Här används inte magisk färg - här byggs felet om


Nu ser det ut så här i stället - ingen stolpe i cykelbanan

En annan konsekvens av alla dessa stolpar i cykelbanorna är ju att vinterväghållningen försvåras avsevärt. Och därmed försämras resultatet på vinterväghållningen. Priset för detta får ännu en gång de som cyklar betala - det blir både sämre trafiksäkerhet och framkomlighet på cykelbanan.

Det jag upplever vara det allra värsta med detta är att det så tydligt speglar ett förhållningssätt och synsätt på cykeltrafik och de som cyklar – det är inte så viktigt vilka förhållanden på cykelbanorna som man erbjuder de som cyklar. Trots att forskning gång på gång visar konsekvenserna av alla dessa brister och fel.

Relaterade länkar:

Sollentuna – imponerar!

14 sep 2015

 

Sollentuna är en kommun norr om Stockholm med drygt 69 000 invånare. Det finns många arbetsplatsområden i kommunen och i angränsande kommuner. Förhållandevis korta avstånd och en kommun mycket lämplig för cykel och cykelpendling. Kommunen är inte känd för att på något sätt ha prioriterat cykeltrafik, är i stort sett som vilken annan kommun som helst på det området.

Men.

Något har hänt! Och det händer fort och det händer mycket. Inte bara en ny cykelplan som lovar guld och gröna skogar utan spaden är redan i backen och ännu fler saker är på gång.


Sollentuna cykelplan 2014

Här följer ett litet axplock på vad Sollentuna håller på med.

Sollentunavägen
Stora delar av Sollentunavägens cykelinfrastruktur byggs nu om enligt regional standard. Mellan Sköldvägen och Silverdal, en sträcka på nästan 4 kilometer. Lite bredare, lite rakare, separerat från gående och prioritet i många korsningspunkter. Kostnad ca 17 miljoner.


Sträckan som byggs om på Sollentunavägen


Principsektion på Sollentunavägens cykelbana


Sollentunavägen, bygget är igång! Klart 2016

Helenelunds station
Passagen för cyklister under järnvägen vid Helenelunds station är en gammal surdeg. Cykelbanan ligger uppe tillsammans med gångbanan där alla resenärer kommer till/från tågen. Alternativet har varit att försöka cykla en kortare sträcka i körbanan och kämpa med SL-bussar. Inte särskilt trevligt och mer eller mindre kaos. Nu kommer passagen att byggas om på så sätt att körbanan smalnas av till ett körfält och regleras med så kallad skyttelsignal. På körfältet som tas bort byggs en dubbelriktad cykelbana. På så sätt slipper cyklister och gående blandas på denna sträcka. Vidare kommer delar av Stupvägens gång- och cykelbana byggas om. Bland annat blir det en genomgående cykelbana vid passagen med Åkervägen.


Trångt och besvärligt uppe på gång och cykelbanan...


...särskilt när tågresenärer klivit av. Foto: Tiina Sarlin


Så 2016 kommer det att finnas en dubbelriktad cykelbana vid det röda strecket

Turebergsleden
Delar av Turebergsleden skulle asfalteras om under 2015. Då var förvaltningen mycket vaken och såg möjligheterna till att skapa en cykelbana utmed delar av Turebergsleden. En snabb utredning gjordes och nu är cykelbanan mellan Bagarbyvägen och Kronovägen i stort sett klar. På sikt kommer stråket även byggas ut/byggas om i anslutning till gamla mässområdet i samband med att området exploateras.


Turebergsleden, vy mot öster. Ny cykelbana på gång. Räcke ska upp mellan cykel och körbanan


Turebergsleden, vy mot väster. Ny cykelbana på gång. Räcke ska upp mellan cykel och körbanan

Märstastråket
Ett viktigt stråk i den regionala cykelplanen. Stråket går från kommungränsen med Upplands Väsby i norr, sedan via Stockholmsvägen – Norrvikenleden - Bagarbyvägen fram till Turebergsleden och ansluter till Sollentunavägen. En sträcka på närmare 9 kilometer. Här går kommunen till viss del från den sträcka som är utpekad i den regionala cykelplanen. I positiv bemärkelse. Istället för att stråket sicksackar sig fram genom olika bostadsområden med ständiga svängfester, cykling i blandtrafik och sidbyten planerar man nu ett långt, rakt, gent och sammanhängande stråk.


Dagens cykelinfrastruktur. Ständiga sidbyten och svängfester i tunnlar och över vägen. Smalt, ej separerat och ibland även cykling i blandtrafik.

Så här planeras det istället att bli. Rött är befintlig sträckning på Märstastråket. Den svarta linjen är det som planeras. Åtgärderna längs stråket kommer att korta av cyklisternas resväg med nästan 1 kilometer, från 9 kilomter till 8. Till detta kommer även korsningsåtgärder där cykel får prioritet. Det handlar alltså om stora restidsvinster.


Genare sträckning av Märstastråket vid Rotebro


Genare sträckning av Märstastråket vid Häggvik

Sen har vi något riktigt spännande. En ny cykelförbindelse över Häggvikstrafikplats. Det var ju inte något som Trafikverket brydde sig om när trafikplatsen nyligen byggdes om. Så för att få till ett gent och sammanhängande stråk krävs nu en ny förbindelse. Så här kan den bli - kanske är det "Sollentunaslangen" vi ser födas:

Häggviks trafikplats. Är det "Sollentunaslangen" vi har att se fram mot?

Stråket får bra kontakt med flertalet av pendeltågsstationerna i kommunen samt flertalet av de stora arbetsplatsområdena. Genom ändringen av stråket underlättas även anslutningen till Kista, ett av landets största arbetsplatsområden.

Så om några år, när både Sollentunavägen och Märstastråket är utbyggt, kommer det finnas ett sammanhängande och bra utformat nord-sydligt stråk genom hela Sollentuna. Imponerande minst sagt.

Men det slutar inte här. Kommunen arbetar inte bara med att investera och bygga nytt utan förstår också vikten av att ha bra drift och underhåll av sina cykelvägar.

Sopsaltning
Därför har man börjat sopsalta delar av sitt cykelvägnät. Förra året började kommunen att sopsalta delar av sitt primära cykelvägnät för att skapa en säker och bra framkomlighet vintertid.


Sopsaltning i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun


Stråk som sopsaltas. Bild: Sollentuna kommun

Bilhinder
Kommunen arbetar även med att se över alla så kallade bilhinder i kommunen. En inventering av samtliga hinder har genomförts och kommunen går nu igenom vilka av alla dessa hinder som absolut är nödvändiga och vilka som kan tas bort. Inventeringen visar nämligen att alla dessa hinder har genom åren placerats ut lite hur som helst och ingen dokumentation finns var och varför de ställts ut. Men kommunen slutar inte där. För att se till att ev. hinder som verkligen behövs inte ska vara till besvär för cykeltrafiken testas nu ett cykelanpassat bilhinder.


Betonggrisar - utgör såväl fara som framkomlighetsproblem för cykeltrafiken


Nu finns där istället eftergivliga pollare. Säkrare och bättre framkomlighet

Så kommunen arbetar på alla nivåer, stort som smått, vilket är helt avgörande för att skapa bra förutsättningar för cykeltrafiken. Kort sagt, jag är imponerad över kommunens arbete med cykel. En handlingskraftig och kompetent förvaltning och en tydlig politik visar att det går. Om man vill.

Så, är Sollentuna på väg att bli Stockholms läns bästa cykelkommun?

 

Relaterade inlägg:

 

 



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!