Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

"Cyklister bara klagar"

9 okt 2018

Detta påstående är något jag stöter på lite då och då i mitt arbete. Inte helt ovanligt att påståendet följs av: ”cyklister betalar inte skatt” och ”det är minsann inte perfekt för bilister heller”.

Så låt oss jämföra hur förhållandena är för biltrafiken respektive cykeltrafiken. Som tur är finns det material som gör att det faktiskt går att någorlunda jämföra. Motormännen genomför varje år en inventering och inspektion av europa-, riks- och länsvägarna i landet:

Vägkvalitetsrapport 2017 - En granskning av Sveriges vägnät

Studien omfattar cirka 7 300 mil väg. Resultatet:

Under 2012 genomförde Trafikverket en inventering och granskning av de regionala cykelvägarna i Stockholms län. Inventeringen omfattar lite över 80 mil. Resultatet:


Från regionala cykelplanen för Stockholms län

Det kan se ut så här:


En dubbelriktad gång- och cykelbana. 1,8 meter bred. Som att göra vägen 3 meter bred och säga: lycka till

Mer från inventeringen av de regionala cykelvägarna:


"...något som påverkar framkomligheten var 118:e meter." När såg vi ett sådant resultat från våra vägar?

Slutsats:

  • Väg: 1 procent dåligt

  • Cykelväg: 99 procent dåligt

Låt oss fortsätta granskningen och studera förhållanden vid vägarbeten. Där visar studier från Väg- och transportforskningsinstitutet och Trafikverket att cyklister är det trafikslag som är mest olycksdrabbat vid vägarbeten:


Från rapporten: ”Jag ramlade ner i en grop vid ett vägarbete!” Trafikverket Publikation 2014:122

Sen har vi förhållandena som uppstått för cykeltrafiken till följd av 2 + 1 – vägarna – knappast förhållanden som skulle få toppbetyg av Motormännen om motsvarande hade hänt för biltrafiken. Folksam har studerat dödsolyckor bland cyklister på statlig väg, resultatet: de som cyklar på statlig väg dödas för att det saknas cykelvägar och säkra passager. 

Och 21 år efter beslutet om Nollvisionen kan vi konstatera att Trafikverket har inventerat sina cykelpassager. Men inte gjort passagerna säkra – Trafikverket håller på att ”klarlägga” hur det ska gå till. 21 år...


2+1-väg. Eller när staten visar sitt förakt för människor som cyklar. Foto: Leif Larsson

Studerar vi sedan hur förhållandena för cykeltrafiken är under vintermånaderna på dessa regionala cykelvägar uppstår förhållanden som gör det omöjligt att cykla under vissa perioder – vi kan säga att dessa förhållanden faller utanför någon betygsskalan. Det mest fascinerande av allt – det är förhållanden som väghållaren själv skapar och inte vädrets makter. Motsvarande ser vi aldrig (?) på vägarna – eller har ni varit med om att Trafikverket plogat gång- och cykelvägen och vräkt ut snömassorna på vägen? Och sedan låtit snömassorna ligga där i flera dagar. 


Snön måste bort från vägen - då lägger vi den på cykelvägen. Där snön sen blir liggande. Foto: Åke Henricsson

Sen har vi en annan företeelse som lyser helt med sin frånvaro på vägarna: stenbumlingar, betonggrisar och andra farliga, omärkta hinder som dyker upp lite här och där på cykelvägarna. Hinder som är utplacerade av väghållarna. Ofta är ju stenbumlingarna placerade där för att det finns en hel del bilister som tycker det är lämpligt att kör bil på cykelvägar – vägarna räcker så att säga inte till för dessa motormän. Så för de som cyklar blir det pest eller kolera – sten eller bil. 


Stenbumling på cykelväg, utplacerad av väghållare. Sker detta på vägar? Foto: Leo Wentzel

En annan sak jag aldrig råkar ut för när jag kör omkring på våra läns-, riks- och europavägar är stolpar – mitt i vägen. På cykelvägen får man ständigt vara redo för stolpar – mitt i cykelvägen.


Oj! Eller shit happens. Eller: vi struntade i att flytta stolpen när vi byggde om - billigast så. Foto: Thomas Ros

Sen har vi ju det faktum att en hel del cykelvägar bara tar slut – de finns så att säga enbart i planer och i tankevärlden – de finns inte i verkligheten. Sällan vi ser en riksväg bara slutar på detta sätt:


Foto: Mats Jungar

Alla dessa ”defekter” får naturligtvis utslag i olycksstatistiken: fler cyklister än bilister hamnar på sjukhus. Så här säger Väg- och transportforskningsinstitutet om cykelolyckor: majoriteten av cykelolyckor med personskador beror på dålig cykelinfrastruktur samt brister i drift och underhåll av densamma.

Ni kan ju fantisera lite hur olycksstatistiken för biltrafiken skulle se ut om motsvarande förhållanden existerade på vägarna. Inte så bra va? Vi ser ju också på diagrammet att satsar vi massor av miljarder på biltrafiken så minskar personskadeolyckorna. Det känns ju minst sagt cyniskt att regeringen i detta läge satsar på en elcykelpremie för att få fler att cykla och samtidigt skrotar snabbcykelvägarna. Cykelvägar som skulle visa vägen till framkomlig och säker cykelinfrastruktur. Varför inte bägge?

Så i min värld har de som cyklar all anledning att klaga, och jag tycker de ska klaga högljutt och ofta. Särskilt i ett samhälle där de ju faktiskt uppmanas att cykla och att cykla mer. Jag är mer förvånad över att de som cyklar är beredda att ta så mycket skit. Att de så att säga inte gör uppror över sakernas tillstånd – det är obegripligt för mig.

Så min uppmaning till er som cyklar – sluta ta skit, säg ifrån, kräv förändring och förbättring. NU!

Jag undrar hur tongångarna från Motormännen låtit om förhållandena varit omvända…

Tips tack till Anders N!

Relaterade inlägg:

Åland - gör det vi inte gör

13 aug 2018

I Sverige brottas vi med att cyklingen på landsbygden minskar enligt uppgifter från den statliga myndigheten Trafikanalys: Utanför städerna, där det tidigare gjordes flest cykelresor, har antalet cykelresor nästan halverats, och även färdlängden minskar där.” 

Under de senaste 20 åren har också en omfattande utbyggnad av så kallade 2+1-vägar genomförts runt om i landet. Över 250 mil 2+1-vägar finns nu i landet och endast i undantagsfall finns det cykelvägar utmed dessa 250 mil. Utbyggnaden av 2+1-vägar på det statliga vägnätet i landet har inneburit avsevärt försämrad framkomlighet och trafiksäkerhet för cyklister.


2+1-väg. Lockande och attraktiv cykelmiljö? 

Dock visar Trafikverkets egen studie att potentialen för cykling är stor utmed dessa vägar. Potentialen för cyklingen utmed dessa sträckor uppgår till över 55 procent enligt studien. När det sedan gäller trafiksäkerheten så sker cirka 8 procent av dödsolyckorna med cyklister på det statliga vägnätet på dessa typer av vägar. Detta trots att cyklingen minskar och det är få som cyklar på dessa typer av vägar.

Vad är då lösningen för att ändra på denna utveckling? Bygg cykelvägar – så enkelt är det.

I dag satsas dock endast runt 1 procent av den totala statliga infrastrukturbudgeten på cykling och den verkliga andel som faktiskt sedan genomförs är ännu mindre då avsatta medel inte är öronmärkta för cykel och ofta omprioriteras. Så till exempel valde regeringen att skrota de två snabbcykelvägarna som tidigare fanns i nationell plan.

Om vi blickar ut över Östersjön så finner vi några som resonerar på ett helt annat sätt: här ska cyklingen på landsbygden öka och bli säkrare. Vi ser detta resonemang på landskapet Åland. Här resonerar och agerar ansvariga politiker helt annorlunda när det gäller cykel. Under flera år har cykelinfrastruktur byggts ut längs huvudvägnätet på Åland. Och utbyggnaden bara fortsätter.


Mil efter mil av cykelvägar på landsbygden - på Åland

Varför satsar då landskapsregeringen på Åland på cykel? En anledning är att stimulera och att få cykelturismen att växa. En annan, och lika viktig anledning, är att skapa bra och säkra förutsättningar för cykling i och mellan de mindre orterna och fastigheterna på landsbygden. Detta görs inte genom att hänvisa till cykling i blandtrafik på vägar med hastighetsgränser på 50, 70 och 90 km/tim anser man på Åland. En ambition landskapsregeringen på Åland har är att knyta ihop Mariehamn och Eckerö med cykelinfrastruktur, en sträcka på 34 kilometer. Och de är på god väg. Värt att nämna är att på Åland bor cirka 30 000 människor.

På sikt kommer det att finnas bra möjligheter att cykla längs de flesta av Ålands huvudvägar - vägarna 1, 2, 3 och 4 i kartan nedan:

Så på Åland är slutsatsen mycket enkel - vill man öka cyklandet så får man skapa förutsättningar för cykling. Det vill säga: bygg cykelinfrastruktur - då kommer cyklisterna.

Det blir inga snabbcykelvägar

8 jun 2018

Först skrotade Trafikverket en snabbcykelväg. För dyr blev den sa verket (fast de hade själva räknat fel). De skulle istället sminka grisen. Och sa samtidigt att nu skulle de fokusera på den andra snabbcykelvägen – den ska minsann bli av.

Kritiken växte – så här kan ni inte göra.

Och i underlaget och förslaget till ny Nationell plan för infrastruktur som Trafikverket tog fram till regering var bägge snabbcykelvägarna tillbaka i planen – nu minsann ska de byggas. Två cykelvägar med en standard vi aldrig tidigare skådat i landet. Och till stor samhällsnytta.

Men så blev det inte.

För regeringen valde att ta bort snabbcykelvägarna ur Nationell plan för infrastruktur. Så nu blir det ingenting. Motivet till att regeringen tog bort dem:


Maja Zachrisson pressekreterare hos infrastrukturministern, Tobias Gustavsson politisk sakkunnig hos miljöministern

”frågetecken om väghållaransvaret” - säger regeringen.

En annan väg regeringen hade kunnat välja:
Anslagit medel för snabbcykelvägarna i planen och instruerat Trafikverket att omgående fortsätta planeringen och påskynda byggstart. Med dessa instruktioner hade regeringen också kunnat bifoga uppdraget:
lös ”frågetecken om väghållaransvaret”

Det är så man arbetar för ökad och säker cykling. På alla nivåer.

Relaterade länkar:

Det blir ingen Hjulklapp...

18 dec 2017

En cykelstrategi

Lägre moms på cykelreparationer

Stadsmiljöavtalen

Elcykelpremie

Nya ”cykelutredningar”

Det är väl ok saker

Kommer de ha någon betydelse för ökat och säkert cyklande?

Nej det kommer de inte ha. Ökad och säker cykling handlar om helt andra saker. Det handlar om att tillgodose cykeltrafikens basbehov. Och när det gäller cykeltrafikens basbehov är ”cykelskulden” stor, mycket stor. Vi kan ju studera de länder som har nått framgång när det gäller cykel, i grunden inte särskilt märkliga saker – vi har ju ”tränat” på dem när det det gäller biltrafiken i decennier.

Det är basbehoven som får fler att välja cykeln. Och ser till att det cyklas under trygga och säkra förhållanden.


Cyklingen rasar på landsbygden. Varför kan man undra? Kan det ha med basbehoven att göra? Foto: Leif Larsson

Detta vet självklart vår ”cykelminister”. Det som är tråkigt är att vår infrastrukturminister inte vet om detta, eller inte bryr sig. Och så länge cykelfrågorna inte sorterar under infrastrukturministerns ansvarsområde kommer vi inte se någon ”cykelrevolution”. Krister Spolander har gjort en genomgång av förslaget till ny Nationell plan för transportsystemet – en dyster läsning för cykel. I bästa fall kommer det ta runt 40 år innan vi har acceptabel cykelinfrastruktur på plats. I bästa fall...

Under tiden får cykeltrafiken leva på smulor från bordet – och förbli ett trafikslag på undantag.

Relaterade inlägg:

Cykeltrafiken måste väck - för biltrafikens skull. Del 2

27 nov 2017

Fick ett mail som gör mig lite konfunderad.

Mailet är från planarkitekten för projektet Mälaräng som jag skrev om nyligen. Han informerar mig att gång- och cykeltunneln under motorvägens avfartsramp kommer att utgå och att pendlingsstråket då måste flyttas.  

”När det gäller den övriga cykelkopplingen med en GC-tunnel längs pendlingsstråken norr om trafikplatsen med en passage genom en tunnel är lösningen inte längre aktuell”

De studerar nu en annan dragning av pendlingsstråket: 

”studera en koppling söder om trafikplatsen där cykelstråket på ett parti går parallellt med den planerade lokalgatan ”Hantverksgången”.”

 Resultatet blir att det kan se ut så här:


Eventuell ny dragning av pendlingsstråket (grönt streck) då gc-tunnel utgår.

Hur ett pendlingsstråk med god standard ska korsa Murmästarvägens körbanor och rymmas på dessa lokalgator är i dagsläget oklart, mycket är så att säga redan intecknat på dessa gator:


Lokalgata med eventuellt pendlingsstråk.


Hantverksgången som nu även ska inrymma ett parallellt pendlingsstråk

Ytterligare en koppling som påverkas av att gång- och cykeltunneln nu utgår är cykelförbindelsen mellan Bredäng och Segeltorp/Fruängen. Den passerade ju tidigare genom gång- och cykeltunneln och vidare på ramp upp på bron över E4/E20. I dagsläget finns inget svar på hur den nu kommer att gå.

Jag får även information om att projektet kommer göra en detaljplan som inte omöjliggör att staden kommer tillbaka i ett senare skede och bygger en bättre cykellösning: 

"Detaljplanen för Mälaräng omöjliggör inte en sådan flyover"

 

Relaterade inlägg:

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!