Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > barncykel
  6. > Belysning
  7. > Bicycling
  8. > Bilhinder
  9. > Botkyrka
  10. > Broar
  11. > cargobike
  12. > Cykelbloggare
  13. > Cykelbox
  14. > Cykelfrämjandet
  15. > Cykelglädje
  16. > Cykelhjälmslag
  17. > Cykelinfrastruktur
  18. > Cykelparkering
  19. > Cykelpendling
  20. > cykelplanering
  21. > Cykelpolitik
  22. > Cykelresa
  23. > Cykelstad
  24. > Cykeltunnel
  25. > Cykelöverfart
  26. > Cykla höger vid rött
  27. > Cykla med barn
  28. > Cykla till jobbet
  29. > Cykla till skolan
  30. > Cyklande barn
  31. > Danmark
  32. > Davos
  33. > Debatt
  34. > Design
  35. > Desire lines
  36. > Drift & underhåll
  37. > Däck
  38. > Elcykel
  39. > Felanmälningssystem
  40. > Framkomlighet
  41. > Gatubantning
  42. > Groningen
  43. > Grus
  44. > Gå på cykelbanan
  45. > Gång- och cykelbana
  46. > Gästbloggare
  47. > Hinder på cykelbanan
  48. > Hinderbana
  49. > Hjälm
  50. > Hjälmlag
  51. > Holland
  52. > Humor
  53. > hållbart samhälle
  54. > Kläder
  55. > kollektivtrafik
  56. > Konfliktdesign
  57. > Konst
  58. > Köpenhamn
  59. > Lastcykel
  60. > Lådcyklar
  61. > Lånecyklar
  62. > Lövhalka
  63. > Media
  64. > Miljö
  65. > Motormännen
  66. > Nacka
  67. > Nationell cykelstrategi
  68. > Nederländerna
  69. > New York
  70. > Nollvisionen
  71. > Norra Djurgårdsstaden
  72. > Nya Slussen
  73. > Omklädningsrum
  74. > Packning
  75. > Polisen
  76. > Politik
  77. > Popup-cykelbana
  78. > Regional cykelplan
  79. > Regionala cykelstråk
  80. > Rullstolscykel
  81. > Ryggsäck
  82. > Rödljuscykling
  83. > Samhälls- och trafikplanering
  84. > Samhällsekonomin
  85. > Shimano
  86. > Självkörande fordon
  87. > Skärmar
  88. > Snabbcykelväg
  89. > Snöröjning
  90. > Sollentuna
  91. > Solna
  92. > Sopsaltning
  93. > Sportcyklist
  94. > Stadsgata
  95. > Stella Fare
  96. > Stockholm
  97. > Stockholms Handelskammare
  98. > Stolpar i cykelbanan
  99. > Svensk Cykling
  100. > Svängfest
  101. > Torkrum
  102. > Trafiklagstiftning
  103. > Trafikmaktordning
  104. > Trafikplanering
  105. > Trafikrapportör
  106. > Trafikregler
  107. > Trafiksignaler
  108. > Trafiksäkerhet
  109. > Trafikverket
  110. > Täby
  111. > Tävling
  112. > USA
  113. > Vintercykling
  114. > Vinterpendling
  115. > Vinterväghållning
  116. > VTI
  117. > Vägarbeten
  118. > Väjningsplikt
  119. > Västerbron
  120. > Växtlighet
  121. > Åland
  122. > Önskelista
  123. > Örbyleden

Stadsgatan - bra för vem?

17 dec 2019

Örbyleden i södra Stockholm.


Örbyleden - en trafikled med 4 körfält i södra Stockholm. Foto: Holger Ellgaard

Längs norra sidan av denna trafikled ligger en gång- och cykelväg. En helt vanlig och traditionell gång- och cykelväg – kanske en av stadens bättre pendlingssträckor. Den är cirka 4 – 5 meter bred, ungefär 3,5 kilometer lång och leder mellan Hökarängen och Huddingevägen. Avbrotten är få på hela sträckan – faktiskt nästan inga stopp eller fördröjningar alls nu, sedan staden infört väjningsplikt för korsande fordonstrafik på de tre gator som korsar cykelvägen. 


Fordonstrafik som korsar cykelvägen längs Örbyleden har väjningsplikt


Cykelvägen sopsaltas vintertid - för säker framkomlighet

Det är även förhållandevis få gående på sträckan. Därför är det ingen jättekatastrof att cykelvägen inte är separerad från gångtrafiken. Dessutom ligger cykelvägen på vissa sträckor en bit från trafikleden, vilket gör att miljön är behaglig. Den är också tillräckligt bred för säkra möten och okomplicerade omcyklingar. Det är helt enkelt en sträcka där du oavbrutet kan trampa på i din egen hastighet en längre sträcka – det är cykelflow.

Nu finns det planer på att förvandla delar av Örbyleden till en så kallad stadsgata – alltså en gata som prioriterar ”stadsliv”, med fokus på gående och cyklisters förutsättningar. Biltrafikens hastighet och framkomlighet tonas ner och gatan ska vara mer estetiskt tilltalande än en trafikled. En gata med bostäder och verksamheter.


Så här kan Örbyleden se ut i framtiden. Illustration: White arkitekter

Vad innebär detta för dig som cyklist? Kommer kvaliteterna som finns där idag bli bättre? Eller finns det risk för att det blir sämre? Vad händer med Örbyledens cykelflow?

Än finns det inte så mycket fakta och data om projektet, bortsett från några pressmeddelanden, debattartikel och tidningsartiklar. Men vi kan studera hur cykel brukar hanteras i Stockholms exploateringsprojekt för att bilda oss en uppfattning om hur cykelförhållandena kan tänkas bli på denna sträcka. Och med den utgångspunkten kan det finnas anledning till oro...

Beskrivningarna i pressmeddelandena och visionsbilderna visar nämligen upp en traditionell gata med körfält, busskörfält, parkeringsyta, träd- och möbleringszon, cykelbana, gångbana och fastigheter. Och så likadant på andra sidan. Det är tätt mellan korsningarna och det finns signalregleringar och övergångsställen – över cykelbanan. Visionerna handlar också om ett ”aktivt stadsliv" – vilket är vanligt förekommande på den här typen av bilder.

Innebär då detta en förbättring för cykeltrafiken? Kommer den att prioriteras så som stadens styrdokument säger att den ska?

Jag har svårt att se att så skulle vara fallet. Den tidigare cykelvägen ersätts av ett cykelstråk med ständiga avbrott i och med flera korsningar. Korsningar som enligt bilderna ser ut att vara signalreglerade. Övergångsställen, parkering och lastzoner – allt placeras längs cykelbanan. Det finns även gångbanor och verksamheter längs cykelbanan, vilket innebär att vi har gått från en tämligen störningsfri cykelväg till en cykelbana som är utsatt för störningar under många timmar av dygnet.

Vi vet också genom studien Cykelframkomlighet i Stockholm att medelhastigheten på cykelbanor utmed stadsgator sjunker jämfört med cykelvägar så som utmed dagens Örbyled. Från cirka 20 km/t till 15 km/t.

Om jag nu skulle ha rätt i att det nya är sämre än det gamla – går det att göra något åt det?

Absolut, menar jag. Här kan vi hämta inspiration från bland annat Tyskland och Nederländerna. Omvandlingar av trafikleder till stadsgator är inte unika för Sverige - de sker på massor av platser i Europa. Och om man verkligen menar allvar när man säger sig prioritera cykeltrafik kan man lära sig massor från dessa städer.

Som detta exempel från München (bild), där man planerade och utformade ett pendlingsstråk mellan den nya och gamla bebyggelsen. En gång- och cykelväg med hög standard - bred, rak och gen, mycket genare än om du väljer att färdas på den nya stadsgatan.

En cykelförbindelse med nästan inga stopp eller fördröjningar och prioritet för cykelvägen där den korsar andra gator. Självklart finns det även cykelbanor utmed den nya stadsgatan, men den nya gång- och cykelvägen mellan det nya och gamla området är genare och effektivare att förflytta sig på än den stadsgata man skapat. Man har helt enkelt prioriterat cykeltrafiken genom att ge den vad den behöver för att vara attraktiv och konkurrenskraftig. På detta sätt underordnas inte cykeltrafiken stadsgatans principer. Som ju egentligen är principer som bygger på biltrafiken - inte cykeltrafiken.

Detta är fullt möjligt att åstadkomma vid Örbyleden (och andra platser), genom att reservera yta mellan den befintliga och nya bebyggelsen för att skapa ett högkvalitativt cykelstråk. Det är att prioritera cykeltrafiken. Att bara göra cykelbanor utmed den nya stadsgatan är att göra mer av samma gamla bilorienterade lösningar, där cykeltrafiken som vanligt får underordna sig bilismens principer.

Relaterade inlägg:

Botkyrka kommun: hundar viktigare än människor

9 okt 2019

Beslutat av Samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka:

Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att gång- och cykelvägarna i kommunen inte kommer att saltsopas vintern 2019/2020.

Anledningen är saltsopningens negativa påverkan på miljö och djurliv. Saltlaken som används kan skada rastande hundar och påverka intilliggande växtlighet. Vi kommer istället att ploga och sanda för att göra gång- och cykelvägarna framkomliga.”


Artikel i mitti Botkyrka

”kan skada rastande hundar” – man vet alltså inte. Jag frågade en veterinär om detta:

”Enligt veterinären jag talade med beror skador på hundarnas tassar vintertid främst på sten, flis och grus samt is/issörja. Saltet har den effekten att det torkar ut, kan leda till sprickbildning, försvåra läkning av de skador gruset orsakat samt orsakar självklart hunden smärta om det tränger in i skadan. Det var självklart positivt om gång- och cykelvägen var helt fri från grus och issörja.”

Om man nu är så oroad över hundarnas välbefinnande och att den kommer före gående och cyklisters säkra framkomlighet hade man ju kunnat informera hundägarna om de gång- och cykelvägar som inte sopsaltas. Det vill säga 90 procent av Botkyrkas gång- och cykelvägar, och på så sätt erbjudit hundägarna och hundarna snömos, is och grus i stället.

Jag misstänker att detta handlar om något annat än hundtassar och växtlighet. Det handlar om pengar. Och att Botkyrka kommun inte prioriterar säker framkomlighet för de som går och cyklar.

Relaterade länkar:

 

 

 

Så skapas en anständig cykelbana

12 sep 2019

Se så enkelt det är att skapa en anständig cykelbana. Det som krävs är vilja, kunskap och envishet. För annars blir det som så många gånger förr – den enkla vägen och den usla cykelbanan. Se förvandlingen av cykelbanan utmed Ulvsundavägen i Stockholm. Den tidigare cykelbanan var en skapelse då trafikplanerare och trafikingenjörer ansåg att det var lämpligt att utforma cykelbanor lite hur som helst och ställa vad som helst i cykelbanan – något de aldrig skulle göra med en gata. Men hej, de som cyklar ska väl tåla lite och så har de ju styre.

Här är lite bilder före och efter på cykelbanan som kollegorna och jag fick i uppdrag att göra en anständig cykelbana av:

Och här en liten film från en cykeltur längs delar av den nya cykelbanan. Med inklippta bilder hur det var innan:

Så hur åstadkommer man då denna förändring?

  • Man smalnar av för breda körfält
  • Man tar bort körfält som inte behövs
  • Man tar bort busshållplatser som inte används
  • Man parallellförflyttar hela vägen så att en breddning av cykelbanan får plats
  • Man skär bort berg så cykelbanan får plats
  • Man tar ner träd som inte mår så bra
  • Man tar bort övergångsställen som inte används

Man gör helt enkelt allt det där som man gör när man bygger en gata eller väg – men som vi sällan gör när vi bygger en cykelbana. När då en stolpe eller räcke hamnar i cykelbanan används med förkärlek lösningar som så kallade ”lokal avsmalningar” och målarfärg - så som på nybyggda Stadsgårdsleden.

Skapandet av en anständig cykelbanan får också en annan och påtaglig positiv konsekvens - det går att utföra en funktionell renhållning och snöröjning. Ni kan ju fundera på hur kvalitén blev med alla dessa träd, stolpar och avsmalningar som fanns i cykelbanan. Så här säger en av förarna av sopsaltningsmaskin efter ombyggnationen:

"Ja det är MYCKET enklare att köra, innan höll man på att ramla ur maskinen pga alla gupp och ojämnheter."

Jon, stort tack för de fina bilderna och för filmen!

Relaterade inlägg:

Cykelvänligt i Norra Djurgårdsstaden?

20 aug 2019

Så var det äntligen dags för en ny gästbloggare! Denna gång är det Jonas Lindberg, boende i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Så här beskriver Jonas sig själv:

”Elcyklist som föredrar komfort framför flås. Ofta med fripassagerare i cykelkorgen (hund). Bor i Norra Djurgårdsstaden och designar sportredskap till vardags.”

Jonas inlägg är en reflektion över cykelförhållandena i den nya stadsdelen – en stadsdel med en uttalad miljöprofil och som säger sig ha en tydlig prioritet för cykel. Läs Jonas inlägg så får vi se hur staden lyckats med att prioritera cykeltrafiken i den nya stadsdelen.

Cykelvänligt i Norra Djurgårdsstaden?

Sju år efter de första inflyttningarna är det fortfarande drygt ett decennium kvar tills det klimatmässiga flaggskeppet Norra Djurgårdsstaden beräknas stå klart (tidigast 2030), från Husarvikens strand i nordväst till Loudden i sydost.

Norra Djurgårdsstaden, ”NDS”, utgör ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden, med ambitionen att vara ett nationellt och internationellt föredöme för hållbar stadsutveckling. Redan 2015 belönades projektet med priset C40 Awards i kategorin hållbar stadsdel på FN:s klimatkonferens i Paris.

Alla genomtänkta detaljer och system för en klimatvänlig stadsdel gör det mycket intressant att följa utvecklingen. I konceptet ingår förstås hållbara transportsätt som en av hörnpelarna, men där är det inte lika lätt att imponeras utifrån lösningarna så här långt. Åtminstone inte för cykel.


Stadsdelens profil framgår tydligt i marknadsföringen

I avsnittet Tillgängligt och nära i styrdokumentet Program för Hållbar Stadsutveckling finns lovande läsning:

”I området tillämpas en tydlig trafikhierarki som prioriterar gång och cykel, följt av kollektivtrafik och i sista hand bilar”

”Gångbanor och cykelvägar ska ges funktionella och generösa mått”

”Strukturen i området ska vara tydlig och orienterbar, med stadsrum som gestaltas med utgångspunkt från gående och cyklister.”

”Skapa goda kopplingar samt gena och attraktiva vägar för gående och cyklister”


Trafikhierarkin

Glasklart alltså: Här ska det vara lätt att cykla!

I jakt på de cykelvänliga avspeglingarna i de färdiga områdena finner man dock en stadsdel som blandar och ger ganska friskt. Här finns ett par lovande cykelsträckor in och ut ur NDS, och bitvis längs det genomgående huvudstråket Bobergsgatan. Söderut mot stan byggs en bredare bro över Värtabanan och en gång- och cykelbro öppnades nyligen längst ut i Husarviken. Den lär bli välanvänd från de kommande områdena i öster och från Lidingö.

När man rullar in i NDS söderifrån längs Bobergsgatan så blir det tyvärr rörigt direkt. Cykelbanan leds över från vänstra till högra sidan gatan innan den stora korsningen mot Jaktgatan/Lövängsgatan. För den som ska vänster in på Jaktgatan (efter busshållplatsen i bild) blir det att korsa huvudgatan två gånger inom loppet av ett femtiotal meter.


Bobergsgatan från sydväst


Korsande av Bobergsgatan

Därmed splittras cykelstråket när en del cyklister följer cykelbanan över vägen medan andra fortsätter på vänstra sidan. En tredje grupp väljer gatan för att slippa övergången innan busshållplatsen. Det blir cyklister på alla håll framme vid korsningen. Det eftersträvade konceptet om tydlighet och orienterbarhet tappas helt. Vi kan också konstatera att det är en cykelpassage över gatan vilket innebär att cykeltrafiken har väjningsplikt. Är inte det märkligt om cykel ska vara prioriterat?

Det är dock när man avviker från Bobergsgatan och tar sig in bland kvarteren som man står inför en mer påfrestande färd, präglad av nivåskillnader, gatsten och kanter. Endast vid korsande av Bobergsgatan från Jaktgatan eller Lövängsgatan behöver fyra rader kantsten passeras, två på vardera sidan.


Från Jaktgatan mot Lövängsgatan, över Bobergsgatan

För en sväng runt ett vanligt gathörn stannar det vid ett par kanter…


Jaktgatan med Husarviksgatan till höger

När gatorna börjar och slutar med ny yta och nivåskillnad, och inte sällan kompletterat med kanter på mitten, så blir det en ryckig färd i området om man inte har grova däck och stötdämpare. Särskilt om man tänker frakta prylar eller matkassar på cykeln. Eller om man har med sig barn eller hund.

Förutom att dämpa farten så är syftet med kanterna att bilister ska uppmärksammas på att de kör in på gator som delas med cyklister och gående. När vägarna delas upp i flertalet sektioner, ytor och nivåer blir också skillnaden mellan vägar och trottoarer mer diffus. Steget till trottoarcykling och promenad i gatan blir kortare.

Kanske kan man se det positivt att närheten mellan trafikslagen i sina bästa stunder ger ett ganska långsamt tempo, där man tvingas ”vänta in” varandra och ha ögonkontakt. Lite småstadskänsla. Men metoden att styra trafikmönstret med hjälp av skarpa kanter rimmar illa med den beslutade trafikhierarkin. Cyklisters framkomlighet har knappast prioriterats. Inte heller cyklisters komfort eller säkerhet har beaktats. Kanter utgör en tydlig olycks- och skaderisk enligt studier från VTI och MSB.


Osköna kanter 

För att ge en något mjukare färd längs gatstensgatorna har cyklarnas plats på vägen belagts med slätare gatsten på Jaktgatan och Lövängsgatan. Det är en stilig lösning. I praktiken blir det dock på de grövre stenarna mitt i gatan man bör cykla om man vill undvika bildörrsolycka, då cykelytan så gott som helt ligger inom de parkerade bilarnas dörrzon. Snopet.

Om cykel ska vara prioriterat i området är detta något av en grundkunskap som planerarna borde känna till. Den så kallade skyddszonen/skyddsremsan återkommer i handböcker för utformning av funktionell och säker cykelinfrastruktur.


Yta för cyklister på Jaktgatan – se upp för dörrarna!

Ett stort plus med Norra Djurgårdsstaden är förstås närheten till Norra Djurgården. Vid cykling nordväst från NDS mot Universitetet, Solna, Danderyd, Kista eller Sollentuna är Norra Fiskartorpsvägen genom nationalstadsparken ett givet val för många. Här är det bara att njuta av en idylliskt lantlig färdsträcka kantad av ängar, fält och vatten.


Ett myller av fina och i stort sett bilfria vägar i nationalstadsparken


Norra Fiskartorpsvägen

Sorgligt nog är det inte alldeles smidigt att ta sig till parken i norr från de färdiga delarna av NDS. När den gamla gång- och cykelvägen längs Husarvikens södra strand efter byggandet blev gångväg så bröts den nära kontakten med viken för cykel. Därmed faller även den populära Fisksjöbron bort.


Boende längs viken som ska cykla norrut styrs ut från viken, in i området.


Husarstigen


Gång- och cykelvägen som blev gångväg

Istället för Husarstigen så är planen att man cyklar Bobergsgatan eller skumpar fram längs kvartersgatorna för att nå Björnnäsbron i väster eller den nya bron längst ut i viken i nordost. Den senare innebär en rejäl omväg från de färdiga områdena.

I brist på tydliga cykelstråk så får man saxa sig fram till Björnnäsbron på bästa möjliga sätt…


Några vägalternativ mot Björnnäsbron

Det som på kartan kan det se ut som en nätt liten omväg via Björnnäsbron innebär att man antingen behöver passera korsningen Jaktgatan-Fågelhundsgatan, med trafiktäta Bobergsgatan precis intill, eller korsningen Jaktgatan-Fågelhundsgatan-Älgpassgatan-Högviltsgatan (förstorad vid kartan ovan).

Den senare används inte sällan som vändplan för cirkulerande bilar. På Högviltsgatan och Jaktgatan står bilar parkerade i båda riktningarna, och vid garageutfarterna på Högviltsgatan kan det bli plötsliga manövrar. Cykelvänligt kan man inte påstå att det är. Än mindre lämpligt för cyklande barn. 


Högviltsgatan från Jaktgatan


Från Fågelhundsgatan mot Bobergsgatan


Jaktgatan

Längst västerut i området når man så den smala grusväg (gång- och cykelväg) som fungerar som cykelutfart mot Norra Djurgården. Vägen fortsätter in bakom ett skymmande plank och leder vidare mot Björnnäsbron. Känslan av lågprioriterad cykellösning förstärks av att den första biten ut mot planket emellanåt har glömts bort i snöröjningen.


Liknar mer en bakväg från ett villakvarter någonstans?


Bakom planket, i riktning mot Björnnäsbron


Vackra Björnnäsbron mot parken

Det uppenbara tecknet på att det här sättet att runda viken via Björnnäsbron inte fått något större genomslag är att det fortfarande trampas på för fullt längs Husarstigen och över Fisksjöbron. Allt fler förbudsskyltar har inte rått bot på genandet, vilket skapar irritation.

Anledningen till vägvalet beskrivs kanske enklast utifrån stadens cykelplan: ”De viktigaste aspekterna för val av cykelväg är hur trafiksäkra vägarna är och hur snabb förbindelse de utgör”. Ganska självklart egentligen. Efter att Husarstigen prioriterades bort för cykel erbjuds nu istället en sträcka som är: Längre, otydligare, obekvämare och mindre säker. Kanske är det därför som en del till och med föredrar att leda cykeln in och ut ur stadsdelen längs Husarstigen än att ta den tänkta vägen.


Nedfart från Fågelhundsgatan mot Husarstigen och Fisksjöbron


Första intrycket av NDS norrifrån...

Hindren som syns på bilderna är följden av ett antal allvarliga cykelolyckor på bron förra sommaren. Mellanrummen mellan plankorna är för breda och bron väntar sedan dess på att åtgärdas.


Husarstigen från väster

Den mycket ambitiösa hållbarhetsprofilen gör att Norra Djurgårdsstaden inte är som vilken stadsdel som helst. Frågan är vilka förväntningar man kan ha? Här har det funnits tydligt cykelvänliga visioner, och möjligheten att skapa en helt ny stadsdel från grunden. Höga förväntningar bör man då kunna ha.

Då intresset för NDS sedan länge är stort från stadsutvecklare från hela världen (enligt uppgift från 2015 har mer än 4000 deltagare från 43 olika länder kommit hit på studiebesök), så får vi hoppas att cykellösningarna landar mer i fas med trafikvisionerna under återstående utbyggnad fram till 2030.

Håller tummarna och önskar lycka till.

 

Info om planerna och målen med Norra Djurgårdsstaden finns här: https://vaxer.stockholm/omraden/norra-djurgardsstaden/

 

Gästbloggar:

Relaterade inlägg:

Cykelstaden Stockholm

11 jun 2019

Ett ständigt flöde av människor som cyklar. Så är det på många sträckor och platser nu för tiden i Stockholm. Det kunde jag aldrig tro när jag började arbeta med cykelplanering för över 20 år sedan. Vilken härlig utveckling. En utveckling som tydligt visar – satsar man och skapar förutsättningar för att cykla så kommer människor att börja cykla.

Så följ med till Västerbron i Stockholm. En morgonrusning med ett ständigt flöde av människor som tar sig över bron. På cykel. Kanske är det dags att omfördela ytan på bron. Så att de som går och cyklar får lite mer yta att ta sig fram på. För detta är bara början, snart blir de ännu fler! Foto: Jonas Pannagel

Relaterade inlägg:

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!