Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Trafiksäkerhet för bilister blir trafiksäkerhetsfara för cyklister

17 okt 2018

Trafikverket och kommunen ville förbättra trafiksäkerheten för bilister genom att sätta upp en fartkamera. Då beslutade de sig för att sätta upp fartkameran i cykelbanan. Så ökad trafiksäkerhet för bilister är försämrad trafiksäkerhet för cyklister. Det var väl inte så lyckat tycker jag. Och detta av en kommun som prisats för sitt cykelarbete.


Fartkamera på väg att monteras i cykelbanan. Foto: Pär Båge

Kommunens svar på varför stolpen står i cykelbanan gör mig bekymrad:

Fartkameran måste stå där av ”tekniska orsaker” enligt Trafikverket. Och de ser inga trafiksäkerhetsproblem för de som färdas på cykelbanan.

Låt oss bena ut detta:

1, Kameran, stolpe och fundament måste inte alls stå i cykelbanan. Det finns alltid en annan lösning om man anstränger sig. Varför den står där är för att detta är en standardlösning som används på många platser, det vill säga det är den billigaste och enklaste lösningen. Men inte den enda lösningen. Men andra lösningar kräver lite större insatser och andra tekniska lösningar – och kostar då mer pengar. Enklare och billigare är då att ställa kameran i cykelbanan. Det är ju inget trafiksäkerhetsproblem med stolpar i cykelbanor. Eller…

2, Väg- och transportforskningsinstitutet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap visar i sina studier om cykelolyckor att brister i cykelinfrastrukturen, som exempelvis stolpar i cykelbanor, utgör en påtaglig del av landets alla cykelolyckor. Det kan till exempel gå så här illa:

Placerar man stolpar "olyckligt" sker olyckor - så enkelt är det. 

Självklart finns det riktlinjer för placeringar av fasta föremål i anslutning till cykelbanan. Bland annat i skriften GCM-Handboken. Som Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting tagit fram. Riktlinjerna finns där för att uppnå grundläggande funktioner på cykelinfrastrukturen, till exempel vad gäller säkerhet. För det är ju ingen lek vi håller på med. Det är kött och blod och människors säkerhet och hälsa. Utdrag ur GCM-Handboken angående placeringar av bland annat stolpar:

0,6 meter från cykelbanan, helst 1 meter – inte i cykelbanan. Men kommunens och (?) Trafikverkets bedömning är att ställa stolpen i cykelbanan inte är något trafiksäkerhetsproblem. Stick i stäv med deras egna rekommendationer och känd kunskap från forskning om cykelolyckor – de kan och vet bättre än forskning, råd och riktlinjer.

Tittar vi sen runt i Stockholms län upptäcker vi fler platser där Trafikverket ställt fartkameror i cykelbanan, som här på Gudöbroleden:


Ännu en fartkamera i cykelbanan, kanske inte så enkel att upptäcka i mörker. Foto: Mats Ohlson

Det är märkligt detta med stolpar i cykelbanan. Ibland är de inte ett trafiksäkerhetsproblem enligt vissa och ibland är de det. Som här, när Trafikverket byggt en helt ny cykelbanan i norra Stockholm:


I cykelbanans ena körfält står det stolpar, som det gör på Saltsjöbadsleden och Gudobroleden. Artikel i Metro


Stolpar = stor olycksrisk för cyklister.

Då var stolpar i cykelbanan ett säkerhetsproblem och tämligen omgående togs de bort och placerades på lämpligare ställen. Och vips så blev både framkomligheten och trafiksäkerheten bättre för cykeltrafiken.

Ett systematiskt och framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete kan aldrig grundas på dessa ad-hoc lösningar där tyckande, åsikter och billigaste lösningen får fälla avgörande. För att nå framgång gäller det att använda forskning, kunskap, råd och riktlinjer. Och att hela tiden samla ny kunskap och utveckla råd och riktlinjer. Än så länge har jag inte funnit någon forskning eller råd och riktlinjer som säger att det är lämpligt och en trafiksäkerhetsförbättrande åtgärd att ställa stolpar i cykelbanan – av den enkla anledningen att det är det ju inte - det förstår min 9-åriga dotter. För att nå framgång i trafiksäkerhetsarbetet är det ju också avgörande att alla trafikslag omfattas av nollvisionen och inte som Trafikverket ständigt gör – sätter cykeltrafiken på undantag.

Vi kan se detta exempel. Stolpar med vägmärken, kameror och annan teknisk utrustning behöver inte placeras i cykelbanan. Det finns alltid andra lösningar. I detta fall krävdes att en politiker pekade med hela handen och en engagerad förvaltning – det går om man vill


Det går alltså att hänga skyltar, kameror och annan teknisk utrustning på en arm över cykelbanan - det finns alltid en annan lösning. Foto: Martin Söderlund Ek

Men som sagt, det krävs att man vill och anstränger sig lite. Vilket vi alltid gör när det gäller biltrafiken – för inte är det ofta vi ser stolpar i körbanorna – det skulle inte gå så bra då. Då väljer vi att följa riktlinjerna. Då är människors säkerhet och hälsa viktig. Det är märkligt att vi slutar se det på det sättet när det gäller människor som cyklar – då är det inte lika viktigt, då bryr vi oss inte lika mycket. Då kan svaret bli: ”de har väl ögon och styre”

 

Relaterade inlägg:

"Cyklister bara klagar"

9 okt 2018

Detta påstående är något jag stöter på lite då och då i mitt arbete. Inte helt ovanligt att påståendet följs av: ”cyklister betalar inte skatt” och ”det är minsann inte perfekt för bilister heller”.

Så låt oss jämföra hur förhållandena är för biltrafiken respektive cykeltrafiken. Som tur är finns det material som gör att det faktiskt går att någorlunda jämföra. Motormännen genomför varje år en inventering och inspektion av europa-, riks- och länsvägarna i landet:

Vägkvalitetsrapport 2017 - En granskning av Sveriges vägnät

Studien omfattar cirka 7 300 mil väg. Resultatet:

Under 2012 genomförde Trafikverket en inventering och granskning av de regionala cykelvägarna i Stockholms län. Inventeringen omfattar lite över 80 mil. Resultatet:


Från regionala cykelplanen för Stockholms län

Det kan se ut så här:


En dubbelriktad gång- och cykelbana. 1,8 meter bred. Som att göra vägen 3 meter bred och säga: lycka till

Mer från inventeringen av de regionala cykelvägarna:


"...något som påverkar framkomligheten var 118:e meter." När såg vi ett sådant resultat från våra vägar?

Slutsats:

  • Väg: 1 procent dåligt

  • Cykelväg: 99 procent dåligt

Låt oss fortsätta granskningen och studera förhållanden vid vägarbeten. Där visar studier från Väg- och transportforskningsinstitutet och Trafikverket att cyklister är det trafikslag som är mest olycksdrabbat vid vägarbeten:


Från rapporten: ”Jag ramlade ner i en grop vid ett vägarbete!” Trafikverket Publikation 2014:122

Sen har vi förhållandena som uppstått för cykeltrafiken till följd av 2 + 1 – vägarna – knappast förhållanden som skulle få toppbetyg av Motormännen om motsvarande hade hänt för biltrafiken. Folksam har studerat dödsolyckor bland cyklister på statlig väg, resultatet: de som cyklar på statlig väg dödas för att det saknas cykelvägar och säkra passager. 

Och 21 år efter beslutet om Nollvisionen kan vi konstatera att Trafikverket har inventerat sina cykelpassager. Men inte gjort passagerna säkra – Trafikverket håller på att ”klarlägga” hur det ska gå till. 21 år...


2+1-väg. Eller när staten visar sitt förakt för människor som cyklar. Foto: Leif Larsson

Studerar vi sedan hur förhållandena för cykeltrafiken är under vintermånaderna på dessa regionala cykelvägar uppstår förhållanden som gör det omöjligt att cykla under vissa perioder – vi kan säga att dessa förhållanden faller utanför någon betygsskalan. Det mest fascinerande av allt – det är förhållanden som väghållaren själv skapar och inte vädrets makter. Motsvarande ser vi aldrig (?) på vägarna – eller har ni varit med om att Trafikverket plogat gång- och cykelvägen och vräkt ut snömassorna på vägen? Och sedan låtit snömassorna ligga där i flera dagar. 


Snön måste bort från vägen - då lägger vi den på cykelvägen. Där snön sen blir liggande. Foto: Åke Henricsson

Sen har vi en annan företeelse som lyser helt med sin frånvaro på vägarna: stenbumlingar, betonggrisar och andra farliga, omärkta hinder som dyker upp lite här och där på cykelvägarna. Hinder som är utplacerade av väghållarna. Ofta är ju stenbumlingarna placerade där för att det finns en hel del bilister som tycker det är lämpligt att kör bil på cykelvägar – vägarna räcker så att säga inte till för dessa motormän. Så för de som cyklar blir det pest eller kolera – sten eller bil. 


Stenbumling på cykelväg, utplacerad av väghållare. Sker detta på vägar? Foto: Leo Wentzel

En annan sak jag aldrig råkar ut för när jag kör omkring på våra läns-, riks- och europavägar är stolpar – mitt i vägen. På cykelvägen får man ständigt vara redo för stolpar – mitt i cykelvägen.


Oj! Eller shit happens. Eller: vi struntade i att flytta stolpen när vi byggde om - billigast så. Foto: Thomas Ros

Sen har vi ju det faktum att en hel del cykelvägar bara tar slut – de finns så att säga enbart i planer och i tankevärlden – de finns inte i verkligheten. Sällan vi ser en riksväg bara slutar på detta sätt:


Foto: Mats Jungar

Alla dessa ”defekter” får naturligtvis utslag i olycksstatistiken: fler cyklister än bilister hamnar på sjukhus. Så här säger Väg- och transportforskningsinstitutet om cykelolyckor: majoriteten av cykelolyckor med personskador beror på dålig cykelinfrastruktur samt brister i drift och underhåll av densamma.

Ni kan ju fantisera lite hur olycksstatistiken för biltrafiken skulle se ut om motsvarande förhållanden existerade på vägarna. Inte så bra va? Vi ser ju också på diagrammet att satsar vi massor av miljarder på biltrafiken så minskar personskadeolyckorna. Det känns ju minst sagt cyniskt att regeringen i detta läge satsar på en elcykelpremie för att få fler att cykla och samtidigt skrotar snabbcykelvägarna. Cykelvägar som skulle visa vägen till framkomlig och säker cykelinfrastruktur. Varför inte bägge?

Så i min värld har de som cyklar all anledning att klaga, och jag tycker de ska klaga högljutt och ofta. Särskilt i ett samhälle där de ju faktiskt uppmanas att cykla och att cykla mer. Jag är mer förvånad över att de som cyklar är beredda att ta så mycket skit. Att de så att säga inte gör uppror över sakernas tillstånd – det är obegripligt för mig.

Så min uppmaning till er som cyklar – sluta ta skit, säg ifrån, kräv förändring och förbättring. NU!

Jag undrar hur tongångarna från Motormännen låtit om förhållandena varit omvända…

Tips tack till Anders N!

Relaterade inlägg:

Stolpvaccin - nu!

19 dec 2017

År 2017. En tid av kvalitetssäkringssystem. Av ISO. Interngranskningar. Externgranskningar. Kontrollsystem. Nollvisionen. Handböcker, råd och riktlinjer. Välutbildad och kvalificerad personal. Ska vi tro på alla dessa system, dokument och ord har det aldrig varit bättre, mer kvalitetssäkrat, mer värde för pengarna. Eller…


Ännu en stolpe som "hittat" ut i cykelbanan. Foto: Thomas Ros

Alla dessa system, handböcker och utbildningar hindrar i varje fall inte stolpar från att hamna i cykelbanorna. Inte en gång, inte två, stolparna hamnar där hela tiden. Om och om igen. Man kan ju undra över vad vi håller på med. År 2017…

Relaterade inlägg:

Stolpen flyttad - rekordsnabbt!

22 mar 2017

Det gick inte många timmar. Stolpen i cykelbanan jag skrev om i morse är nu flyttad. Helt otroligt snabbt. Nästan imponerande snabbt. Blir minst sagt nyfiken på hur det gick till!


Foto: Mats Olov Nilsson

Så här såg det ut innan:

Foto: Elin Floresjö 


Relaterade inlägg:

Stolpar – hur svårt ska det vara?

22 mar 2017

Så har det hänt ännu en gång. En stolpe. Placerad i cykelbanan. Det är som att det finns stolpmycelium i landets cykelbanor. Det växer upp stolpar lite här och där. Se, här har vi en ny stolpe:


Hornsbergs strand i Stockholm. Foto: Elin Floresjö

Det måste vara stolpmycelium i denna cykelbana. För det är inte första gången det växt stolpar i denna cykelbana, åh nej. Det var 8 stycken tidigare:

Så illa växte stolparna att Trafikkontoret var tvungen att utrota dessa stolpar. Men se, det där nedrans mycelet verkar ju omöjligt att bli av med.


Nu ska stolparna bort! Foto: Anders Vallin 

Det verkar inte spela någon roll hur många handböcker som tas fram för att förhindra stolpmycelet. Handböcker där man inte ens behöver kunna läsa, eller kunna språket. Det räcker att titta på bilderna. Ni vet, som pekböcker för barn. Så här:


Titta lille Pelle, var står stolpen? Just det, inte i cykelbanan. Du har klarat stadens cykelutbildning, vad duktig du är! Bild från Stockholms stads handbok Cykeln i staden 

Då är det tur att vi har NTF som så energiskt kämpar för lag om cykelhjälm. För det hjälper ju verkligen mot usel cykelinfrastruktur och brutna kindben. Fast NTF kanske menar integralhjälm?

 

Relaterade inlägg:

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!