Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > Belysning
  6. > Bicycling
  7. > Bilhinder
  8. > Broar
  9. > cargobike
  10. > Cykelbloggare
  11. > Cykelbox
  12. > Cykelfrämjandet
  13. > Cykelglädje
  14. > Cykelhjälmslag
  15. > Cykelinfrastruktur
  16. > Cykelparkering
  17. > Cykelpendling
  18. > Cykelpolitik
  19. > Cykelresa
  20. > Cykelstad
  21. > Cykelöverfart
  22. > Cykla höger vid rött
  23. > Cykla med barn
  24. > Cykla till skolan
  25. > Cyklande barn
  26. > Danmark
  27. > Davos
  28. > Debatt
  29. > Design
  30. > Desire lines
  31. > Drift & underhåll
  32. > Däck
  33. > Elcykel
  34. > Felanmälningssystem
  35. > Framkomlighet
  36. > Gatubantning
  37. > Groningen
  38. > Grus
  39. > Gå på cykelbanan
  40. > Gång- och cykelbana
  41. > Gästbloggare
  42. > Hinder på cykelbanan
  43. > Hinderbana
  44. > Hjälm
  45. > Hjälmlag
  46. > Holland
  47. > Humor
  48. > hållbart samhälle
  49. > Kläder
  50. > kollektivtrafik
  51. > Konfliktdesign
  52. > Konst
  53. > Köpenhamn
  54. > Lastcykel
  55. > Lådcyklar
  56. > Lånecyklar
  57. > Lövhalka
  58. > Media
  59. > Miljö
  60. > Motormännen
  61. > Nacka
  62. > Nationell cykelstrategi
  63. > Nederländerna
  64. > New York
  65. > Nollvisionen
  66. > Nya Slussen
  67. > Omklädningsrum
  68. > Polisen
  69. > Politik
  70. > Popup-cykelbana
  71. > Regional cykelplan
  72. > Regionala cykelstråk
  73. > Rullstolscykel
  74. > Rödljuscykling
  75. > Samhälls- och trafikplanering
  76. > Samhällsekonomin
  77. > Självkörande fordon
  78. > Skärmar
  79. > Snabbcykelväg
  80. > Sollentuna
  81. > Solna
  82. > Sopsaltning
  83. > Sportcyklist
  84. > Stella Fare
  85. > Stockholm
  86. > Stockholms Handelskammare
  87. > Stolpar i cykelbanan
  88. > Svensk Cykling
  89. > Svängfest
  90. > Torkrum
  91. > Trafiklagstiftning
  92. > Trafikmaktordning
  93. > Trafikplanering
  94. > Trafikrapportör
  95. > Trafikregler
  96. > Trafiksignaler
  97. > Trafiksäkerhet
  98. > Trafikverket
  99. > Täby
  100. > Tävling
  101. > USA
  102. > Vintercykling
  103. > Vinterväghållning
  104. > VTI
  105. > Vägarbeten
  106. > Väjningsplikt
  107. > Västerbron
  108. > Växtlighet
  109. > Åland
  110. > Önskelista

Kan det bli mer fel? Del 3

30 apr 2019

"För jag ska berätta vad som nu kommer att hända. I stort sett ingenting kommer att hända. Man kommer knyta näven i fickorna och svära lite över sin tidigare kollega som skäller på dem. Men en sak kommer att ske: Trafikkontoret kommer att ändra på cykelvägvisningen. Så att man kommer få information att man nu ska byta sida – två gånger – för att ta sig fram på detta cykelstråk."

Och nu har det hänt! Den nya cykelvägvisningen har monterats upp!


Och här har vi då den nya fina skylten!

Den gamla skylten såg ut så här:

Mycket riktigt - nu gick det fort för Trafikkontoret att få upp ny cykelvägvisning. Tog inte många dagar efter mitt första inlägg om denna cykelbanan. En vägvisning som tydligt visar att du nu ska cykla en omväg för att ta dig fram. En omväg som också innebär att du nu måste korsa en högtrafikerad gata två gånger samt en lokalgata. Tidigare dragning av cykelbanan innebar en färd rakt fram och utan att behöva korsa gator. 


Rakt fram var alldeles för gent och bra - bättre att de får cykla en omväg. Så skapar vi ett attraktiv och effektivt cykelvägnät!

Och nu sitter det då alltså fyra nya skyltar som visar denna permanenta omledning av cykeltrafiken - från bägge håll


Skylt nr 1, inte längre rakt fram för nu ska du svänga vänster över gatan.


Skylt nr 2, när du cyklat över gatan ska du sedan svänga höger.


Skylt nr 3, när du sedan har cyklat cirka 300 meter ska du svänga höger. Över samma gata. Igen.


Skylt nr 4, när du sedan cyklat över gatan, igen, ska du svänga vänster.

Finner knappt ord för denna galenskap...

Relaterade inlägg:

Att planera och utforma en cykelbana

14 mar 2019

Tänkte berätta lite hur det kan gå till att planera och utforma en cykelbana. Detta exempel är en uppgradering av en befintlig cykelbana – Norr Mälarstrand i Stockholm. Kollegorna och jag fick detta uppdrag för ett antal år sedan. Utgångsläget i uppdraget var att den befintliga cykelbanan skulle breddas - från 2,25 meter till 3,25 meter.


Norr Mälarstrand - cykelbanan som ska breddas

Det som nästan alltid sker i början av ett sådana här uppdrag är att man samlar in mängder av underlagsmaterial som på ett eller annat sätt påverkar eller kan påverka uppdraget. Först gör man en genomgång av stadens styrdokument och vad de säger om cykling. Sträckan inventeras, fotas, filmas och dokumenteras. Grund- och ledningskartor tas fram över området. Finns andra planer, som till exempel detaljplaner, exploateringar, trafikprojekt, ledningsarbeten och så vidare i området? Har Stockholm parkering några planer för parkeringsplatsen utmed cykelbanan? Flöden och olycksdata för de olika trafikslagen tas fram. Vidare inventeras parkeringsplatser och lastplatser samt beläggningen på dessa. Sedan tas uppgifter fram om trädinventeringar och eventuella parkprogram för Rålambshovsparken. Det görs alltså en omfattande inventering, genomgång och sammanställning av en mängd olika uppgifter och data. Detta är avgörande innan man kan påbörja utformningen av cykelbanan – dessa uppgifter sätter så att säga ramarna, eller visar vilka ramar som måste ändras för att få till önskad utformning av cykelbanan.

Vad som tidigt stod klart i projektet var att flödet av cyklister på denna cykelbana började närma sig 10 000 cyklister per dygn. För att det då skulle bli en bra och funktionell cykelbana fanns det anledning att fundera över bredden på cykelbanan, och om möjligt öka bredden på cykelbanan som planerades - från 3,25 meter till 4,5 meter. Vi gjorde Trafikkontoret (vår beställare) uppmärksamma på detta och föreslog att vi skulle ta fram en lösning där cykelbanan var 4,5 meter bred. Vi förslog också att vi skulle ta fram tre olika skissförslag på hur denna breddning av cykelbanan skulle kunna åstadkommas och konsekvensbeskriva dessa förslag. Vår beställare godkände vårt upplägg.

De tre förslagen för hur cykelbanan skulle kunna breddas gick ut på: 

  1. Göra ett intrång i parken på cirka 3 meter längs hela sträckan för att bredda cykelbanan.
  2. Smalna av gångbanorna på norra sidan av Norr Mälarstrand (utmed fastigheterna) och sedan flytta hela gatan och parkeringsplatserna norrut för att på så sätt kunna bredda cykelbanan.
  3. Ta bort den längsgående parkeringen utmed cykelbanan samt justera utformningen av hela parkeringsplatsen längs sträckan för att kunna bredda cykelbanan.


Alternativen för breddning av cykelbanan

Dessa alternativ skissades upp och konsekvenserna för de olika alternativen redovisades. Tämligen omgående var det ett alternativ som framstod som både kostnadseffektivt och rimligt:

Ta bort den längsgående parkeringen och använd yta för att bredda cykelbanan 


Längsgående parkering tas bort för att kunna bredda cykelbanan

Det kommunala parkeringsbolaget, Stockholm Parkering, var också mycket hjälpsamma och möjliggjorde att denna lösning tämligen enkelt kunde genomföras – bolagets ordförande hade också varit mycket tydlig med att bolaget ska underlätta sådana här arbeten. 

Så inget intrång i parken och eller fällande av träd var nödvändiga för att bredda cykelbanan. Inga avsmalnade gångbanor samt en mycket kostsam flytt av hela gatan och parkeringsplatsen behövdes. Det kan kanske ses som omständligt och tidsödande arbete att skissa fram tre olika förslag för att komma fram till vad man ska göra. Men min erfarenhet säger att det finns mycket att vinna på att belysa olika alternativ som finns för att komma fram till vilket som är lämpligast på just denna plats.

Så nu blev det full fart att utforma denna cykelbana - en breddning genom att ta bort parkeringsplatser, cirka 60 stycken. Dessa parkeringsplatser hade en omsättning på cirka 3 fordon per dygn. Till saken hör också att nya parkeringsplatser anlades i närområdet - på Rålambshovsleden. Så totalt sett försvann endast 20 parkeringsplatser i området till följd av breddningen av cykelbanan. Och med en omsättning på 3 fordon per dygn på dessa parkeringsplatser så försvann 60 människors möjlighet att parkera per dygn. Detta ska då ställas mot 10 000 cyklande människors behov av framkomlighet och säkerhet - varje dag. I min värld blir det en mycket enkel ekvation över hur vi ska prioritera när det blir en "kamp" om ytan.

Nu är cykelbanan längs Norr Mälarstrand klar sedan några år tillbaka. En cykelbana som Trafikborgarrådet Daniel Helldén säger så här om:

Jag brukar alltid lyfta Norr Mälarstrand som en fantastisk cykelbana, den visar vilken typ av standard vi vill ha på cykelvägarna i Stockholm”

DN kallar cykelbanan för: "Framtidens cykelstråk"

Detta visar att det är fullt möjligt att, mitt inne i en miljonstad, skapa cykelinfrastruktur med god standard. Det är inga konstigheter. Det handlar om att omfördela och prioritera hur våra gemensamma ytor ska användas. Det handlar om att vilja. Och det handlar om att ha kunskap och kompetens.

Här är några före- och efterbilder:

Relaterade inlägg:

Bygg så kommer de. Del 2

18 feb 2019

För 5 år sedan skrev jag inlägget Bygg så kommer de. Inlägget handlade om att bygger man cykelinfrastruktur så kommer människor börja cykla. Nu har det gått några år sedan jag skrev inlägget, så jag tänkte att det var dags för en liten uppföljning och sammanställning över vad som hänt sedan dess. För det har hänt saker - massor av saker. Och det är många fler som cyklar!

Här följer ett litet axplock över cykelbanor som byggts eller upprustats i Stockholm under de senaste åren:


Norr Mälarstrand. Foto: Luca Mara


Rålambshovsleden


Rålambshovsparken. Foto: Bengt Stålner


Västerbronedfarten. Foto: Luca Mara


Gamla Huddingevägen. Foto: Stockholms stad


E4/E20 och Nioörtsvägen, Midsommarkransen. Foto: Stockholms stad


Götgatan. Foto: Cyklistbloggen


Hässelbystråket. Foto: Stockholms stad


Klarabergsgatan. Foto: Daniel Helldén


Lidingövägen. Foto: Stockholms stad


E4/E20 Västertorp. Foto: Olof Essle


Långholmsgatan


Ulvsundavägen


Stallgatan. Foto: Stockholms stad


Värtavägen. Foto: Stockholms stad


Valhallavägen. Foto: Stockholms stad


Broar över Åbyvägen och Stambanan. Foto: Holger Ellgaard

Andra cykelbanor som byggts, upprustats eller påbörjats under perioden är:

  • Strömbron
  • Flatenvägen
  • Ältabergsvägen
  • Ågesta Broväg
  • Skärholmsvägen
  • Stadsgårdsleden
  • Bogårdsvägen
  • Farstastråket
  • Spångavägen
  • Arenavägen
  • Sockenvägen

Utöver byggandet av cykelbanor har en annan betydelsefull åtgärd genomförts. Staden har möjliggjort cykling mot enkelriktat - på hundratals gator! Över en natt har hundratals förbindelser blivit kortare och därmed även minskad restid och ökad flexibilitet i systemet. Ge mig en samhällsekonomisk analys på denna åtgärd tack!


Cykla mot enkelriktat! Foto: Enrico Barsetti

Staden har även under denna tid placerat ut tusentals nya cykelparkeringar. Bland annat genom den så kallade Stockholmshagen som placeras ute i körbanan. Nu även utvecklad till att passa för lastcyklar.


Den så kallade Stockholmshagen anpassad för lastcyklar. Foto: Stockholms stad

Sopsaltningen har utökats och omfattar i dag runt 20 mil gång- och cykelbanor i inner- och ytterstaden.


Sopsaltning pågår! Foto: Jon Jogensjö

Som vi kan se har denna långsiktiga utbyggnad och förbättring av cykelsystemet effekt. Nästan årligen slås rekord i antalet cyklister som passerar stadens räknestationer - sommar som vinter.


Källa: Miljöbarometern Stockholms stad

Vill vi verkligen förstå betydelsen av ett väl utbyggt och bra utformat cykelsystem kan vi studera Nederländerna. I landet finns ett cykelvägnät utan motsvarighet i världen. Så har också flera städer resandeandelar när det gäller cykel på upp mot 50 procent.


Cykelvägar i Nederländerna. Källa: Open street map

Så då har vi svaret vad som måste göras om vi vill att fler ska cykla:

Bygg mer, bygg bättre, bygg cykelanpassat, bygg cykelsystem. Så enkelt är det.

Relaterade inlägg:

Cykelvägen som försvann

13 nov 2018

Det fanns en gång en cykelväg – ett så kallat huvudstråk enligt stadens cykelplan – en viktig länk i ett större och sammanhängande cykelnät. Sen skulle Idrottsförvaltningen bygga en bollplan – på cykelvägen. Sen fanns det ingen cykelväg mer. Det har nu gått nästan tre år sedan bollplanen stod klar. De som cyklar (och går) är hänvisade till att göra det i jord och lervälling - en stig som de själva cyklat och trampat upp.


Den tidigare cykelvägen år 2014 (innanför träden)


Bild från stadens cykelplan. Aktuellt område inringat med grönt. Ljusblåa streck symboliserar huvudstråk, röda streck är pendlingsstråk


Flygfoto från 2015. Foto: Stockholms stad


Flygfoto från 2016. Foto: Stockholms stad


Cykelvägen är borta. Nu finns i stället en upptrampad och uppcyklad stig av jord och lera - människans vilja att ta sig fram är stark. Är viljan att planera och bygga en vettig cykelstad lika stark undrar jag?

Människors behov att förflytta sig försvinner ju inte bara för att det kommer en bollplan i vägen. Till skillnad mot lervällingen där människor nu måste gå och cykla är ytorna som tillhör bollplanen fina och asfalterade – här ska det vara ordning och reda:


Ytan till vänster tillhör bollplanen - asfalterad och fin. Ytan till höger om stenbumlingarna är vad som är kvar av den tidigare cykelvägen - jord och lera


Vy från andra hållet. Cykelvägen bara upphör - i en salig röra av jord, lera och stenbumlingar. Inte vad som kan klassas som säker och framkomlig cykling. Och har du någon form av funktionsvariation - lycka till.

Staden informerar även på sin hemsida hur du kommer till bollplanen - med bil och var du kan parkera gratis. Det finns ingen information om hur du cyklar dit eller var du kan parkera din cykel. Det finns dock några cykelställ vid bollplanen. Men som Idrottsförvaltningen har valt att utforma området kring cykelställen är det en parkering mer för PRO och deras fordon än för att funktionellt kunna parkera cyklar där:


Stenar placerade i direkt anslutning till cykelställen gör att bara rullatorer och barncyklar kan parkera där

Man kan ju nästan få den uppfattningen att det här med cykel är något Idrottsförvaltningen fullständigt struntar i.

Det är alltså stadens Idrottsförvaltning som byggt detta. En förvaltning som finns till för att underlätta ett fysiskt aktivt liv hos medborgarna. Att återställa den upprivna cykelvägen med en ny för att underlätta en annan form av fysisk aktivitet verkar inte röra dem i ryggen - inte deras business så att säga. Inte heller att barnens cykelväg inte längre finns, eller arbetspendlarnas, eller att PRO:s medlemmar på väg till samlingslokalen vid bollplanen ska halka omkring i jord och lera. Viktigare att informera hur du tar bilen till bollplanen och var du kan parkera gratis.

Bara ett stenkast härifrån, och på samma huvudstråk, har stadens Trafikkontor nyligen gjort en mångmiljoninvestering – närmare 200 miljoner. Två nya fina cykelbroar har byggts och invigdes för lite mer än ett år sedan.


Bro nr 1. Foto: Holger Ellgaard


Bro nr 2. Foto: Holger Ellgaard


Broarna är en del av det öst-västliga huvudstråket i söderort.

Detta avsnitt på huvudstråket har länge varit en saknad länk och besvärlig passage för cykeltrafiken då man varit hänvisad till att cykla i blandtrafik med mycket tung trafik eller långa omvägar. Så på ett avsnitt av detta huvudstråk för cykeltrafiken har det byggts nytt och fint för massor av miljoner. På en annan del av stråket rivs cykelvägen upp och försvinner - du får nu i stället färdas i jord och lera. Det är som att det här med cykel vore ett nollsummespel.

Jag tycker sådant här är väldigt märkligt och sorgligt. I en stad som säger sig satsa på cykel.

 

Relaterade inlägg:

Nya Slussen - bygger på minskat cyklande

28 sep 2018

Det fanns en gång i tiden en prognos för cykeltrafikens utveckling i Nya Slussen - cykeltrafiken skulle öka med 5 procent om året.

2015 fattar Exploateringsnämnden beslut om att gång- och cykelbron och dess ramp ska breddas samt att korsningen mellan bron och rampen ska förbättras vad gäller trygghet, framkomlighet och säkerhet.

Som av en tillfällighet skruvar då projektet Nya Slussen ner prognosen för cykeltrafikens utveckling - från 5 procent till 2 procents ökning per år från och med 2020. Nu blir då projektets slutsats: gång- och cykelbron behöver inte breddas. Inte heller rampen behöver breddas. Och korsningen mellan bron och rampen fungerar utmärkt som den är.


En korsning av sällan skådat slag. Rampen som kommer upp till höger lutar 10 procent. Se bredder på svängfälten, på fälten rakt fram, på radier. Lägg till 10 000 tals cyklister och gående i denna punkt. Har ni sett något liknande? Men projektet intygar att det ska fungera utmärkt så då är det väl så.

Alltså ett ställningstagande från projektet som är stick i stäv med det politiskt fattade beslutet, ett beslut som säger: "En breddning av bron ska göras i syfte att klara högre trafikflöden."

Beslutet säger inte"bör", det säger inte "utredas", det säger inte "skriv ner prognosen" - beslutet säger att bron och rampen ska breddas och att korsningen ska förbättras.

Självklart är det så att trafikökningar många gånger planar ut med tiden, så även cykeltrafiken. Men är vi där redan 2020 - börjar vi så att säga närma oss peak cykel? Nej knappast. Det är precis tvärtom - det finns inget som pekar på att vi ens är i närheten av peak cykel. Staden har en cykelplan och genomför omfattande satsningar. Likaså har många kranskommuner färska cykelplaner och satsar på ett ökat cyklande. Regionen har en regional cykelplan med målet att öka cykelandelen till 20 procent år 2030. Vi kan säga att satsningarna har knappt börjat. Alla dessa planer fastslår ett långsiktigt arbete och en tydlig målsättning att öka antalet cyklister och cykelns resandeandel. Med andra ord - det har aldrig tidigare investerats och kommer investeras i cykel så som nu och under en lång tid framöver. Vad som gör det än mer intressant är när vi studerar vilka potentialer som finns när det gäller cykeltrafik i regionen. Trafikkontoret har studerat detta och tagit fram en rapport 2012: Potentialer för ökad cykeltrafik. I rapporten redovisas att försiktigt räknat är cykelpotentialen mer än 100 000 cykelpassager per dygn över Slussen. Vidare tas det upp i rapporten: "Dessa potentialer är förstås självklara att beakta i planeringen av det framtida Slussen." 

Projektet har nu gjort en flödesanalys för gång- och cykelbron, genomförd i mars 2018. Där har man använt sig av den "nya" och nerskrivna prognosen och finner då att allt är frid och fröjd - bron behöver inte breddas. Rapporten redovisar inga kölängder, redovisar inga fördröjningar eller förändringar av restider - det går alltså inte att se vad som händer över tiden. Så det är omöjligt att utläsa hur man har kommit fram till dessa slutsatser.

Man har även försökt sig på en prognos och simulering av gångtrafiken. Det är ju viktigt att även dimensionera rätt för gående. För blir det dåligt för gångtrafiken, blir det dåligt för cykeltrafiken - de påverkar varandra. Måttet för gångbanan på bron är 2,5 meter. Det är ett mått Trafikkontoret normalt använder för gångbanor som byggs på lokalgator - i ytterstaden. Det är ett mått som innebär att du inte kan gå bredvid ditt sällskap när du möter någon. Då får du gå bakom alternativt kliva ner på cykelbanan. Kommer du med barnvagn, tvillingvagn, permobil eller rullstol blir det riktigt besvärligt. Är det en kvalitet som vi vill ha i en stad som säger sig prioritera gång och cykel? I detta läge - mitt i hjärtat av Stockholm. Och är det någon om på fullaste allvar tror att gångflödena på denna bro kommer motsvara flödena för en gångbana på en lokalgata i ytterstaden? En av landets ledande experter på området tror inte det. Hans "betyg" vad gäller gångsimuleringen är inte nådigt:

Men här står vi alltså - år 2018. Bygget av Nya Slussen pågår för fullt. Beslut finns om en bredare gång- och cykelbro, om en bredare ramp och en förbättrad korsning. Ett framsynt beslut som vilar på mycket goda grunder. Men inte enligt projektet Nya Slussen. Som är av en helt annan uppfattning. En uppfattning som baseras på en nerskruvad prognos. Där projektet inte redovisar anledningar eller analyser för sänkningen av prognosen - de bara skruvar ner den. Och en gångsimulering som beskrivs som en "katastrof" av expertis.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg:
"Vore jag mer konspiratoriskt lagd så kunde jag ju få för mig att projektet inte har för avsikt att bredda bron och fixa en bättre ramp och funktionell anslutning till bron. Att man så att säga inväntar ett lämpligt tillfälle och tidpunkt att meddela omvärlden att på grund av ditt eller datt så gör de bedömningen att bron inte behöver eller kan breddas – det duger som det är. Men så kan det nog inte vara."

Detta är stads- och trafikplanering år 2018.

Uppdaterad 2018-09-28, kl 13:15

Ibland vill jag ha en second opinion på min bedömning och expertis. Så denna gång frågade jag en expert på cykelplanering och cykelinfrastruktur från Nederländerna - Herbert Tiemens. Här är hans "dom" över korsningen:

Relaterade inlägg:

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!