Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > Belysning
  6. > Bicycling
  7. > Bilhinder
  8. > Broar
  9. > cargobike
  10. > Cykelbloggare
  11. > Cykelbox
  12. > Cykelfrämjandet
  13. > Cykelglädje
  14. > Cykelhjälmslag
  15. > Cykelinfrastruktur
  16. > Cykelparkering
  17. > Cykelpendling
  18. > Cykelpolitik
  19. > Cykelresa
  20. > Cykelstad
  21. > Cykelöverfart
  22. > Cykla höger vid rött
  23. > Cykla med barn
  24. > Cykla till jobbet
  25. > Cykla till skolan
  26. > Cyklande barn
  27. > Danmark
  28. > Davos
  29. > Debatt
  30. > Design
  31. > Desire lines
  32. > Drift & underhåll
  33. > Däck
  34. > Elcykel
  35. > Felanmälningssystem
  36. > Framkomlighet
  37. > Gatubantning
  38. > Groningen
  39. > Grus
  40. > Gå på cykelbanan
  41. > Gång- och cykelbana
  42. > Gästbloggare
  43. > Hinder på cykelbanan
  44. > Hinderbana
  45. > Hjälm
  46. > Hjälmlag
  47. > Holland
  48. > Humor
  49. > hållbart samhälle
  50. > Kläder
  51. > kollektivtrafik
  52. > Konfliktdesign
  53. > Konst
  54. > Köpenhamn
  55. > Lastcykel
  56. > Lådcyklar
  57. > Lånecyklar
  58. > Lövhalka
  59. > Media
  60. > Miljö
  61. > Motormännen
  62. > Nacka
  63. > Nationell cykelstrategi
  64. > Nederländerna
  65. > New York
  66. > Nollvisionen
  67. > Norra Djurgårdsstaden
  68. > Nya Slussen
  69. > Omklädningsrum
  70. > Polisen
  71. > Politik
  72. > Popup-cykelbana
  73. > Regional cykelplan
  74. > Regionala cykelstråk
  75. > Rullstolscykel
  76. > Rödljuscykling
  77. > Samhälls- och trafikplanering
  78. > Samhällsekonomin
  79. > Shimano
  80. > Självkörande fordon
  81. > Skärmar
  82. > Snabbcykelväg
  83. > Sollentuna
  84. > Solna
  85. > Sopsaltning
  86. > Sportcyklist
  87. > Stella Fare
  88. > Stockholm
  89. > Stockholms Handelskammare
  90. > Stolpar i cykelbanan
  91. > Svensk Cykling
  92. > Svängfest
  93. > Torkrum
  94. > Trafiklagstiftning
  95. > Trafikmaktordning
  96. > Trafikplanering
  97. > Trafikrapportör
  98. > Trafikregler
  99. > Trafiksignaler
  100. > Trafiksäkerhet
  101. > Trafikverket
  102. > Täby
  103. > Tävling
  104. > USA
  105. > Vintercykling
  106. > Vinterväghållning
  107. > VTI
  108. > Vägarbeten
  109. > Väjningsplikt
  110. > Västerbron
  111. > Växtlighet
  112. > Åland
  113. > Önskelista

Cykelvänligt i Norra Djurgårdsstaden?

20 aug 2019

Så var det äntligen dags för en ny gästbloggare! Denna gång är det Jonas Lindberg, boende i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Så här beskriver Jonas sig själv:

”Elcyklist som föredrar komfort framför flås. Ofta med fripassagerare i cykelkorgen (hund). Bor i Norra Djurgårdsstaden och designar sportredskap till vardags.”

Jonas inlägg är en reflektion över cykelförhållandena i den nya stadsdelen – en stadsdel med en uttalad miljöprofil och som säger sig ha en tydlig prioritet för cykel. Läs Jonas inlägg så får vi se hur staden lyckats med att prioritera cykeltrafiken i den nya stadsdelen.

Cykelvänligt i Norra Djurgårdsstaden?

Sju år efter de första inflyttningarna är det fortfarande drygt ett decennium kvar tills det klimatmässiga flaggskeppet Norra Djurgårdsstaden beräknas stå klart (tidigast 2030), från Husarvikens strand i nordväst till Loudden i sydost.

Norra Djurgårdsstaden, ”NDS”, utgör ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden, med ambitionen att vara ett nationellt och internationellt föredöme för hållbar stadsutveckling. Redan 2015 belönades projektet med priset C40 Awards i kategorin hållbar stadsdel på FN:s klimatkonferens i Paris.

Alla genomtänkta detaljer och system för en klimatvänlig stadsdel gör det mycket intressant att följa utvecklingen. I konceptet ingår förstås hållbara transportsätt som en av hörnpelarna, men där är det inte lika lätt att imponeras utifrån lösningarna så här långt. Åtminstone inte för cykel.


Stadsdelens profil framgår tydligt i marknadsföringen

I avsnittet Tillgängligt och nära i styrdokumentet Program för Hållbar Stadsutveckling finns lovande läsning:

”I området tillämpas en tydlig trafikhierarki som prioriterar gång och cykel, följt av kollektivtrafik och i sista hand bilar”

”Gångbanor och cykelvägar ska ges funktionella och generösa mått”

”Strukturen i området ska vara tydlig och orienterbar, med stadsrum som gestaltas med utgångspunkt från gående och cyklister.”

”Skapa goda kopplingar samt gena och attraktiva vägar för gående och cyklister”


Trafikhierarkin

Glasklart alltså: Här ska det vara lätt att cykla!

I jakt på de cykelvänliga avspeglingarna i de färdiga områdena finner man dock en stadsdel som blandar och ger ganska friskt. Här finns ett par lovande cykelsträckor in och ut ur NDS, och bitvis längs det genomgående huvudstråket Bobergsgatan. Söderut mot stan byggs en bredare bro över Värtabanan och en gång- och cykelbro öppnades nyligen längst ut i Husarviken. Den lär bli välanvänd från de kommande områdena i öster och från Lidingö.

När man rullar in i NDS söderifrån längs Bobergsgatan så blir det tyvärr rörigt direkt. Cykelbanan leds över från vänstra till högra sidan gatan innan den stora korsningen mot Jaktgatan/Lövängsgatan. För den som ska vänster in på Jaktgatan (efter busshållplatsen i bild) blir det att korsa huvudgatan två gånger inom loppet av ett femtiotal meter.


Bobergsgatan från sydväst


Korsande av Bobergsgatan

Därmed splittras cykelstråket när en del cyklister följer cykelbanan över vägen medan andra fortsätter på vänstra sidan. En tredje grupp väljer gatan för att slippa övergången innan busshållplatsen. Det blir cyklister på alla håll framme vid korsningen. Det eftersträvade konceptet om tydlighet och orienterbarhet tappas helt. Vi kan också konstatera att det är en cykelpassage över gatan vilket innebär att cykeltrafiken har väjningsplikt. Är inte det märkligt om cykel ska vara prioriterat?

Det är dock när man avviker från Bobergsgatan och tar sig in bland kvarteren som man står inför en mer påfrestande färd, präglad av nivåskillnader, gatsten och kanter. Endast vid korsande av Bobergsgatan från Jaktgatan eller Lövängsgatan behöver fyra rader kantsten passeras, två på vardera sidan.


Från Jaktgatan mot Lövängsgatan, över Bobergsgatan

För en sväng runt ett vanligt gathörn stannar det vid ett par kanter…


Jaktgatan med Husarviksgatan till höger

När gatorna börjar och slutar med ny yta och nivåskillnad, och inte sällan kompletterat med kanter på mitten, så blir det en ryckig färd i området om man inte har grova däck och stötdämpare. Särskilt om man tänker frakta prylar eller matkassar på cykeln. Eller om man har med sig barn eller hund.

Förutom att dämpa farten så är syftet med kanterna att bilister ska uppmärksammas på att de kör in på gator som delas med cyklister och gående. När vägarna delas upp i flertalet sektioner, ytor och nivåer blir också skillnaden mellan vägar och trottoarer mer diffus. Steget till trottoarcykling och promenad i gatan blir kortare.

Kanske kan man se det positivt att närheten mellan trafikslagen i sina bästa stunder ger ett ganska långsamt tempo, där man tvingas ”vänta in” varandra och ha ögonkontakt. Lite småstadskänsla. Men metoden att styra trafikmönstret med hjälp av skarpa kanter rimmar illa med den beslutade trafikhierarkin. Cyklisters framkomlighet har knappast prioriterats. Inte heller cyklisters komfort eller säkerhet har beaktats. Kanter utgör en tydlig olycks- och skaderisk enligt studier från VTI och MSB.


Osköna kanter 

För att ge en något mjukare färd längs gatstensgatorna har cyklarnas plats på vägen belagts med slätare gatsten på Jaktgatan och Lövängsgatan. Det är en stilig lösning. I praktiken blir det dock på de grövre stenarna mitt i gatan man bör cykla om man vill undvika bildörrsolycka, då cykelytan så gott som helt ligger inom de parkerade bilarnas dörrzon. Snopet.

Om cykel ska vara prioriterat i området är detta något av en grundkunskap som planerarna borde känna till. Den så kallade skyddszonen/skyddsremsan återkommer i handböcker för utformning av funktionell och säker cykelinfrastruktur.


Yta för cyklister på Jaktgatan – se upp för dörrarna!

Ett stort plus med Norra Djurgårdsstaden är förstås närheten till Norra Djurgården. Vid cykling nordväst från NDS mot Universitetet, Solna, Danderyd, Kista eller Sollentuna är Norra Fiskartorpsvägen genom nationalstadsparken ett givet val för många. Här är det bara att njuta av en idylliskt lantlig färdsträcka kantad av ängar, fält och vatten.


Ett myller av fina och i stort sett bilfria vägar i nationalstadsparken


Norra Fiskartorpsvägen

Sorgligt nog är det inte alldeles smidigt att ta sig till parken i norr från de färdiga delarna av NDS. När den gamla gång- och cykelvägen längs Husarvikens södra strand efter byggandet blev gångväg så bröts den nära kontakten med viken för cykel. Därmed faller även den populära Fisksjöbron bort.


Boende längs viken som ska cykla norrut styrs ut från viken, in i området.


Husarstigen


Gång- och cykelvägen som blev gångväg

Istället för Husarstigen så är planen att man cyklar Bobergsgatan eller skumpar fram längs kvartersgatorna för att nå Björnnäsbron i väster eller den nya bron längst ut i viken i nordost. Den senare innebär en rejäl omväg från de färdiga områdena.

I brist på tydliga cykelstråk så får man saxa sig fram till Björnnäsbron på bästa möjliga sätt…


Några vägalternativ mot Björnnäsbron

Det som på kartan kan det se ut som en nätt liten omväg via Björnnäsbron innebär att man antingen behöver passera korsningen Jaktgatan-Fågelhundsgatan, med trafiktäta Bobergsgatan precis intill, eller korsningen Jaktgatan-Fågelhundsgatan-Älgpassgatan-Högviltsgatan (förstorad vid kartan ovan).

Den senare används inte sällan som vändplan för cirkulerande bilar. På Högviltsgatan och Jaktgatan står bilar parkerade i båda riktningarna, och vid garageutfarterna på Högviltsgatan kan det bli plötsliga manövrar. Cykelvänligt kan man inte påstå att det är. Än mindre lämpligt för cyklande barn. 


Högviltsgatan från Jaktgatan


Från Fågelhundsgatan mot Bobergsgatan


Jaktgatan

Längst västerut i området når man så den smala grusväg (gång- och cykelväg) som fungerar som cykelutfart mot Norra Djurgården. Vägen fortsätter in bakom ett skymmande plank och leder vidare mot Björnnäsbron. Känslan av lågprioriterad cykellösning förstärks av att den första biten ut mot planket emellanåt har glömts bort i snöröjningen.


Liknar mer en bakväg från ett villakvarter någonstans?


Bakom planket, i riktning mot Björnnäsbron


Vackra Björnnäsbron mot parken

Det uppenbara tecknet på att det här sättet att runda viken via Björnnäsbron inte fått något större genomslag är att det fortfarande trampas på för fullt längs Husarstigen och över Fisksjöbron. Allt fler förbudsskyltar har inte rått bot på genandet, vilket skapar irritation.

Anledningen till vägvalet beskrivs kanske enklast utifrån stadens cykelplan: ”De viktigaste aspekterna för val av cykelväg är hur trafiksäkra vägarna är och hur snabb förbindelse de utgör”. Ganska självklart egentligen. Efter att Husarstigen prioriterades bort för cykel erbjuds nu istället en sträcka som är: Längre, otydligare, obekvämare och mindre säker. Kanske är det därför som en del till och med föredrar att leda cykeln in och ut ur stadsdelen längs Husarstigen än att ta den tänkta vägen.


Nedfart från Fågelhundsgatan mot Husarstigen och Fisksjöbron


Första intrycket av NDS norrifrån...

Hindren som syns på bilderna är följden av ett antal allvarliga cykelolyckor på bron förra sommaren. Mellanrummen mellan plankorna är för breda och bron väntar sedan dess på att åtgärdas.


Husarstigen från väster

Den mycket ambitiösa hållbarhetsprofilen gör att Norra Djurgårdsstaden inte är som vilken stadsdel som helst. Frågan är vilka förväntningar man kan ha? Här har det funnits tydligt cykelvänliga visioner, och möjligheten att skapa en helt ny stadsdel från grunden. Höga förväntningar bör man då kunna ha.

Då intresset för NDS sedan länge är stort från stadsutvecklare från hela världen (enligt uppgift från 2015 har mer än 4000 deltagare från 43 olika länder kommit hit på studiebesök), så får vi hoppas att cykellösningarna landar mer i fas med trafikvisionerna under återstående utbyggnad fram till 2030.

Håller tummarna och önskar lycka till.

 

Info om planerna och målen med Norra Djurgårdsstaden finns här: https://vaxer.stockholm/omraden/norra-djurgardsstaden/

 

Gästbloggar:

Relaterade inlägg:

Trafikverket och cykel - en katastrof

10 aug 2019

En bild säger så mycket. Bilden visar en så kallad cykelbana. Trafikverkets cykelbana. Där väljer verket att ställa en stolpe – i cykelbanan. Verket väljer också att asfaltera om körbanorna – men inte cykelbanan. Istället placeras asfaltsskarven mitt i cykelbanan. Där den dels utgör fara vid påcykling, dels släpper skarven ständigt från sig massor av stenar som blir liggande i cykelbanan. Och ovanpå allt detta så har verket gett sin entreprenör i uppdrag att slyröja slänten – och lämna skiten kvar i cykelbanan.


Väg 260 - Gudöbroleden. Foto: David Lindberg

Trafikverket har ett regeringsuppdrag sedan flera år tillbaka – uppdraget Ökad och säker cykling. Detta är alltså Trafikverkets syn och förhållningssätt till cykeltrafik – du kan placera och lämna vilket skit som helst i cykelbanan. Det är så här verket arbetar med regeringsuppdraget – så här ser verkligheten ut för de som väljer cykeln som transportmedel - det är långt från alla de fina orden i olika strategier och dokument. Trafikverket är i verkligheten mycket tydliga med att Nollvisionen gäller inte cykeltrafiken. Och inte är detta något enskilt litet undantag – det är satt i system. Klicka gärna på länkarna här nedan så blir systemfelet ännu tydligare.

Uppdaterad 2019-08-12
Fick ytterligare bilder från Gudöbroleden av några läsare. Självklart har inget hänt. Sly, sten, jord och annat skit ligger kvar på cykelbanan. Vi ser även tydligt gränsen mellan de olika beläggningarna, det är som att cykla på ett ständigt oljegrus. En trafikmiljö för ökad och säker cykling signerad Trafikverket år 2019.


Sly som täcker halva cykelbanan. Foto: David Lindberg


Var ska vi ställa stolpen? I cykelbanan så klart! Studerar kvalitén på beläggningen - minst sagt usel. Foto: Mathias Haas


Detta är skarven mellan de olika beläggningarna - mitt i cykelbanan. Foto: Mathias Haas


En skarv och beläggning som ständigt släpper sten från sig. Sten som blir liggande på cykelbanan. Foto: Mathias Haas


När man kör med röjningsmaskinen i dikeskanten dras allt möjligt upp på cykelbanan. Som här - en stor sten. Och den är ju lätt att se under alla förhållanden? Som tur är var fotografen en ansvarskännande person och flyttade på stenen - ett nollvisionsarbete utfört av en brukare. Foto: Mathias Haas

Relaterade länkar:

Kan det bli mer fel? Del 3

30 apr 2019

"För jag ska berätta vad som nu kommer att hända. I stort sett ingenting kommer att hända. Man kommer knyta näven i fickorna och svära lite över sin tidigare kollega som skäller på dem. Men en sak kommer att ske: Trafikkontoret kommer att ändra på cykelvägvisningen. Så att man kommer få information att man nu ska byta sida – två gånger – för att ta sig fram på detta cykelstråk."

Och nu har det hänt! Den nya cykelvägvisningen har monterats upp!


Och här har vi då den nya fina skylten!

Den gamla skylten såg ut så här:

Mycket riktigt - nu gick det fort för Trafikkontoret att få upp ny cykelvägvisning. Tog inte många dagar efter mitt första inlägg om denna cykelbanan. En vägvisning som tydligt visar att du nu ska cykla en omväg för att ta dig fram. En omväg som också innebär att du nu måste korsa en högtrafikerad gata två gånger samt en lokalgata. Tidigare dragning av cykelbanan innebar en färd rakt fram och utan att behöva korsa gator. 


Rakt fram var alldeles för gent och bra - bättre att de får cykla en omväg. Så skapar vi ett attraktiv och effektivt cykelvägnät!

Och nu sitter det då alltså fyra nya skyltar som visar denna permanenta omledning av cykeltrafiken - från bägge håll


Skylt nr 1, inte längre rakt fram för nu ska du svänga vänster över gatan.


Skylt nr 2, när du cyklat över gatan ska du sedan svänga höger.


Skylt nr 3, när du sedan har cyklat cirka 300 meter ska du svänga höger. Över samma gata. Igen.


Skylt nr 4, när du sedan cyklat över gatan, igen, ska du svänga vänster.

Finner knappt ord för denna galenskap...

Relaterade inlägg:

Att planera och utforma en cykelbana

14 mar 2019

Tänkte berätta lite hur det kan gå till att planera och utforma en cykelbana. Detta exempel är en uppgradering av en befintlig cykelbana – Norr Mälarstrand i Stockholm. Kollegorna och jag fick detta uppdrag för ett antal år sedan. Utgångsläget i uppdraget var att den befintliga cykelbanan skulle breddas - från 2,25 meter till 3,25 meter.


Norr Mälarstrand - cykelbanan som ska breddas

Det som nästan alltid sker i början av ett sådana här uppdrag är att man samlar in mängder av underlagsmaterial som på ett eller annat sätt påverkar eller kan påverka uppdraget. Först gör man en genomgång av stadens styrdokument och vad de säger om cykling. Sträckan inventeras, fotas, filmas och dokumenteras. Grund- och ledningskartor tas fram över området. Finns andra planer, som till exempel detaljplaner, exploateringar, trafikprojekt, ledningsarbeten och så vidare i området? Har Stockholm parkering några planer för parkeringsplatsen utmed cykelbanan? Flöden och olycksdata för de olika trafikslagen tas fram. Vidare inventeras parkeringsplatser och lastplatser samt beläggningen på dessa. Sedan tas uppgifter fram om trädinventeringar och eventuella parkprogram för Rålambshovsparken. Det görs alltså en omfattande inventering, genomgång och sammanställning av en mängd olika uppgifter och data. Detta är avgörande innan man kan påbörja utformningen av cykelbanan – dessa uppgifter sätter så att säga ramarna, eller visar vilka ramar som måste ändras för att få till önskad utformning av cykelbanan.

Vad som tidigt stod klart i projektet var att flödet av cyklister på denna cykelbana började närma sig 10 000 cyklister per dygn. För att det då skulle bli en bra och funktionell cykelbana fanns det anledning att fundera över bredden på cykelbanan, och om möjligt öka bredden på cykelbanan som planerades - från 3,25 meter till 4,5 meter. Vi gjorde Trafikkontoret (vår beställare) uppmärksamma på detta och föreslog att vi skulle ta fram en lösning där cykelbanan var 4,5 meter bred. Vi förslog också att vi skulle ta fram tre olika skissförslag på hur denna breddning av cykelbanan skulle kunna åstadkommas och konsekvensbeskriva dessa förslag. Vår beställare godkände vårt upplägg.

De tre förslagen för hur cykelbanan skulle kunna breddas gick ut på: 

  1. Göra ett intrång i parken på cirka 3 meter längs hela sträckan för att bredda cykelbanan.
  2. Smalna av gångbanorna på norra sidan av Norr Mälarstrand (utmed fastigheterna) och sedan flytta hela gatan och parkeringsplatserna norrut för att på så sätt kunna bredda cykelbanan.
  3. Ta bort den längsgående parkeringen utmed cykelbanan samt justera utformningen av hela parkeringsplatsen längs sträckan för att kunna bredda cykelbanan.


Alternativen för breddning av cykelbanan

Dessa alternativ skissades upp och konsekvenserna för de olika alternativen redovisades. Tämligen omgående var det ett alternativ som framstod som både kostnadseffektivt och rimligt:

Ta bort den längsgående parkeringen och använd yta för att bredda cykelbanan 


Längsgående parkering tas bort för att kunna bredda cykelbanan

Det kommunala parkeringsbolaget, Stockholm Parkering, var också mycket hjälpsamma och möjliggjorde att denna lösning tämligen enkelt kunde genomföras – bolagets ordförande hade också varit mycket tydlig med att bolaget ska underlätta sådana här arbeten. 

Så inget intrång i parken och eller fällande av träd var nödvändiga för att bredda cykelbanan. Inga avsmalnade gångbanor samt en mycket kostsam flytt av hela gatan och parkeringsplatsen behövdes. Det kan kanske ses som omständligt och tidsödande arbete att skissa fram tre olika förslag för att komma fram till vad man ska göra. Men min erfarenhet säger att det finns mycket att vinna på att belysa olika alternativ som finns för att komma fram till vilket som är lämpligast på just denna plats.

Så nu blev det full fart att utforma denna cykelbana - en breddning genom att ta bort parkeringsplatser, cirka 60 stycken. Dessa parkeringsplatser hade en omsättning på cirka 3 fordon per dygn. Till saken hör också att nya parkeringsplatser anlades i närområdet - på Rålambshovsleden. Så totalt sett försvann endast 20 parkeringsplatser i området till följd av breddningen av cykelbanan. Och med en omsättning på 3 fordon per dygn på dessa parkeringsplatser så försvann 60 människors möjlighet att parkera per dygn. Detta ska då ställas mot 10 000 cyklande människors behov av framkomlighet och säkerhet - varje dag. I min värld blir det en mycket enkel ekvation över hur vi ska prioritera när det blir en "kamp" om ytan.

Nu är cykelbanan längs Norr Mälarstrand klar sedan några år tillbaka. En cykelbana som Trafikborgarrådet Daniel Helldén säger så här om:

Jag brukar alltid lyfta Norr Mälarstrand som en fantastisk cykelbana, den visar vilken typ av standard vi vill ha på cykelvägarna i Stockholm”

DN kallar cykelbanan för: "Framtidens cykelstråk"

Detta visar att det är fullt möjligt att, mitt inne i en miljonstad, skapa cykelinfrastruktur med god standard. Det är inga konstigheter. Det handlar om att omfördela och prioritera hur våra gemensamma ytor ska användas. Det handlar om att vilja. Och det handlar om att ha kunskap och kompetens.

Här är några före- och efterbilder:

Relaterade inlägg:

Bygg så kommer de. Del 2

18 feb 2019

För 5 år sedan skrev jag inlägget Bygg så kommer de. Inlägget handlade om att bygger man cykelinfrastruktur så kommer människor börja cykla. Nu har det gått några år sedan jag skrev inlägget, så jag tänkte att det var dags för en liten uppföljning och sammanställning över vad som hänt sedan dess. För det har hänt saker - massor av saker. Och det är många fler som cyklar!

Här följer ett litet axplock över cykelbanor som byggts eller upprustats i Stockholm under de senaste åren:


Norr Mälarstrand. Foto: Luca Mara


Rålambshovsleden


Rålambshovsparken. Foto: Bengt Stålner


Västerbronedfarten. Foto: Luca Mara


Gamla Huddingevägen. Foto: Stockholms stad


E4/E20 och Nioörtsvägen, Midsommarkransen. Foto: Stockholms stad


Götgatan. Foto: Cyklistbloggen


Hässelbystråket. Foto: Stockholms stad


Klarabergsgatan. Foto: Daniel Helldén


Lidingövägen. Foto: Stockholms stad


E4/E20 Västertorp. Foto: Olof Essle


Långholmsgatan


Ulvsundavägen


Stallgatan. Foto: Stockholms stad


Värtavägen. Foto: Stockholms stad


Valhallavägen. Foto: Stockholms stad


Broar över Åbyvägen och Stambanan. Foto: Holger Ellgaard

Andra cykelbanor som byggts, upprustats eller påbörjats under perioden är:

  • Strömbron
  • Flatenvägen
  • Ältabergsvägen
  • Ågesta Broväg
  • Skärholmsvägen
  • Stadsgårdsleden
  • Bogårdsvägen
  • Farstastråket
  • Spångavägen
  • Arenavägen
  • Sockenvägen

Utöver byggandet av cykelbanor har en annan betydelsefull åtgärd genomförts. Staden har möjliggjort cykling mot enkelriktat - på hundratals gator! Över en natt har hundratals förbindelser blivit kortare och därmed även minskad restid och ökad flexibilitet i systemet. Ge mig en samhällsekonomisk analys på denna åtgärd tack!


Cykla mot enkelriktat! Foto: Enrico Barsetti

Staden har även under denna tid placerat ut tusentals nya cykelparkeringar. Bland annat genom den så kallade Stockholmshagen som placeras ute i körbanan. Nu även utvecklad till att passa för lastcyklar.


Den så kallade Stockholmshagen anpassad för lastcyklar. Foto: Stockholms stad

Sopsaltningen har utökats och omfattar i dag runt 20 mil gång- och cykelbanor i inner- och ytterstaden.


Sopsaltning pågår! Foto: Jon Jogensjö

Som vi kan se har denna långsiktiga utbyggnad och förbättring av cykelsystemet effekt. Nästan årligen slås rekord i antalet cyklister som passerar stadens räknestationer - sommar som vinter.


Källa: Miljöbarometern Stockholms stad

Vill vi verkligen förstå betydelsen av ett väl utbyggt och bra utformat cykelsystem kan vi studera Nederländerna. I landet finns ett cykelvägnät utan motsvarighet i världen. Så har också flera städer resandeandelar när det gäller cykel på upp mot 50 procent.


Cykelvägar i Nederländerna. Källa: Open street map

Så då har vi svaret vad som måste göras om vi vill att fler ska cykla:

Bygg mer, bygg bättre, bygg cykelanpassat, bygg cykelsystem. Så enkelt är det.

Relaterade inlägg:

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!