Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Nya Slussen - ni får underkänt

11 sep 2018

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att det ännu inte finns en slutlig utformning av gång- och cykelbron, rampen och korsningen i Nya Slussen – mer än 3 år efter beslutet om att omfattande revideringar av bron, rampen och korsningen är nödvändiga. Jag la ut några bilder på twitter hur förslaget till utformning ser ut i dagsläget:

Reaktionerna lät inte vänta på sig och de blev många. Här är några av dem:

Jag fick inte ett enda svar eller reaktion som var positiv till utformningen. Undra varför?

Lite senare fick jag ett svar från projekt Slussen:

Så då får vi hoppas att en ny, bättre och säkrare lösning är på väg inom kort. En lösning som denna gång är kvalitetssäkrad utifrån cykeltrafikens krav och anspråk - det ska vara funktionellt och säkert att cykla.

Relaterade inlägg:

Nya Slussen - hur går det?

4 sep 2018

I juni 2015 fattade Exploateringsnämnden i Stockholm ett reviderat genomförandebeslut för Nya Slussen. Expertgruppen hade genomfört sin granskning av projektet och projektet fick i uppdrag att revidera delar av utformningen och lösningarna.

En del som projektet Nya Slussen fick i uppdrag att revidera var gång- och cykelbron mellan Södermalmstorg och Gamla Stan samt rampen från Söder Mälarstrand till gång- och cykelbron och den besvärliga anslutningen till bron. Jag har tidigare skrivit om utformningen här. Beslutet lyder:

”För fullgod funktionalitet för gående och cyklister ska cykelbron och rampen upp från Stadsgården anpassas så att konflikter minimeras och ges en bredd som håller för de flöden som beräknas år 2050 för både gående och cyklister. En breddning av bron ska göras i syfte att klara högre trafikflöden. En lösning ska tas fram för att hantera den konfliktyta som uppstår i mötet där rampen kommer upp och möter dem som redan är på cykelbanan.”

Gång- och cykelbron som enligt beslutet ska breddas. Rampen och dess anslutning till bron ska få en funktionell utformning (röd pil).

I beslutet står det alltså ”ska”, inte ”bör”, inte ”undersöka möjligheten”. Det står ”ska”. Det är mycket intressant. Många gånger är sådana här beslut och skrivningar lite mer luddigt skrivna men inte här och inte denna gång – ska är det som gäller.

Så då är jag lite nyfiken på hur det går med detta arbete. Hur kommer den ”nya” och breddade bron se ut? Hur kommer rampen och dess anslutning till bron se ut - hur kommer den besvärliga korsningspunkten utformas? Så jag ställde frågor till projektet Nya Slussen. Svaret blev:

”Än så länge finns det inget material, det är fortfarande under arbete.”

Svaret jag fick gjorde mig minst sagt förvånad och en aning orolig – det finns inget material alls vad gäller den ”nya” bron eller rampen och dess anslutning – ingenting. Det har nu gått mer än tre år sedan beslutet om att bredda bron. Rivning av gamla Slussen pågår för fullt, så även byggandet av Nya Slussen. Bron och rampen är ju inget man sticker över till Bauhaus och hämtar ut från plocklagret. Det är ett omfattande arbete att designa, konstruera, beräkna och projektera en sådan här bro, rampen och dess anslutning till bron. Sedan ska också konstruktioner beställas, produceras och levereras – det tar tid. Det påverkar även andra konstruktioner och lösningar för Nya Slussen som måste justeras och anpassas till de nya förutsättningarna.

Men trots detta och att det nu gått tre år sedan beslutet så finns enligt projektet ingenting. Kommer de hinna klart i tid undrar jag?

Vore jag mer konspiratoriskt lagd så kunde jag ju få för mig att projektet inte har för avsikt att bredda bron och fixa en bättre ramp och funktionell anslutning till bron. Att man så att säga inväntar ett lämpligt tillfälle och tidpunkt att meddela omvärlden att på grund av ditt eller datt så gör de bedömningen att bron inte behöver eller kan breddas – det duger som det är. Men så kan det nog inte vara.

 

Relaterade inlägg:

Tips till Trafikverket

24 aug 2018

Bilderna visar några platser som Trafikverket skulle kunna bygga om till hastighetssäkrade cykelöverfarter eller upphöjda och genomgående gång- och cykelbanor. För åstadkomma säker framkomlighet för cykeltrafiken (och gång). Många av de allvarliga olyckorna för de som cyklar är just kollisioner med motorfordon. Så då är min tanke att åtgärdas dessa platser så kommer vi ett steg närmare Nollvisionen och fullföljer regeringsuppdraget ökad och säker cykling. Sedan kan Trafikverket systematiskt gå igenom liknande passager i hela landet och ta fram en plan för att åtgärda dem – ett målinriktat och systematiskt trafiksäkerhetsarbete. För ökad och säker cykling. I linje med Nollvisionen.


En utfart från en bensinstation/bilhandlare. Reglerad som en cykelpassage, dvs cyklister har här väjningsplikt - för en utfart. På ett stråk som ska vara ett prioriterat regionalt cykelstråk. Observera även hur smal den dubbelriktade cykelbanan är.


Samma passage från andra hållet. Se hur ojämn beläggningen är på cykelpassagen och övergångsstället. Körbanorna bredvid är jämna och fina - för körbanorna finns ett underhållsprogram och de asfalteras om med jämna mellanrum. Det gör inte gång- och cykelbanan - det finns inget underhållsprogram för den.


Infarten till bensinstationen/bilhandlaren. Även här är det en cykelpassage och cyklisterna ska väja - för en infart. Också här är beläggningen mycket ojämn och dålig. Dålig beläggning är enligt VTI:s studier en källa till många cykelolyckor. Och fallolyckor för gående.


Här skulle ju också Trafikverket kunna förlänga räcket så att det blir lite svårare för bilhandlaren att ställa upp sina fordon - på gångbanan.


Vi vill väl underlätta och göra våra barns cykelresor säkra och framkomliga? Så mitt råd: bygg om denna plats för bättre säkerhet och framkomlighet.


Samma plats från andra hållet. Varför inte placera väjningen innan passagen för cykeltrafiken? På det som ska vara ett prioriterat stråk.


Finns förbättringspotential på denna passage tycker jag. Ser Trafikverket det också?

Och om det är någon som tvekar på åtgärdernas effekt så är det bara att studera Lunds tekniska högskolas studier angående hur man uppnår säkra passager för cyklister. Det finns även en sammanställning av åtgärdens effekt i Sveriges kommuner och landstings publikation ”Trafiksäkra staden”: en hastighetssäkring av passager för cyklister (och gående) ger en minskning på 40 procent av personskadorna. 

Vad väntar Trafikverket på undrar jag?

Relaterade inlägg:

Åland - gör det vi inte gör

13 aug 2018

I Sverige brottas vi med att cyklingen på landsbygden minskar enligt uppgifter från den statliga myndigheten Trafikanalys: Utanför städerna, där det tidigare gjordes flest cykelresor, har antalet cykelresor nästan halverats, och även färdlängden minskar där.” 

Under de senaste 20 åren har också en omfattande utbyggnad av så kallade 2+1-vägar genomförts runt om i landet. Över 250 mil 2+1-vägar finns nu i landet och endast i undantagsfall finns det cykelvägar utmed dessa 250 mil. Utbyggnaden av 2+1-vägar på det statliga vägnätet i landet har inneburit avsevärt försämrad framkomlighet och trafiksäkerhet för cyklister.


2+1-väg. Lockande och attraktiv cykelmiljö? 

Dock visar Trafikverkets egen studie att potentialen för cykling är stor utmed dessa vägar. Potentialen för cyklingen utmed dessa sträckor uppgår till över 55 procent enligt studien. När det sedan gäller trafiksäkerheten så sker cirka 8 procent av dödsolyckorna med cyklister på det statliga vägnätet på dessa typer av vägar. Detta trots att cyklingen minskar och det är få som cyklar på dessa typer av vägar.

Vad är då lösningen för att ändra på denna utveckling? Bygg cykelvägar – så enkelt är det.

I dag satsas dock endast runt 1 procent av den totala statliga infrastrukturbudgeten på cykling och den verkliga andel som faktiskt sedan genomförs är ännu mindre då avsatta medel inte är öronmärkta för cykel och ofta omprioriteras. Så till exempel valde regeringen att skrota de två snabbcykelvägarna som tidigare fanns i nationell plan.

Om vi blickar ut över Östersjön så finner vi några som resonerar på ett helt annat sätt: här ska cyklingen på landsbygden öka och bli säkrare. Vi ser detta resonemang på landskapet Åland. Här resonerar och agerar ansvariga politiker helt annorlunda när det gäller cykel. Under flera år har cykelinfrastruktur byggts ut längs huvudvägnätet på Åland. Och utbyggnaden bara fortsätter.


Mil efter mil av cykelvägar på landsbygden - på Åland

Varför satsar då landskapsregeringen på Åland på cykel? En anledning är att stimulera och att få cykelturismen att växa. En annan, och lika viktig anledning, är att skapa bra och säkra förutsättningar för cykling i och mellan de mindre orterna och fastigheterna på landsbygden. Detta görs inte genom att hänvisa till cykling i blandtrafik på vägar med hastighetsgränser på 50, 70 och 90 km/tim anser man på Åland. En ambition landskapsregeringen på Åland har är att knyta ihop Mariehamn och Eckerö med cykelinfrastruktur, en sträcka på 34 kilometer. Och de är på god väg. Värt att nämna är att på Åland bor cirka 30 000 människor.

På sikt kommer det att finnas bra möjligheter att cykla längs de flesta av Ålands huvudvägar - vägarna 1, 2, 3 och 4 i kartan nedan:

Så på Åland är slutsatsen mycket enkel - vill man öka cyklandet så får man skapa förutsättningar för cykling. Det vill säga: bygg cykelinfrastruktur - då kommer cyklisterna.

En anständig cykelbana

25 jun 2018

En cykelbana som man tryggt och säkert kan mötas på. En cykelbana som man säkert kan cykla om en annan cyklist på. En cykelbana där två lastcyklar utan problem kan mötas. En cykelbana separerade från gående. En cykelbanan med säkra och prioriterade passager. En cykelbana med cykelvänliga och funktionella radier. En cykelbana med god sikt. En cykelbana fri från farliga hinder och säkra sidoområden. En cykelbanan med en bra belysning. En cykelbana med bra och jämn beläggning.

En sådan cykelbana kallas i vårt land för ”snabbcykelbana”, ”supercykelbana”, ”cyklostrada”, ”snabbcykelleder” med mera.

Det tycker jag är fel. Jag tycker den borde kallas:

En anständig cykelbana

De funktioner som jag räknar upp ovan är helt grundläggande funktioner. Som vi tar för givet, det är självklarheter och vi upprepar dem om och om igen – när det gäller biltrafiken. Och då kallar vi dem inte för ”supervägar”, ”snabbvägar” och så vidare. Det är vanliga gator och vägar. Som det finns tusentals mil av i landet.

Vi vinner ingenting på att kalla dessa cykelbanor för ”snabbcykelbanor”. Tvärtom, det får grundläggande och självklara funktioner att framstå som något extravagant, något utöver det vanliga. Vilket de inte är – de är hygienfaktorer.

För det handlar i grunden om att skapa anständiga cykelbanor.

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!