Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Cykel på pendeltåget – i rusningstrafik

11 apr 2018

Det anser jag vara fullt möjligt. Det är dags att ta bort den begränsning som finns idag att du inte får ta med cykeln på pendeltågen under rusningstid i Stockholm. Den är förlegad och baseras på en undermålig analys av resandeströmmar och antalet resenärer. Jag sticker till och med ut hakan och säger att tågen går halvfulla i rusningstid. Att det är ett resursslöseri att inte tillåta cyklar på pendeltågen i rusningstid.

För tittar vi på antalet påstigande och hur det ser ut i vagnarna från Älvsjö och söderut på morgonen så finns det ju inga som helst problem att även rymma cyklar ombord i rusningstiden. Likaså om vi tittar från Solna och norrut, även från Sundbyberg och norrut på morgonen. Varför ska det finnas en begräsning att inte få ta med cyklar på dess sträckor när det finns utrymme?

I regionen har vi ju ett mycket tydligt pendlingsmönster. Majoriteten reser in till Stockholm (och Solna) under morgonens rusningstid. Se på vägarna, se på cykelbanorna och kollektivtrafiken. In går de fulla på morgonen och sedan fulla ut på eftermiddagen. Men vägarna ut från Stockholm, cykelbanorna och kollektivtrafiken är inte alls belastade på samma sätt under morgonrusningen. Så låt oss använda oss av fyrstegsprincipen och använda befintlig infrastruktur på ett effektivare sätt – att få ut största möjliga nytta av våra gemensamma investeringar.


Fullt med outnyttjad potential att resa med cykel mot de stora resandeströmmarna

Sen behöver vi inte begränsa oss till pendeltågen. Detta är fullt möjligt även på Roslagsbanan, på Saltsjöbanan, ja kanske till och med på vissa tunnelbanelinjer.

Möjligheterna finns där. Om man vill och ser dem.

Så skapar du en olycksplats

2 feb 2018

En kant på 2 -3 centimeter uppstår mellan gångbanan och cykelbanan. Då får vi verkligen hoppas att denna kant som döljer sig vid den målade linjen inte orsakar omkullcykling om man råkar cykla på kanten. Det är ju annars något som VTI pekar på är orsaken till många singelolyckor bland cyklister.”

Med viss ironi skrev jag dessa ord 2013. Tyvärr fick jag rätt.

År 2018 cyklar människor ständigt omkull och skadar sig på grund av denna kant – det finns till och med fångat i videoklipp:

Även media har uppmärksammat problemet med kanten:

I Facebook-gruppen Cykla i Stockholm har flera personer haft närkontakt med kanten, cyklat omkull på grund av den, eller varit nära att göra det:




Och räkna med att kanten även i fortsättningen kommer att få människor att cykla omkull.

Men varför är då kanten där?

Det finns det ett svar på – en utvärdering har gjorts. Så här lyder svaret:

Det här var ju ett cykelprojekt, men cykel blev inte prio utan konstruktionen blev prio.”


Utvärderingen visar att konstruktörerna låste förutsättningarna i ett tidigt skede av projektet: kantbalkarna på bron fick inte röras när cykelbanan skulle breddas och ytskiktet skulle vara i betong. När kantbalkarna inte fick röras blev avrinningen svår att få till på ett tillfredsställande sätt, för det är, så att säga, ”svårt att trolla med knäna”. 

När bygget var klart märkte man att resultatet inte blev bra, med massor av vatten stående på cykelbanan. Då tog man till en nödlösning. Man fräste ner betongen på cykelbanan för att skapa ett tvärfall som bättre ledde bort vattnet. Till följd av fräsningen uppstod en liten och knappt synbar kant mellan gång- och cykelbanan:

En lösning som ska fungera året runt, dygnet runt, med snö och is, dag som natt. En lösning som folk cyklar omkull på.

Cykeln är som bekant ett balansfordon, och just framhjulet är mycket känsligt för längsgående kanter. Ovanpå kanten finns dessutom en målad linje mellan gång- och cykelbanan, och det vet ju alla som cyklar: en målad linje mellan gång- och cykelbanan innebär att det
inte finns någon kant i 99,99 procent av fallen. Men just här, på just denna cykelbana, utmed just denna linje, finns en kant som knappt är synbar, som du alltså inte ska cykla på. Men så fungerar inte människor. De tror att det är en vanlig linje och därför cyklar de omkull och gör sig illa. Om och om igen.

Projektet lärde sig av misstaget. På andra sidan bron projekterade man om och fick till en bättre vattenavrinning - kantbalken var inte längre helig. På den sidan finns också en linje mellan gång- och cykelbanan, men ingen kant. Så på en och samma bro finns två helt olika lösningar som ser exakt likadana ut. Om du inte böjer dig ner på knä och detaljstuderar marken förstås.

Varför blev det så här? För att beslutsfattarna helt enkelt inte visste bättre.

De är anläggningsingenjörer, konstruktörer, exploateringsingenjörer, arkitekter, landskapsarkitekter – men de har ändå inte rätt kompetens. De saknar kunskap om cykelinfrastruktur och trafiksäkerhet, och de ser inte konsekvenserna av besluten de fattar. Ändå är deras ord många gånger helt avgörande i beslutsprocessen. 

Följderna blir bristfällig och farlig cykelinfrastruktur som gör att människor kommer till skada.

Listan på liknande exempel kan göras lång: cykeltunneln vid Mikrofonvägen, ”idiotbygget” som trafiknämnden stoppade, stolparna i cykelbanan på Hornsbergs strand, den nybyggda cykelbanan på Hägerstensvägen som ska skrotas, den nya stadsdelen med massor av belysningsstolpar i cykelbanan…

Vi lägger massor av miljoner på att bygga ut cykelinfrastrukturen, utan att kvalitetssäkra det vi bygger. Lite som att låta sjuksköterskan utföra operationen, istället för kirurgen.

Vi måste börja från ett annat håll och först fastslå: den här cykelinfrastrukturen vill vi ha. Därefter fastställa: vad vi måste göra för att skapa den cykelinfrastrukturen

I den bästa av världar ska vi självklart sträva efter att få ihop allt till en bra helhet. Men, när vi tvingas till kompromisser – vilket vi ofta gör – måste ledstjärnan vara att grundläggande funktioner och villkor för cykeltrafiken kommer först. Därefter byggnadstekniska förutsättningar, gestaltning, drift och underhåll med mera.

Annars kommer cykeltrafiken aldrig få säker och funktionell framkomlighet och omfattas av nollvisionen.

Relaterade inlägg:

Så här får cykeln plats!

24 jan 2018

Under en stor del av min 20-åriga ”cykelplanerarkarriär” har jag fått höra att det finns inte plats för att åstadkomma bra cykelinfrastruktur. Allt är så att säga intecknat och det går inte att ändra på.

Jag är av en liten annan uppfattning och menar att det i stort sett alltid finns plats – det handlar mer om kunskap, vilja och prioritering – att se möjligheterna och inte vara låst av gamla föreställningar om trafiksystemet.

Som detta exempel från västra delen av Stockholm. Ett av västerorts största cykelstråk – det så kallade Hässelbystråket. Sträckan det handlar om går mellan Brommaplan och Åkeshov, ca 850 meter. Befintliga förhållanden för cykeltrafiken är en salig blandning av cykling i blandtrafik och cykling på en smal och dålig dubbelriktad cykelbana.


Den dubbelriktade cykelbanan korsar lokalgatan, självklart med väjningsplikt för cykeltrafiken, och byter sida till en smal dubbelriktad cykelbana


För att kunna mötas på denna cykelbana måste en cykla på gångbanan. Det är ständiga avbrott i cykelbanan till följd av in-/utfarter. Den dåligt utformade cykelbanan gör att många väljer att cykla på gatan istället


Här byter cykelbanan sida igen. Och ännu en gång väjningsplikt för cyklister när sidbytet skall ske.


Här slutar sedan cykelbanan och övergår i blandtrafik


Är detta en miljö som säljer in cykling? För alla typer av cyklister, nya och erfarna, unga och gamla?


Här börjar/slutar cykelbana i västra delen. Väjningsplikt för cykeltrafik som ska ut på gatan. Inte helt enkelt att komma av och på cykelbanan.

Så hur ändrar man på detta och skapar bra förutsättningar på hela sträckan?

Man börjar med att inventera sträckan. Vidare så bjuder man in cyklister till en workshop för att höra vad de tycker om förhållandena och vill se för åtgärder. Sen tar man reda på vad icke-cyklister vill ha och efterfrågar för att eventuellt börja cykla. Sen sätter man upp en målbild – detta vill vi åstadkomma. Sen skissar, analyserar och prövar man sig fram – hur når vi målbilden.

Därefter ritar man upp förslaget. Stöter och blöter med intressenter. Gör eventuella förändringar. Sen skrivs ärendet upp till trafiknämnden och politiken fattar beslut.

Nu kommer hela sträckan att byggas om. Det blir en sammanhängande och separerad dubbelriktad cykelbana, 3,25 meter bred på hela sträckan. Ingen mer växling mellan blandtrafik och dålig cykelbana. Inga flera sidbyten. Cykelbanan fortsätter obruten över till-/frånfarterna vid Åkeshovs cirkulationsplats och korsande trafik får väjningsplikt mot cykeltrafik på cykelbanan. Att det nu blir en sammanhängande cykelbana på hela sträckan innebär också att hela sträckan kan sopsaltas. Sist men inte minst, den hårt belastade cykelparkeringen vid Åkeshovs tunnelbana byggs ut, placeras närmare entrén och övergångsstället mellan entrén och cykelparkeringen höjs upp och hastighetssäkras – allt för att underlätta kombinationsresan cykel-kollektivtrafik.

Illustrationer på den framtida cykelbanan:


Cykelbanan placeras på norra sidan av gatan och cyklister behöver på så sätt inte byta sida någon gång och korsa lokalgatan längre. Parkeringen längs gatan byter sida och läggs utmed gångbanan på södra sidan


Inga fler avbrott i cykelbanan på grund av in-/utfarter då cykelbanan placerats på andra sidan av gatan


Raka spåret - inga fler sidbyten för cyklisterna och ingen mer cykling i blandtrafik då cykelbanan kommer att gå på norra sidan av gatan - hela vägen


För att få plats med den dubbelriktade cykelbanan i detta avsnitt tas ett körfält i anspråk och görs om till cykelbana - cykeln får plats! Korsande trafik får väjningsplikt mot cykeltrafik på cykelbanan vid till-/frånfarterna i anslutning till cirkulationsplatsen. Cykelparkeringen byggs ut och placeras närmare tunnelbaneentrén. 

Se där, det går om man vill och prioriterar. Och det är tydligt att Trafikkontoret och Trafiknämnden gjort det i detta fall - bra jobbat!

Relaterade inlägg:

Det blir ingen Hjulklapp...

18 dec 2017

En cykelstrategi

Lägre moms på cykelreparationer

Stadsmiljöavtalen

Elcykelpremie

Nya ”cykelutredningar”

Det är väl ok saker

Kommer de ha någon betydelse för ökat och säkert cyklande?

Nej det kommer de inte ha. Ökad och säker cykling handlar om helt andra saker. Det handlar om att tillgodose cykeltrafikens basbehov. Och när det gäller cykeltrafikens basbehov är ”cykelskulden” stor, mycket stor. Vi kan ju studera de länder som har nått framgång när det gäller cykel, i grunden inte särskilt märkliga saker – vi har ju ”tränat” på dem när det det gäller biltrafiken i decennier.

Det är basbehoven som får fler att välja cykeln. Och ser till att det cyklas under trygga och säkra förhållanden.


Cyklingen rasar på landsbygden. Varför kan man undra? Kan det ha med basbehoven att göra? Foto: Leif Larsson

Detta vet självklart vår ”cykelminister”. Det som är tråkigt är att vår infrastrukturminister inte vet om detta, eller inte bryr sig. Och så länge cykelfrågorna inte sorterar under infrastrukturministerns ansvarsområde kommer vi inte se någon ”cykelrevolution”. Krister Spolander har gjort en genomgång av förslaget till ny Nationell plan för transportsystemet – en dyster läsning för cykel. I bästa fall kommer det ta runt 40 år innan vi har acceptabel cykelinfrastruktur på plats. I bästa fall...

Under tiden får cykeltrafiken leva på smulor från bordet – och förbli ett trafikslag på undantag.

Relaterade inlägg:

Cykeltrafiken måste väck - för biltrafikens skull. Del 2

27 nov 2017

Fick ett mail som gör mig lite konfunderad.

Mailet är från planarkitekten för projektet Mälaräng som jag skrev om nyligen. Han informerar mig att gång- och cykeltunneln under motorvägens avfartsramp kommer att utgå och att pendlingsstråket då måste flyttas.  

”När det gäller den övriga cykelkopplingen med en GC-tunnel längs pendlingsstråken norr om trafikplatsen med en passage genom en tunnel är lösningen inte längre aktuell”

De studerar nu en annan dragning av pendlingsstråket: 

”studera en koppling söder om trafikplatsen där cykelstråket på ett parti går parallellt med den planerade lokalgatan ”Hantverksgången”.”

 Resultatet blir att det kan se ut så här:


Eventuell ny dragning av pendlingsstråket (grönt streck) då gc-tunnel utgår.

Hur ett pendlingsstråk med god standard ska korsa Murmästarvägens körbanor och rymmas på dessa lokalgator är i dagsläget oklart, mycket är så att säga redan intecknat på dessa gator:


Lokalgata med eventuellt pendlingsstråk.


Hantverksgången som nu även ska inrymma ett parallellt pendlingsstråk

Ytterligare en koppling som påverkas av att gång- och cykeltunneln nu utgår är cykelförbindelsen mellan Bredäng och Segeltorp/Fruängen. Den passerade ju tidigare genom gång- och cykeltunneln och vidare på ramp upp på bron över E4/E20. I dagsläget finns inget svar på hur den nu kommer att gå.

Jag får även information om att projektet kommer göra en detaljplan som inte omöjliggör att staden kommer tillbaka i ett senare skede och bygger en bättre cykellösning: 

"Detaljplanen för Mälaräng omöjliggör inte en sådan flyover"

 

Relaterade inlägg:

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!