Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

V�rldens l�ngsta cykeltunnel

11 okt 2019

Det hade detta kunnat bli. En snabbcykelv�g deluxe. �ret �r 2015. En id� f�ds p� ett konsultf�retag � en drygt 6 kilometer l�ng cykeltunnel. Mellan Nacka och Blasieholmen i centrala Stockholm.

en cykelv�g utan korsningar
en cykelv�g utan trafiksignaler
en cykelv�g som �r helt bilfri
profilm�ssigt mycket gynnsamt f�r cykeltrafik
v�ldigt lite sv�ngfester�
v�derskyddad � aldrig regn, sn� eller is
med av- och p�farter vid nya tunnelbanans stationer och andra viktiga m�lpunkter
en tunneln med h�g s�kerhet - kamera�vervakad, n�dtelefoner med mera - det vill s�ga precis samma s�kerhetst�nk som norra och s�dra l�nken och andra moderna tunnlar

Detta skulle ha blivit v�rldens l�ngsta cykeltunnel. Med mycket stora restidsvinster j�mf�rt med ytv�gn�tet.

Allt detta genom att ha cykelanpassat de arbets- och servicetunnlar som byggs i samband med nya tunnelbanan � en inte s�rskilt stor merkostnad.

Nya tunnelbanan mellan Nacka och Kungstr�dg�rden

Att s� att s�ga utnyttja v�ra gemensamma investeringar fullt ut. �r ju inget vettigt att borra tunnlar som sedan �r mer eller mindre tomma stora delar av sin livsl�ngd � n�rmast ett resurssl�seri. Det �r ju ungef�r som �rstabrons servicev�g � den �r i stort sett tom hela tiden ist�llet f�r att utnyttjas p� ett f�r samh�llet b�ttre s�tt.

H�r �r n�gra visionsbilder p� hur cykeltunneln skulle kunnat se ut:

En ljus och bred tunnel anpassad f�r att effektivt f�rflytta m�nga som cyklar. Med servicestationer p� strategiska platser

P�- och avfart till cykeltunneln vid J�rla. Och ett cykelsystem p� ytan f�r de som har andra f�rdv�gar eller inte vill cykla i tunneln

P�- och avfart till cykeltunneln vid Nacka station

B�rjan/slutet av cykeltunneln p� Blasieholmen i centrala Stockholm

Eller �r detta bara en galen id�?

Jag kan h�ra r�sterna:

�Det kommer aldrig att fungera!�

�Vem vill cykla i en m�rk och kall tunnel?�

�Fruktansv�rt otryggt�

�Det �r faktiskt arbets- och servicetunnlar f�r tunnelbanan, inte racerbana f�r Tour de France-cyklister�

Kanske g�r det att arbeta med alla dessa �utmaningar�. Precis s� som vi arbetar med v�gtunnlar och tunnelbanan � det l�ggs ner miljoner p� forskning och p� �tg�rder f�r att f� trafikanterna att trivas lite b�ttre i dessa tunnlar. Och f�r dem som absolut inte vill anv�nda tunneln finns ju alltid ytv�gn�tet som alternativ. Precis som det finns f�r oss n�r vi k�r bil och inte vill k�ra i tunnlar.

N�r det sedan beh�ver ske servicearbete st�nger man av hela eller de delar av tunneln som beh�vs f�r servicearbetet. De som cyklar h�nvisas d� till ytv�gn�tet genom informationstavlor och trafikmeddelanden - precis som vi arbetar med v�gtrafiken och deras tunnlar n�r d�r sker underh�llsarbete.

S� h�r t�nker och fungerar jag � f� ut mesta m�jliga av v�ra gemensamma investeringar!

N�gra �r senare plockar Milj�partiet i landstinget upp id�n om cykeltunneln:

Vem vet, kanske kommer id�n om en cykeltunnel att f�rverkligas nu n�r tunnelbanan mellan �lvsj� och Fridhemsplan tidigarel�ggs:

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 6

Stolpar - en obotlig sjukdom

1 okt 2019

N�r jag en g�ng i tiden var med om att ta fram handb�cker f�r acceptabel cykelinfrastruktur (GCM-Handboken, Cykeln i staden m.fl.) och sedan b�rjade blogga om cykelinfrastruktur, hade jag en liten f�rhoppning om att det skulle vara fr�n till att f� till st�nd lite b�ttre cykelinfrastruktur. I dag k�nner jag inte s� l�ngre. I dag �r jag mer eller mindre uppgiven.

Vi klarar i dag inte ens av den fundamentala och enkla uppgiften att h�lla stolpar borta fr�n cykelbanor. I st�llet g�dslas det som aldrig f�rr med stolpar � i cykelbanorna.

En nybyggd cykelbana. Inte en stolpe, inte tv� utan massor av stolpar - i cykelbanan

S� l�ngt har min yrkesk�r kommit vad g�ller att producera en attraktiv, s�ker och framkomlig cykelinfrastruktur � �r 2019.

Det �r inte heller ett enskilt litet �misstag�. Det �r satt i system � att st�lla stolpar i cykelbanorna � i nollvisionens land. Som forskning om cykelolyckor om och om igen p�talar �r en k�lla till att m�nniskor skadas allvarligt. Och forskare p� V�g- och transportforskningsinstitutet pekar ut att en viktig �tg�rd f�r att f� ner antalet som skadas vid cykling �r:

� Andra viktiga �tg�rder �r� att ta bort fasta f�rem�l p� och i anslutning av cykelv�gen.�

Samma sak bekr�ftas av Myndigheten f�r Samh�llsskydd och Beredskap, av forskare p� Folksam och IF � h�ll cykelbanorna rena fr�n fasta hinder. Det borde ju vara t�mligen basic kunskap f�r yrkesverksam p� omr�det � det �r inget bra att st�lla stolpar mitt i f�rdv�gen d�r fordon ska framf�ras. Men det bara forts�tter. Det finns ingen hejd p� det. Det �r som en obotlig sjukdom, som cancer som inte g�r att utrota. Stolparna bara m�ste ner i cykelbanan.

Se h�r, en helt nybyggd stadsdel i Solna � J�rvastaden. Ett fullst�ndigt plockepinn med stolpar � i cykelbanorna. Inte en stolpe, inte tv� utan massor av stolpar � i hela stadsdelen. Hur lyckas man undrar jag?

Eller i det nya omr�det V�sj�n som byggs i Sollentuna � stolpar i de nya cykelbanorna. Varf�r st�ller ni dem d�r undrar jag? Ni b�rjade med ett blankt papper, ni hade all m�jlighet i v�rlden att g�ra en s�ker och funktionell l�sning � men icke.

Eller i det stora exploateringsomr�det Hammarby sj�stad i Stockholm. D�r det trots tillg�nglig yta och egna handb�cker med typl�sningar f�r hur man inte st�ller stolpar i cykelbanor - st�ller stolpar i cykelbanan. Och det st�lls inte bara stolpar i cykelbanan, det st�lls �ven pelare � i cykelbanan.

Foto: Cyklistbloggen

Eller n�r Trafikverket bygger om korsningar och genomfartsv�gar. Eller ska s�tta upp hastighetskameror. D� �r cykelbanan en mycket l�mplig plats � f�r stolpar. M�jligtvis �r det en l�mplig plats f�r stolparna, men placeringen �r ju inte s�rskilt l�mplig f�r de m�nniskor som f�rdas d�r visar forskningen. Man kanske d� skulle s�ka efter en annan teknisk l�sning och utformning. Men uppenbarligen prioriteras stolpar framf�r m�nniskors liv och h�lsa.

En hastighetskamera beh�vs - st�ll den i cykelbanan

�nnu en hastighetskamera p� v�g att monteras upp - i cykelbanan

Sen n�r det g�r riktigt �t pepparn, n�r det s� att s�ga inte g�r att blunda f�r det uppenbara. N�r �tg�rder m�ste vidtagas. D� f�r vi uppleva tv� reaktioner:

Reaktion nr. 1:
Den vanligaste reaktionen. Ett erk�nnande av misstaget och m�larf�rg � man sminkar helt enkelt grisen och g�r en potemkinkuliss. Som det vore magisk f�rg som fick problemet att f�rsvinna. Som h�r, en upprustad och nybyggd cykelbanan i Sp�nga. Stolpe i cykelbanan. Attans ocks�, hur �tg�rder vi det? Lite f�rg l�ser allt � de som cyklar har v�l styre!

Vi fr�ser bort separationslinjen mellan cykel- och g�ngbanan och p� en kort str�cka, f�rbi trafiksignalen, g�r vi en gemensam g�ng- och cykelbana. Sen m�lar vi en linje f�rbi stolpen - det blir j�ttebra!

Reaktion nr. 2:
Man �r professionell och g�r det som m�ste g�ras - som ju skulle ha gjorts fr�n b�rjan av en kunnig och professionell yrkesk�r. Men alla g�r vi fel, och det �r ok att g�ra fel - och vi bed�ms utifr�n hur vi agerar n�r felen uppdagas.

Stolpar i cykelbanan, p� 8 platser

H�r anv�nds inte magisk f�rg - h�r byggs felet om

Nu ser det ut s� h�r i st�llet - ingen stolpe i cykelbanan

En annan konsekvens av alla dessa stolpar i cykelbanorna �r ju att vinterv�gh�llningen f�rsv�ras avsev�rt. Och d�rmed f�rs�mras resultatet p� vinterv�gh�llningen. Priset f�r detta f�r �nnu en g�ng de som cyklar betala - det blir b�de s�mre trafiks�kerhet och framkomlighet p� cykelbanan.

Det jag upplever vara det allra v�rsta med detta �r att det s� tydligt speglar ett f�rh�llningss�tt och syns�tt p� cykeltrafik och de som cyklar � det �r inte s� viktigt vilka f�rh�llanden p� cykelbanorna som man erbjuder de som cyklar. Trots att forskning g�ng p� g�ng visar konsekvenserna av alla dessa brister och fel.

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 5

S� skapas en anst�ndig cykelbana

12 sep 2019

Se s� enkelt det �r att skapa en anst�ndig cykelbana. Det som kr�vs �r vilja, kunskap och envishet. F�r annars blir det som s� m�nga g�nger f�rr � den enkla v�gen och den usla cykelbanan. Se f�rvandlingen av cykelbanan utmed Ulvsundav�gen i Stockholm. Den tidigare cykelbanan var en skapelse d� trafikplanerare och trafikingenj�rer ans�g att det var l�mpligt att utforma cykelbanor lite hur som helst och st�lla vad som helst i cykelbanan � n�got de aldrig skulle g�ra med en gata. Men hej, de som cyklar ska v�l t�la lite och s� har de ju styre.

H�r �r lite bilder f�re och efter p� cykelbanan som kollegorna och jag fick i uppdrag att g�ra en anst�ndig cykelbana av:

Och h�r en liten film fr�n en cykeltur l�ngs delar av den nya cykelbanan. Med inklippta bilder hur det var innan:

S� hur �stadkommer man d� denna f�r�ndring?

Man smalnar av f�r breda k�rf�lt
Man tar bort k�rf�lt som inte beh�vs
Man tar bort bussh�llplatser som inte anv�nds
Man parallellf�rflyttar hela v�gen s� att en breddning av cykelbanan f�r plats
Man sk�r bort berg s� cykelbanan f�r plats
Man tar ner tr�d som inte m�r s� bra
Man tar bort �verg�ngsst�llen som inte anv�nds

Man g�r helt enkelt allt det d�r som man g�r n�r man bygger en gata eller v�g � men som vi s�llan g�r n�r vi bygger en cykelbana. N�r d� en stolpe eller r�cke hamnar i cykelbanan anv�nds med f�rk�rlek l�sningar som s� kallade �lokal avsmalningar� och m�larf�rg - s� som p� nybyggda Stadsg�rdsleden.

Skapandet av en anst�ndig cykelbanan f�r ocks� en annan och p�taglig positiv konsekvens - det g�r att utf�ra en funktionell renh�llning och sn�r�jning. Ni kan ju fundera p� hur kvalit�n blev med alla dessa tr�d, stolpar och avsmalningar som fanns i cykelbanan. S� h�r s�ger en av f�rarna av sopsaltningsmaskin efter ombyggnationen:

"Ja det �r MYCKET enklare att k�ra, innan h�ll man p� att ramla ur maskinen pga alla gupp och oj�mnheter."

Jon, stort tack f�r de fina bilderna och f�r filmen!

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

Cykelv�nligt i Norra Djurg�rdsstaden?

20 aug 2019

S� var det �ntligen dags f�r en ny g�stbloggare! Denna g�ng �r det Jonas Lindberg, boende i den nya stadsdelen Norra Djurg�rdsstaden i Stockholm. S� h�r beskriver Jonas sig sj�lv:

�Elcyklist som f�redrar komfort framf�r fl�s. Ofta med fripassagerare i cykelkorgen (hund). Bor i Norra Djurg�rdsstaden och designar sportredskap till vardags.�

Jonas inl�gg �r en reflektion �ver cykelf�rh�llandena i den nya stadsdelen � en stadsdel med en uttalad milj�profil och som s�ger sig ha en tydlig prioritet f�r cykel. L�s Jonas inl�gg s� f�r vi se hur staden lyckats med att prioritera cykeltrafiken i den nya stadsdelen.

Cykelv�nligt i Norra Djurg�rdsstaden?

Sju �r efter de f�rsta inflyttningarna �r det fortfarande drygt ett decennium kvar tills det klimatm�ssiga flaggskeppet Norra Djurg�rdsstaden ber�knas st� klart (tidigast 2030), fr�n Husarvikens strand i nordv�st till Loudden i sydost.

Norra Djurg�rdsstaden, �NDS�, utg�r ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsomr�den, med ambitionen att vara ett nationellt och internationellt f�red�me f�r h�llbar stadsutveckling. Redan 2015 bel�nades projektet med priset C40 Awards i kategorin h�llbar stadsdel p� FN:s klimatkonferens i Paris.

Alla genomt�nkta detaljer och system f�r en klimatv�nlig stadsdel g�r det mycket intressant att f�lja utvecklingen. I konceptet ing�r f�rst�s h�llbara transports�tt som en av h�rnpelarna, men d�r �r det inte lika l�tt att imponeras utifr�n l�sningarna s� h�r l�ngt. �tminstone inte f�r cykel.

Stadsdelens profil framg�r tydligt i marknadsf�ringen

I avsnittet Tillg�ngligt och n�ra i styrdokumentet Program f�r H�llbar Stadsutveckling finns lovande l�sning:

�I omr�det till�mpas en tydlig trafikhierarki som prioriterar g�ng och cykel, f�ljt av kollektivtrafik och i sista hand bilar�

�G�ngbanor och cykelv�gar ska ges funktionella och gener�sa m�tt�

�Strukturen i omr�det ska vara tydlig och orienterbar, med stadsrum som gestaltas med utg�ngspunkt fr�n g�ende och cyklister.�

�Skapa goda kopplingar samt gena och attraktiva v�gar f�r g�ende och cyklister�

Trafikhierarkin

Glasklart allts�: H�r ska det vara l�tt att cykla!

I jakt p� de cykelv�nliga avspeglingarna i de f�rdiga omr�dena finner man dock en stadsdel som blandar och ger ganska friskt. H�r finns ett par lovande cykelstr�ckor in och ut ur NDS, och bitvis l�ngs det genomg�ende huvudstr�ket Bobergsgatan. S�derut mot stan byggs en bredare bro �ver V�rtabanan och en g�ng- och cykelbro �ppnades nyligen l�ngst ut i Husarviken. Den l�r bli v�lanv�nd fr�n de kommande omr�dena i �ster och fr�n Liding�.

N�r man rullar in i NDS s�derifr�n l�ngs Bobergsgatan s� blir det tyv�rr r�rigt direkt. Cykelbanan leds �ver fr�n v�nstra till h�gra sidan gatan innan den stora korsningen mot Jaktgatan/L�v�ngsgatan. F�r den som ska v�nster in p� Jaktgatan (efter bussh�llplatsen i bild) blir det att korsa huvudgatan tv� g�nger inom loppet av ett femtiotal meter.

Bobergsgatan fr�n sydv�st

Korsande av Bobergsgatan

D�rmed splittras cykelstr�ket n�r en del cyklister f�ljer cykelbanan �ver v�gen medan andra forts�tter p� v�nstra sidan. En tredje grupp v�ljer gatan f�r att slippa �verg�ngen innan bussh�llplatsen. Det blir cyklister p� alla h�ll framme vid korsningen. Det efterstr�vade konceptet om tydlighet och orienterbarhet tappas helt. Vi kan ocks� konstatera att det �r en cykelpassage �ver gatan vilket inneb�r att cykeltrafiken har v�jningsplikt. �r inte det m�rkligt om cykel ska vara prioriterat?

Det �r dock n�r man avviker fr�n Bobergsgatan och tar sig in bland kvarteren som man st�r inf�r en mer p�frestande f�rd, pr�glad av niv�skillnader, gatsten och kanter. Endast vid korsande av Bobergsgatan fr�n Jaktgatan eller L�v�ngsgatan beh�ver fyra rader kantsten passeras, tv� p� vardera sidan.

Fr�n Jaktgatan mot L�v�ngsgatan, �ver Bobergsgatan

F�r en sv�ng runt ett vanligt gath�rn stannar det vid ett par kanter�

Jaktgatan med Husarviksgatan till h�ger

N�r gatorna b�rjar och slutar med ny yta och niv�skillnad, och inte s�llan kompletterat med kanter p� mitten, s� blir det en ryckig f�rd i omr�det om man inte har grova d�ck och st�td�mpare. S�rskilt om man t�nker frakta prylar eller matkassar p� cykeln. Eller om man har med sig barn eller hund.

F�rutom att d�mpa farten s� �r syftet med kanterna att bilister ska uppm�rksammas p� att de k�r in p� gator som delas med cyklister och g�ende. N�r v�garna delas upp i flertalet sektioner, ytor och niv�er blir ocks� skillnaden mellan v�gar och trottoarer mer diffus. Steget till trottoarcykling och promenad i gatan blir kortare.

Kanske kan man se det positivt att n�rheten mellan trafikslagen i sina b�sta stunder ger ett ganska l�ngsamt tempo, d�r man tvingas �v�nta in� varandra och ha �gonkontakt. Lite sm�stadsk�nsla. Men metoden att styra trafikm�nstret med hj�lp av skarpa kanter rimmar illa med den beslutade trafikhierarkin. Cyklisters framkomlighet har knappast prioriterats. Inte heller cyklisters komfort eller s�kerhet har beaktats. Kanter utg�r en tydlig olycks- och skaderisk enligt studier fr�n VTI och MSB.

Osk�na kanter�

F�r att ge en n�got mjukare f�rd l�ngs gatstensgatorna har cyklarnas plats p� v�gen belagts med sl�tare gatsten p� Jaktgatan och L�v�ngsgatan. Det �r en stilig l�sning. I praktiken blir det dock p� de gr�vre stenarna mitt i gatan man b�r cykla om man vill undvika bild�rrsolycka, d� cykelytan s� gott som helt ligger inom de parkerade bilarnas d�rrzon. Snopet.

Om cykel ska vara prioriterat i omr�det �r detta n�got av en grundkunskap som planerarna borde k�nna till. Den s� kallade skyddszonen/skyddsremsan �terkommer i handb�cker f�r utformning av funktionell och s�ker cykelinfrastruktur.

Yta f�r cyklister p� Jaktgatan � se upp f�r d�rrarna!

Ett stort plus med Norra Djurg�rdsstaden �r f�rst�s n�rheten till Norra Djurg�rden. Vid cykling nordv�st fr�n NDS mot Universitetet, Solna, Danderyd, Kista eller Sollentuna �r Norra Fiskartorpsv�gen genom nationalstadsparken ett givet val f�r m�nga. H�r �r det bara att njuta av en idylliskt lantlig f�rdstr�cka kantad av �ngar, f�lt och vatten.

Ett myller av fina och i stort sett bilfria v�gar i nationalstadsparken

Norra Fiskartorpsv�gen

Sorgligt nog �r det inte alldeles smidigt att ta sig till parken i norr fr�n de f�rdiga delarna av NDS. N�r den gamla g�ng- och cykelv�gen l�ngs Husarvikens s�dra strand efter byggandet blev g�ngv�g s� br�ts den n�ra kontakten med viken f�r cykel. D�rmed faller �ven den popul�ra Fisksj�bron bort.

Boende l�ngs viken som ska cykla norrut styrs ut fr�n viken, in i omr�det.

Husarstigen

G�ng- och cykelv�gen som blev g�ngv�g

Ist�llet f�r Husarstigen s� �r planen att man cyklar Bobergsgatan eller skumpar fram l�ngs kvartersgatorna f�r att n� Bj�rnn�sbron i v�ster eller den nya bron l�ngst ut i viken i nordost. Den senare inneb�r en rej�l omv�g fr�n de f�rdiga omr�dena.

I brist p� tydliga cykelstr�k s� f�r man saxa sig fram till Bj�rnn�sbron p� b�sta m�jliga s�tt�

N�gra v�galternativ mot Bj�rnn�sbron

Det som p� kartan kan det se ut som en n�tt liten omv�g via Bj�rnn�sbron inneb�r att man antingen beh�ver passera korsningen Jaktgatan-F�gelhundsgatan, med trafikt�ta Bobergsgatan precis intill, eller korsningen Jaktgatan-F�gelhundsgatan-�lgpassgatan-H�gviltsgatan (f�rstorad vid kartan ovan).

Den senare anv�nds inte s�llan som v�ndplan f�r cirkulerande bilar. P� H�gviltsgatan och Jaktgatan st�r bilar parkerade i b�da riktningarna, och vid garageutfarterna p� H�gviltsgatan kan det bli pl�tsliga man�vrar. Cykelv�nligt kan man inte p�st� att det �r. �n mindre l�mpligt f�r cyklande barn.�

H�gviltsgatan fr�n Jaktgatan

Fr�n F�gelhundsgatan mot Bobergsgatan

Jaktgatan

L�ngst v�sterut i omr�det n�r man s� den smala grusv�g (g�ng- och cykelv�g) som fungerar som cykelutfart mot Norra Djurg�rden. V�gen forts�tter in bakom ett skymmande plank och leder vidare mot Bj�rnn�sbron. K�nslan av l�gprioriterad cykell�sning f�rst�rks av att den f�rsta biten ut mot planket emellan�t har gl�mts bort i sn�r�jningen.

Liknar mer en bakv�g fr�n ett villakvarter n�gonstans?

Bakom planket, i riktning mot Bj�rnn�sbron

Vackra Bj�rnn�sbron mot parken

Det uppenbara tecknet p� att det h�r s�ttet att runda viken via Bj�rnn�sbron inte f�tt n�got st�rre genomslag �r att det fortfarande trampas p� f�r fullt l�ngs Husarstigen och �ver Fisksj�bron. Allt fler f�rbudsskyltar har inte r�tt bot p� genandet, vilket skapar irritation.

Anledningen till v�gvalet beskrivs kanske enklast utifr�n stadens cykelplan: �De viktigaste aspekterna f�r val av cykelv�g �r hur trafiks�kra v�garna �r och hur snabb f�rbindelse de utg�r�. Ganska sj�lvklart egentligen. Efter att Husarstigen prioriterades bort f�r cykel erbjuds nu ist�llet en str�cka som �r: L�ngre, otydligare, obekv�mare och mindre s�ker. Kanske �r det d�rf�r som en del till och med f�redrar att leda cykeln in och ut ur stadsdelen l�ngs Husarstigen �n att ta den t�nkta v�gen.

Nedfart fr�n F�gelhundsgatan mot Husarstigen och Fisksj�bron

F�rsta intrycket av NDS norrifr�n...

Hindren som syns p� bilderna �r f�ljden av ett antal allvarliga cykelolyckor p� bron f�rra sommaren. Mellanrummen mellan plankorna �r f�r breda och bron v�ntar sedan dess p� att �tg�rdas.

Husarstigen fr�n v�ster

Den mycket ambiti�sa h�llbarhetsprofilen g�r att Norra Djurg�rdsstaden inte �r som vilken stadsdel som helst. Fr�gan �r vilka f�rv�ntningar man kan ha? H�r har det funnits tydligt cykelv�nliga visioner, och m�jligheten att skapa en helt ny stadsdel fr�n grunden. H�ga f�rv�ntningar b�r man d� kunna ha.

D� intresset f�r NDS sedan l�nge �r stort fr�n stadsutvecklare fr�n hela v�rlden (enligt uppgift fr�n 2015 har mer �n 4000 deltagare fr�n 43 olika l�nder kommit hit p� studiebes�k), s� f�r vi hoppas att cykell�sningarna landar mer i fas med trafikvisionerna under �terst�ende utbyggnad fram till 2030.

H�ller tummarna och �nskar lycka till.

�

Info om planerna och m�len med Norra Djurg�rdsstaden finns h�r: https://vaxer.stockholm/omraden/norra-djurgardsstaden/

�

G�stbloggar:

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

Trafikverket och cykel - en katastrof

10 aug 2019

En bild s�ger s� mycket. Bilden visar en s� kallad cykelbana. Trafikverkets cykelbana. D�r v�ljer verket att st�lla en stolpe � i cykelbanan. Verket v�ljer ocks� att asfaltera om k�rbanorna � men inte cykelbanan. Ist�llet placeras asfaltsskarven mitt i cykelbanan. D�r den dels utg�r fara vid p�cykling, dels sl�pper skarven st�ndigt fr�n sig massor av stenar som blir liggande i cykelbanan. Och ovanp� allt detta s� har verket gett sin entrepren�r i uppdrag att slyr�ja sl�nten � och l�mna skiten kvar i cykelbanan.

V�g 260 - Gud�broleden. Foto: David Lindberg

Trafikverket har ett regeringsuppdrag sedan flera �r tillbaka � uppdraget �kad och s�ker cykling. Detta �r allts� Trafikverkets syn och f�rh�llningss�tt till cykeltrafik � du kan placera och l�mna vilket skit som helst i cykelbanan. Det �r s� h�r verket arbetar med regeringsuppdraget � s� h�r ser verkligheten ut f�r de som v�ljer cykeln som transportmedel - det �r l�ngt fr�n alla de fina orden i olika strategier och dokument. Trafikverket �r i verkligheten mycket tydliga med att Nollvisionen g�ller inte cykeltrafiken. Och inte �r detta n�got enskilt litet undantag � det �r satt i system. Klicka g�rna p� l�nkarna h�r nedan s� blir systemfelet �nnu tydligare.

Uppdaterad 2019-08-12
Fick ytterligare bilder fr�n�Gud�broleden av n�gra l�sare. Sj�lvklart har inget h�nt. Sly, sten, jord och annat skit ligger kvar p� cykelbanan. Vi ser �ven tydligt gr�nsen mellan de olika bel�ggningarna, det �r som att cykla p� ett st�ndigt oljegrus. En trafikmilj� f�r �kad och s�ker cykling signerad Trafikverket �r 2019.

Sly som t�cker halva cykelbanan. Foto: David Lindberg

Var ska vi st�lla stolpen? I cykelbanan s� klart! Studerar kvalit�n p� bel�ggningen - minst sagt usel. Foto: Mathias Haas

Detta �r skarven�mellan de olika bel�ggningarna - mitt i cykelbanan. Foto: Mathias Haas

En skarv och bel�ggning som st�ndigt sl�pper sten fr�n sig. Sten som blir liggande p� cykelbanan. Foto: Mathias Haas

N�r man k�r med r�jningsmaskinen i dikeskanten dras allt m�jligt upp p� cykelbanan. Som h�r - en stor sten. Och den �r ju l�tt att se under alla f�rh�llanden? Som tur �r var fotografen en ansvarsk�nnande person och flyttade p� stenen - ett nollvisionsarbete utf�rt av en brukare. Foto: Mathias Haas