Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

�land - g�r det vi inte g�r

13 aug 2018

I Sverige brottas vi med att cyklingen p� landsbygden minskar enligt uppgifter fr�n den statliga myndigheten Trafikanalys: �Utanf�r st�derna, d�r det tidigare gjordes flest cykelresor, har antalet cykelresor n�stan halverats, och �ven f�rdl�ngden minskar d�r.��

Under de senaste 20 �ren har ocks� en omfattande utbyggnad av s� kallade 2+1-v�gar genomf�rts runt om i landet. �ver 250 mil 2+1-v�gar finns nu i landet och endast i undantagsfall finns det cykelv�gar utmed dessa 250 mil. Utbyggnaden av 2+1-v�gar p� det statliga v�gn�tet i landet har inneburit avsev�rt f�rs�mrad framkomlighet och trafiks�kerhet f�r cyklister.

2+1-v�g. Lockande och attraktiv cykelmilj�?�

Dock visar Trafikverkets egen studie att potentialen f�r cykling �r stor utmed dessa v�gar. Potentialen f�r cyklingen utmed dessa str�ckor uppg�r till �ver 55 procent enligt studien. N�r det sedan g�ller trafiks�kerheten s� sker�cirka 8 procent av d�dsolyckorna med cyklister p� det statliga v�gn�tet p� dessa typer av v�gar. Detta trots att cyklingen minskar och det �r f� som cyklar p� dessa typer av v�gar.

Vad �r d� l�sningen f�r att �ndra p� denna utveckling? Bygg cykelv�gar � s� enkelt �r det.

I dag satsas dock endast runt 1 procent av den totala statliga infrastrukturbudgeten p� cykling och den verkliga andel som faktiskt sedan genomf�rs �r �nnu mindre d� avsatta medel inte �r �ronm�rkta f�r cykel och ofta omprioriteras. S� till exempel valde regeringen att skrota de tv� snabbcykelv�garna som tidigare fanns i nationell plan.

Om vi blickar ut �ver �stersj�n s� finner vi n�gra som resonerar p� ett helt annat s�tt: h�r ska cyklingen p� landsbygden �ka och bli s�krare. Vi ser detta resonemang p� landskapet �land. H�r resonerar och agerar ansvariga politiker helt annorlunda n�r det g�ller cykel. Under flera �r har cykelinfrastruktur byggts ut l�ngs huvudv�gn�tet p� �land. Och utbyggnaden bara forts�tter.

Mil efter mil av cykelv�gar p� landsbygden - p� �land

Varf�r satsar d� landskapsregeringen p� �land p� cykel? En anledning �r att stimulera och att f� cykelturismen att v�xa. En annan, och lika viktig anledning, �r att skapa bra och s�kra f�ruts�ttningar f�r cykling i och mellan de mindre orterna och fastigheterna p� landsbygden. Detta g�rs inte genom att h�nvisa till cykling i blandtrafik p� v�gar med hastighetsgr�nser p� 50, 70 och 90 km/tim anser man p� �land. En ambition landskapsregeringen p� �land har �r att knyta ihop Mariehamn och Ecker� med cykelinfrastruktur, en str�cka p� 34 kilometer. Och de �r p� god v�g. V�rt att n�mna �r att p� �land bor cirka 30�000 m�nniskor.

P� sikt kommer det att finnas bra m�jligheter att cykla l�ngs de flesta av �lands huvudv�gar - v�garna 1, 2, 3 och 4 i kartan nedan:

S� p� �land �r slutsatsen mycket enkel - vill man �ka cyklandet s� f�r man skapa f�ruts�ttningar f�r cykling. Det vill s�ga: bygg cykelinfrastruktur - d� kommer cyklisterna.

Kommentera Kommentarer: 0

En anst�ndig cykelbana

25 jun 2018

En cykelbana som man tryggt och s�kert kan m�tas p�. En cykelbana som man s�kert kan cykla om en annan cyklist p�. En cykelbana d�r tv� lastcyklar utan problem kan m�tas. En cykelbana separerade fr�n g�ende. En cykelbanan med s�kra och prioriterade passager. En cykelbana med cykelv�nliga och funktionella radier. En cykelbana med god sikt. En cykelbana fri fr�n farliga hinder och s�kra sidoomr�den. En cykelbanan med en bra belysning. En cykelbana med bra och j�mn bel�ggning.

En s�dan cykelbana kallas i v�rt land f�r �snabbcykelbana�, �supercykelbana�, �cyklostrada�, �snabbcykelleder� med mera.

Det tycker jag �r fel. Jag tycker den borde kallas:

En anst�ndig cykelbana

De funktioner som jag r�knar upp ovan �r helt grundl�ggande funktioner. Som vi tar f�r givet, det �r sj�lvklarheter och vi upprepar dem om och om igen � n�r det g�ller biltrafiken. Och d� kallar vi dem inte f�r �superv�gar�, �snabbv�gar� och s� vidare. Det �r vanliga gator och v�gar. Som det finns tusentals mil av i landet.

Vi vinner ingenting p� att kalla dessa cykelbanor f�r �snabbcykelbanor�. Tv�rtom, det f�r grundl�ggande och sj�lvklara funktioner att framst� som n�got extravagant, n�got ut�ver det vanliga. Vilket de inte �r � de �r hygienfaktorer.

F�r det handlar i grunden om att skapa anst�ndiga cykelbanor.

Kommentera Kommentarer: 3

Det blir inga snabbcykelv�gar

8 jun 2018

F�rst skrotade Trafikverket en snabbcykelv�g. F�r dyr blev den sa verket (fast de hade sj�lva r�knat fel). De skulle ist�llet sminka grisen. Och sa samtidigt att nu skulle de fokusera p� den andra snabbcykelv�gen � den ska minsann bli av.

Kritiken v�xte � s� h�r kan ni inte g�ra.

Och i underlaget och f�rslaget till ny Nationell plan f�r infrastruktur som Trafikverket tog fram till regering var b�gge snabbcykelv�garna tillbaka i planen � nu minsann ska de byggas. Tv� cykelv�gar med en standard vi aldrig tidigare sk�dat i landet. Och till stor samh�llsnytta.

Men s� blev det inte.

F�r regeringen valde att ta bort snabbcykelv�garna ur Nationell plan f�r infrastruktur. S� nu blir det ingenting. Motivet till att regeringen tog bort dem:

Maja Zachrisson pressekreterare hos infrastrukturministern, Tobias Gustavsson politisk sakkunnig hos milj�ministern

�fr�getecken om v�gh�llaransvaret��- s�ger regeringen.

En annan v�g regeringen hade kunnat v�lja:
Anslagit medel f�r snabbcykelv�garna i planen och instruerat Trafikverket att omg�ende forts�tta planeringen och p�skynda byggstart. Med dessa instruktioner hade regeringen ocks� kunnat bifoga uppdraget:
l�s �fr�getecken om v�gh�llaransvaret�

Det �r s� man arbetar f�r �kad och s�ker cykling. P� alla niv�er.

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 1

Varde ljus

29 mar 2018

Man flyttar och byter jobb. Det inneb�r en ny v�g mellan hem och arbete. D� uppt�cker man f�r- och nackdelar med den f�rdv�gen. P� en del av str�ckan jag nu cyklar var det m�rkt, mycket m�rkt. G�ng- och cykelbanan saknade belysning. Tanken var en g�ng i tiden att belysningen i mitten av �rbyleden skulle r�cka till och lysa upp �ven g�ng- och cykelv�gen. Ett avst�nd p� cirka 25 meter. Med tr�d emellan som blockerar ljusfl�det.

V�l upplysta k�rbanor. En m�rk g�ng- och cykelbana.

Ingen bra standard p� ett av staden utpekat och prioriterat pendlingsstr�k tyckte jag. S� jag kontaktade belysningsansvarig p� Trafikkontoret. Han s�nde ut personal som m�tte upp ljusf�rh�llandet p� g�ng- och cykelbanan. Och mycket riktigt, det var inte s� bra. B�st var en str�cka utmed Gubb�ngens idrottsplats d�r str�ljus fr�n idrottsplatsen och dess reklamtavla �l�ckte� ut p� g�ng- och cykelbanan.

S� nu, n�gra �r senare, �r det nytt ljus i mitt liv. G�ng- och cykelbanan har under vintern f�rsetts med belysning. En ny och ljus v�rld har �ppnats upp f�r mig och andra som f�rdas denna str�cka.

Se s� fin rad med belysningsstolpar!

Stort tack MB och Trafikkontoret f�r lyh�rdhet och snabbt agerande � en s�krare, bekv�mare och tryggare g�ng- och cykelv�g finns nu i s�derort!

Kommentera Kommentarer: 3

Olycksplatsen �r inte olycksdrabbad

13 feb 2018

F�r ett tag sedan skrev jag ett inl�gg om kanten p� Lilla V�sterbron�och hur kanten �terkommande orsakar olyckor. En l�sare st�llde fr�gan till staden om de kommer att �tg�rda f�rh�llandena p� bron. H�r �r svaret fr�n Trafikkontoret:

Hej XXXX,

Tack f�r din synpunkt!

I den statistik �ver olyckor vi kan se i Strada (informationssystemet f�r olyckor och skador i trafiken) finns det en inrapporterad cykel-singelolycka mellan 2015-2018 som beskrivs som s� att den beror p� p�k�rning av kanten. Under samma period har vi f�tt in en handfull felanm�lningar om kanten.

Mot bakgrund av detta kan platsen inte anses speciellt olycksdrabbad. Just om en str�cka �r olycksdrabbad eller ej �r en av de faktorer vi tittar p� n�r vi prioriterar platser som beh�ver �tg�rder. N�gra �tg�rder p� platsen, skyltar eller annat, �r d�rf�r inte planerat just nu. Men eftersom att fr�gan nu �r v�ckt kommer vi under v�ren unders�ka platsen n�rmare f�r att g�ra en ny bed�mning om det beh�ver g�ras n�gra eventuella �tg�rder p� bron.

Vi tackar f�r felanm�lan, b�de anm�lningar genom Tyck till och inrapporterade olyckor �r viktiga underlag f�r oss n�r vi g�r bed�mningar och prioriteringar av eventuella �tg�rder.

Med v�nliga h�lsningar,

XXXX

S� avg�rande f�r Trafikkontoret om en olycksplats �r olycksdrabbad eller inte �r data och uppgifter i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition)

Det h�r �r inte helt enkelt och det �r samtidigt en svaghet i ett effektivt trafiks�kerhetsarbete. S�v�l V�g- och transportforskningsinstitutet (VTI), Myndigheten f�r samh�llsskydd och beredskap (MSB) och Folksam har genom sina studier om cykelolyckor visat p� svagheter och brister n�r det g�ller STRADA och s�rskilt cyklisters singelolyckor. Tidigare var det enbart olyckor via polisen som rapporterades till STRADA. Det har blivit b�ttre sedan sjukhusen (ca 70 st) nu �ven anslutits till systemet men fortfarande �r det stora m�rkertal � helt enkelt f�r att inte alla som cyklar omkull beger sig till polisen eller sjukhuset och anm�ler skadan. Och �ven om en del beger sig till just ett strada-anslutet sjukhus finns det fortfarande brister vad g�ller bland annat l�gesangivelse och bakgrund till olyckan.

S� fr�gan blir: duger STRADA som beslutsunderlag f�r ett bedriva ett effektivt trafiks�kerhetsarbete?

Nej skulle jag s�ga. Man m�ste g� djupare och g�ra fler analyser. Ett s�tt �r att studera VTI:s slutsatser vad g�ller cyklisters singelolyckor. Genom att studera en stor m�ngd cykelolyckor f�r man en god uppfattning vad som �r problem f�r cyklister och vad som frekvent orsakar olyckor. En orsak till m�nga cyklisters singelolyckor �r: kanter

Eller som VTI skriver: "Orsaker relaterade till v�gutformning �r i huvudsak omkullk�rning p� grund av kantstenar..."

Ser du kanten mellan cykel- och g�ngbanan? Inte helt l�tt att uppt�cka under alla f�rh�llanden...

Ytterligare ett s�tt att f�rdjupa kunskapen och f�rst�elsen vad g�ller cykelolyckor �r att ta reda p� vad cyklister beh�ver kunna se f�r att s�kert kunna framf�ra sitt fordon: What do cyclists need to see to avoid single-bicycle crashes?

Med den kunskapen kan man d� arbeta f�rebyggande och skapa ett s�krare och mer f�rl�tande system � ett system i linje med nollvisionen.

Relaterade inl�gg: