Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Det blir inga snabbcykelvägar

8 jun 2018

Först skrotade Trafikverket en snabbcykelväg. För dyr blev den sa verket (fast de hade själva räknat fel). De skulle istället sminka grisen. Och sa samtidigt att nu skulle de fokusera på den andra snabbcykelvägen – den ska minsann bli av.

Kritiken växte – så här kan ni inte göra.

Och i underlaget och förslaget till ny Nationell plan för infrastruktur som Trafikverket tog fram till regering var bägge snabbcykelvägarna tillbaka i planen – nu minsann ska de byggas. Två cykelvägar med en standard vi aldrig tidigare skådat i landet. Och till stor samhällsnytta.

Men så blev det inte.

För regeringen valde att ta bort snabbcykelvägarna ur Nationell plan för infrastruktur. Så nu blir det ingenting. Motivet till att regeringen tog bort dem:


Maja Zachrisson pressekreterare hos infrastrukturministern, Tobias Gustavsson politisk sakkunnig hos miljöministern

”frågetecken om väghållaransvaret” - säger regeringen.

En annan väg regeringen hade kunnat välja:
Anslagit medel för snabbcykelvägarna i planen och instruerat Trafikverket att omgående fortsätta planeringen och påskynda byggstart. Med dessa instruktioner hade regeringen också kunnat bifoga uppdraget:
lös ”frågetecken om väghållaransvaret”

Det är så man arbetar för ökad och säker cykling. På alla nivåer.

Relaterade länkar:

Varde ljus

29 mar 2018

Man flyttar och byter jobb. Det innebär en ny väg mellan hem och arbete. Då upptäcker man för- och nackdelar med den färdvägen. På en del av sträckan jag nu cyklar var det mörkt, mycket mörkt. Gång- och cykelbanan saknade belysning. Tanken var en gång i tiden att belysningen i mitten av Örbyleden skulle räcka till och lysa upp även gång- och cykelvägen. Ett avstånd på cirka 25 meter. Med träd emellan som blockerar ljusflödet.


Väl upplysta körbanor. En mörk gång- och cykelbana.

Ingen bra standard på ett av staden utpekat och prioriterat pendlingsstråk tyckte jag. Så jag kontaktade belysningsansvarig på Trafikkontoret. Han sände ut personal som mätte upp ljusförhållandet på gång- och cykelbanan. Och mycket riktigt, det var inte så bra. Bäst var en sträcka utmed Gubbängens idrottsplats där ströljus från idrottsplatsen och dess reklamtavla ”läckte” ut på gång- och cykelbanan.

Så nu, några år senare, är det nytt ljus i mitt liv. Gång- och cykelbanan har under vintern försetts med belysning. En ny och ljus värld har öppnats upp för mig och andra som färdas denna sträcka.


Se så fin rad med belysningsstolpar!

Stort tack MB och Trafikkontoret för lyhördhet och snabbt agerande – en säkrare, bekvämare och tryggare gång- och cykelväg finns nu i söderort!

Olycksplatsen är inte olycksdrabbad

13 feb 2018

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om kanten på Lilla Västerbron och hur kanten återkommande orsakar olyckor. En läsare ställde frågan till staden om de kommer att åtgärda förhållandena på bron. Här är svaret från Trafikkontoret:

Hej XXXX,

Tack för din synpunkt!

I den statistik över olyckor vi kan se i Strada (informationssystemet för olyckor och skador i trafiken) finns det en inrapporterad cykel-singelolycka mellan 2015-2018 som beskrivs som så att den beror på påkörning av kanten. Under samma period har vi fått in en handfull felanmälningar om kanten.

Mot bakgrund av detta kan platsen inte anses speciellt olycksdrabbad. Just om en sträcka är olycksdrabbad eller ej är en av de faktorer vi tittar på när vi prioriterar platser som behöver åtgärder. Några åtgärder på platsen, skyltar eller annat, är därför inte planerat just nu. Men eftersom att frågan nu är väckt kommer vi under våren undersöka platsen närmare för att göra en ny bedömning om det behöver göras några eventuella åtgärder på bron.

Vi tackar för felanmälan, både anmälningar genom Tyck till och inrapporterade olyckor är viktiga underlag för oss när vi gör bedömningar och prioriteringar av eventuella åtgärder.

Med vänliga hälsningar,

XXXX

Så avgörande för Trafikkontoret om en olycksplats är olycksdrabbad eller inte är data och uppgifter i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition)

Det här är inte helt enkelt och det är samtidigt en svaghet i ett effektivt trafiksäkerhetsarbete. Såväl Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Folksam har genom sina studier om cykelolyckor visat på svagheter och brister när det gäller STRADA och särskilt cyklisters singelolyckor. Tidigare var det enbart olyckor via polisen som rapporterades till STRADA. Det har blivit bättre sedan sjukhusen (ca 70 st) nu även anslutits till systemet men fortfarande är det stora mörkertal – helt enkelt för att inte alla som cyklar omkull beger sig till polisen eller sjukhuset och anmäler skadan. Och även om en del beger sig till just ett strada-anslutet sjukhus finns det fortfarande brister vad gäller bland annat lägesangivelse och bakgrund till olyckan.

Så frågan blir: duger STRADA som beslutsunderlag för ett bedriva ett effektivt trafiksäkerhetsarbete?

Nej skulle jag säga. Man måste gå djupare och göra fler analyser. Ett sätt är att studera VTI:s slutsatser vad gäller cyklisters singelolyckor. Genom att studera en stor mängd cykelolyckor får man en god uppfattning vad som är problem för cyklister och vad som frekvent orsakar olyckor. En orsak till många cyklisters singelolyckor är: kanter

Eller som VTI skriver: "Orsaker relaterade till vägutformning är i huvudsak omkullkörning på grund av kantstenar..."


Ser du kanten mellan cykel- och gångbanan? Inte helt lätt att upptäcka under alla förhållanden...

Ytterligare ett sätt att fördjupa kunskapen och förståelsen vad gäller cykelolyckor är att ta reda på vad cyklister behöver kunna se för att säkert kunna framföra sitt fordon: What do cyclists need to see to avoid single-bicycle crashes?

Med den kunskapen kan man arbeta förebyggande och skapa ett säkrare och mer förlåtande system – ett system i linje med nollvisionen.

Relaterade inlägg:

Så skapar du en olycksplats

2 feb 2018

En kant på 2 -3 centimeter uppstår mellan gångbanan och cykelbanan. Då får vi verkligen hoppas att denna kant som döljer sig vid den målade linjen inte orsakar omkullcykling om man råkar cykla på kanten. Det är ju annars något som VTI pekar på är orsaken till många singelolyckor bland cyklister.”

Med viss ironi skrev jag dessa ord 2013. Tyvärr fick jag rätt.

År 2018 cyklar människor ständigt omkull och skadar sig på grund av denna kant – det finns till och med fångat i videoklipp:

Även media har uppmärksammat problemet med kanten:

I Facebook-gruppen Cykla i Stockholm har flera personer haft närkontakt med kanten, cyklat omkull på grund av den, eller varit nära att göra det:




Och räkna med att kanten även i fortsättningen kommer att få människor att cykla omkull.

Men varför är då kanten där?

Det finns det ett svar på – en utvärdering har gjorts. Så här lyder svaret:

Det här var ju ett cykelprojekt, men cykel blev inte prio utan konstruktionen blev prio.”


Utvärderingen visar att konstruktörerna låste förutsättningarna i ett tidigt skede av projektet: kantbalkarna på bron fick inte röras när cykelbanan skulle breddas och ytskiktet skulle vara i betong. När kantbalkarna inte fick röras blev avrinningen svår att få till på ett tillfredsställande sätt, för det är, så att säga, ”svårt att trolla med knäna”. 

När bygget var klart märkte man att resultatet inte blev bra, med massor av vatten stående på cykelbanan. Då tog man till en nödlösning. Man fräste ner betongen på cykelbanan för att skapa ett tvärfall som bättre ledde bort vattnet. Till följd av fräsningen uppstod en liten och knappt synbar kant mellan gång- och cykelbanan:

En lösning som ska fungera året runt, dygnet runt, med snö och is, dag som natt. En lösning som folk cyklar omkull på.

Cykeln är som bekant ett balansfordon, och just framhjulet är mycket känsligt för längsgående kanter. Ovanpå kanten finns dessutom en målad linje mellan gång- och cykelbanan, och det vet ju alla som cyklar: en målad linje mellan gång- och cykelbanan innebär att det
inte finns någon kant i 99,99 procent av fallen. Men just här, på just denna cykelbana, utmed just denna linje, finns en kant som knappt är synbar, som du alltså inte ska cykla på. Men så fungerar inte människor. De tror att det är en vanlig linje och därför cyklar de omkull och gör sig illa. Om och om igen.

Projektet lärde sig av misstaget. På andra sidan bron projekterade man om och fick till en bättre vattenavrinning - kantbalken var inte längre helig. På den sidan finns också en linje mellan gång- och cykelbanan, men ingen kant. Så på en och samma bro finns två helt olika lösningar som ser exakt likadana ut. Om du inte böjer dig ner på knä och detaljstuderar marken förstås.

Varför blev det så här? För att beslutsfattarna helt enkelt inte visste bättre.

De är anläggningsingenjörer, konstruktörer, exploateringsingenjörer, arkitekter, landskapsarkitekter – men de har ändå inte rätt kompetens. De saknar kunskap om cykelinfrastruktur och trafiksäkerhet, och de ser inte konsekvenserna av besluten de fattar. Ändå är deras ord många gånger helt avgörande i beslutsprocessen. 

Följderna blir bristfällig och farlig cykelinfrastruktur som gör att människor kommer till skada.

Listan på liknande exempel kan göras lång: cykeltunneln vid Mikrofonvägen, ”idiotbygget” som trafiknämnden stoppade, stolparna i cykelbanan på Hornsbergs strand, den nybyggda cykelbanan på Hägerstensvägen som ska skrotas, den nya stadsdelen med massor av belysningsstolpar i cykelbanan…

Vi lägger massor av miljoner på att bygga ut cykelinfrastrukturen, utan att kvalitetssäkra det vi bygger. Lite som att låta sjuksköterskan utföra operationen, istället för kirurgen.

Vi måste börja från ett annat håll och först fastslå: den här cykelinfrastrukturen vill vi ha. Därefter fastställa: vad vi måste göra för att skapa den cykelinfrastrukturen

I den bästa av världar ska vi självklart sträva efter att få ihop allt till en bra helhet. Men, när vi tvingas till kompromisser – vilket vi ofta gör – måste ledstjärnan vara att grundläggande funktioner och villkor för cykeltrafiken kommer först. Därefter byggnadstekniska förutsättningar, gestaltning, drift och underhåll med mera.

Annars kommer cykeltrafiken aldrig få säker och funktionell framkomlighet och omfattas av nollvisionen.

Relaterade inlägg:

NEJ! Kanten är ersatt av en snöhög!

31 jan 2018

Fyra år tog det, fyra år av mail, telefonsamtal, bloggande. Men till slut så plockad trafikkontoret bort kantstenen och införde ett stannaförbud. Det blev så himla bra, hur enkelt som helst att komma på och av gång- och cykelvägen.


Se så enkelt det blev att komma på och av cykelvägen när kantstenen försvann!

Tills nu.

För där kanten tidigare var är det nu en stor och stenhård snöhög. En snöhög som föraren av plogbilen som röjer gång- cykelvägen lagt där.

Så då är det bara att börja om samma resa en gång till. Denna gång med stadsdelsförvaltningen som ansvarar för snöröjningen. Hoppas denna resa inte tar fyra år…

Uppdaterad 2018-01-31
Svar från staden nu på eftermiddagen:
"Hej Krister
Det var ju ovanligt korkat av den som plogar. Jag tar upp det med entreprenören.
Mvh XXXX"

Och sen var snöhögen borta! Det finns en cykelgud! :)

Relaterade inlägg:

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!