Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Kan det bli mer fel? Del 2

16 apr 2019

En l�sare av bloggen st�llde n�gra fr�gor till Trafikkontoret ang�ende mitt senaste blogginl�gg om situationen som uppst�tt till f�ljd av en nybyggd cykelbana p� Magelungsv�gen. En byggnation som b�de f�rs�mrat trafiks�kerheten och framkomligheten d� de som cyklar nu r�kar ut f�r en ny g�ngbaneskylt och tvingas korsa gatan tv� g�nger.

Hej!

Ni har just gjort en ny trafikl�sning f�r cyklar l�ngs Magelungsv�gen, d�r s�kerheten och framkomligheten f�rs�mrats f�r cyklister, genom att de nu m�ste korsa en trafikerad v�g flera g�nger. Och nu undrar jag om, och n�r, ni kommer ta bort den nyligen ditsatta g�ngbaneskylten l�ngs den gamla cykelv�gen, s� man inte beh�ver korsa v�gen. Jag �r lite orolig f�r barnens skull och tycker det k�nns otryggt att tvinga dem g�ra denna riskabla man�ver. Och blir sj�lv sinkad n�r jag cyklar d�r. Den gamla l�sningen var inte bra - det var alldeles f�r tr�ngt - men den var �nd� b�ttre �n den nya, b�de ur trafiks�kerhets- och framkomlighetssynpunkt. Och eftersom jag hoppas att ni vill fr�mja b�da dessa aspekter undrar jag n�r ni kommer plocka bort g�ngbaneskylten och �ter till�ta cykling p� s�dra sidan av v�gen. F�r tydlighets skull bifogar jag en l�nk till ett blogginl�gg d�r problemet beskrivs.�

Jag skulle vara j�ttetacksam f�r �terkoppling med datum f�r �terst�llande av skylten. Alternativt en motivering av varf�r ni valt att f�rs�mra b�de framkomlighet och trafiks�kerhet.

V�nliga h�lsningar /XXXX

Svaret fr�n Trafikkontoret blev detta:

Hej!

Tack f�r din synpunkt! I projektet gjordes bed�mningen att det var l�mpligare att placera g�ng- och cykelbanan p� den norra sidan av v�gen p� denna str�cka. Detta berodde p� att man p� den s�dra sidan skulle beh�va b�de spr�nga och bygga st�dmurar. P� den norra sidan beh�vdes inga st�dmurar, utan d�r kr�vdes endast spr�ngning vid anl�ggningen. Vi kommer inte att ta bort v�gm�rket som visar att det �r en g�ngbana, d� det finns en dubbelriktad cykelbana alldeles i n�rheten.

V�nliga h�lsningar

XXXX
Handl�ggare, Trafikplanering
Trafikkontoret

Exakt som jag skrev i mitt inl�gg: Det enda som spelade roll n�r Trafikkontoret placerade denna cykelbana var anl�ggningstekniska f�ruts�ttningar. �vriga funktioner, s� som s�kerhet, framkomlighet, sammanh�ngande system, trygghet osv. spelade ingen som helst roll. Inte verkade heller politiskt fattade beslut om att fokus ska vara p� dessa funktioner spela n�gon som helst roll n�r Trafikkontoret planerade och utformade denna cykelbana - kontoret talade inte ens om f�r politikerna att�de fullst�ndigt struntade i deras beslut.

F�r gud ska veta - de g�r ju s� kallade professionella �bed�mningar�! D� kan vi alla luta oss tillbaka, vara trygga och n�jda med det som skapas. F�r det g�r ju f�r allt i v�rlden inte att ocks� anl�gga en st�dmur - d� rasar ju hela projektet. B�ttre att ta den enkla v�gen � anl�ggningstekniskt sett.

Kontoret bem�dar sig inte ens med att svara fr�gest�llaren p�: ��en motivering av varf�r ni valt att f�rs�mra b�de framkomlighet och trafiks�kerhet.�

S� jag och mina barn f�r forts�tta att bryta mot trafikreglerna och cykla vidare p� �g�ngbanan�. F�r jag kommer inte anpassa mig efter denna d�rskap.

Jo f�rresten, bara f�r n�gon vecka sedan skedde en d�dsolycka. Med en cyklist, i en cirkulationsplats, p� passagen i fr�nfarten - alltid fr�nfarten som �r mer olycksdrabbad. Det vet man om man kan sin sak. Och det �r nu h�r Trafikkontoret vill att alla ska �ver gatan, ni vet d�r det �r en str�lande sikt f�r trafikanterna:

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 4

Kan det bli mer fel?

31 mar 2019

Jag hade inte t�nkt skriva detta inl�gg. Men h�romdagen uppt�ckte jag en ny skylt som inte funnits f�rut. En skylt placerad p� ett utpekat prioriterat pendlingsstr�k tillika regional cykelv�g � de str�k som ska vara de b�sta av b�sta. En skylt som gjorde mig minst sagt f�rbannad.

Hoppsan, h�r f�r jag inte cykla l�ngre! Jag m�ste visst hitta en annan v�g, kanske byta sida�

L�t oss backa bandet lite. En g�ng i tiden tog staden fram en cykelplan. Med m�ls�ttningen att g�ra det enklare och l�ttare att cykla samt att framkomligheten och trafiks�kerheten ska f�rb�ttras f�r cykeltrafiken.

Sedan togs en Framkomlighetsstrategi fram � prioritet f�r cykel s�ger den. �ven ett trafiks�kerhetsprogram togs fram � stort fokus p� f�rb�ttrad trafiks�kerhet f�r cyklister � s�rskilt korsningspunkter d�r cyklister �r mycket utsatta.

Pendlingspotentialer och framkomlighetsstudier f�r cykeltrafiken genomf�rdes � g�ller att g�ra r�tt �tg�rder p� r�tt plats. Och veta vad som ger framkomlighet och vad som inte ger framkomlighet om man ska lyckas. M�tningar av cykeltrafik genomf�rdes p� massor av platser � var cyklar man och var vill man cykla. Allt detta f�r att f� ut st�rsta m�jliga nytta av kommande investeringar � att g�ra r�tt och g�ra det kostnadseffektivt. F�r det �r ingen lekstuga eller gissningslek vi h�ller p� med.

Eller�

Jo, det �r exakt vad som h�nder n�r detta sedan s�tts i h�nderna p� vissa yrkesm�nniskor som inte har en aning om vad de sysslar med � det blir rena rama lekstugan. Det blir ocks� en farlig lek, en lek med m�nniskors liv och h�lsa. Dessa m�n och kvinnor fattar beslut som f�r rakt motsatta effekter till vad cykelplanen och �vriga styrdokument s�ger ska skapas. Dessa personer och deras chefer vet uppenbarligen inte vad de h�ller p� med. Men de har mage att p�st� att det som de nu har byggt inneb�r att s�v�l trafiks�kerheten som framkomligheten har blivit b�ttre.�

Detta �r vad jag talar om:

Magelungsv�gen. R�tt streck: ett utpekat pendlingsstr�k och tillika regionalt cykelstr�k i s�dra Stockholm, p� den s�dra sidan av v�gen. Str�ket str�cker sig genom stora delar av s�dra Stockholm � knyter ihop �stra delen med den v�stra. Utpekat b�de i stadens och regionens cykelplan f�r att �tg�rdas: breddning av cykelbanan samt separering fr�n g�ende.

S� �r det d� dags att genomf�ra �tg�rderna. Trafikkontoret har av politiken f�tt 1 miljard f�r att f�rverkliga s� mycket som m�jligt av �tg�rderna i cykelplanen. Genom att bygga nytt och f�rb�ttra befintligt enligt den nya standarden i cykelplanen.

S� nu ska cykelbanan p� Magelungsv�gen breddas och separeras fr�n g�ende. Och bland det f�rsta projektgruppen p� Trafikkontoret g�r �r att fullst�ndigt skita i allt vad cykelplanen s�ger och allt som ligger till grund f�r planen. De struntar �ven i framkomlighetsstrategin och trafiks�kerhetsprogrammet. De beslutar att p� en kort str�cka flytta cykelbanan och l�gga str�ket p� andra sidan, p� norra sidan av v�gen:

Inte l�ngre cykla rakt fram. Nu ska vi ist�llet byta sida och korsa v�gen. Tv� g�nger, samt korsa en lokalgata.

S� p� en str�cka av 300 meter ska nu cyklisterna byta sida p� v�gen � tv� g�nger. Samt passera �ver en lokalgata. En passage i anslutning till en cirkulationsplats och en signalreglerad passage. Ingen av passagerna med prioritet eller trafiks�kerhetsh�jande �tg�rder f�r cykeltrafiken. S� fr�n att cykelbanan p� s�dra sidan hade noll passager, konflikter och trafiks�kerhetsproblem med biltrafiken har vi nu genom att cykelbanan ligger p� norra sidan f�tt tre s�dan konfliktpunkter � p� 300 meter. Bra jobbat f�r man v�l s�ga, inte helt l�tt att lyckas med en s�dan bedrift.

Varf�r fattar d� projektgruppen detta beslut? F�r att de menar att det var enklare och eventuellt billigare (blev dock aldrig utrett) att bygga en bredare cykelbana p� norra sidan �n p� s�dra. S� p� grundval av enbart anl�ggningstekniska sk�l skiter projektgruppen totalt i alla m�ls�ttningar i s� v�l cykelplanen, framkomlighetsstrategin och trafiks�kerhetsprogrammet. De v�ljer ist�llet den enkla v�gen - den enkla v�gen f�r dem.

Vad var det d� som var s� sv�rt och som gjorde att man valde norra sidan? Man f�redrog att spr�nga berg ist�llet f�r att g�ra en st�dmur/flytta en sl�nt f�r att f� plats med den breddade cykelbanan.

H�r var det f�r komplicerat och kostsamt att g�ra en ny sl�nt eller en st�dmur (n�got man visserligen klarade av att g�ra n�r v�gen byggdes, f�r sis�d�r 50 �r sedan).

I st�llet valde projektet att spr�nga berg och bygga cykelbanan p� andra sidan:

Om nu projektet inte ville g�ra en ny sl�nt eller bygga st�dmur hade man ju kunnat spr�nga berg p� norra sidan, flytta hela v�gen norrut f�r att p� s� s�tt f� plats med den bredare cykelbanan p� s�dra sidan. Inte heller detta pr�vades. B�ttre enligt projektets deltagare att de som cyklar, ung som gammal, f�r korsa v�gen tv� g�nger. Det ska visst b�de f�rb�ttra framkomligheten och trafiks�kerheten - p� n�got s�tt...

S� ist�llet f�r att cykla rakt fram ska jag nu �ver tv� cykelpassager d�r jag inte har prioritet. Inte heller �r det n�gra hastighetsd�mpande �tg�rder p� passagen s� n�gon bra trafiks�kerhet kan vi ju knappast kalla det. Sen har vi det d�r med sikten, kanske kan det finnas vissa synpunkter p� sikten vid passagen�

D�r bakom tr�det har vi utfarten fr�n cirkulationsplatsen och sedan �ver cykelpassagen. Hur vi trafikanter ska se varandra och kunna interagera p� ett bra och s�kert s�tt �r n�got av en g�ta f�r mig. Hur ska barn klara av en s�dan h�r komplicerad situation? Hur ska vi ens kunna se barnen bakom denna v�gg av gr�nska? Tala g�rna om det f�r mig Trafikkontoret.

Men hej, jag f�r v�l st�lla upp och uts�tta mig f�r detta n�r Trafikkontoret och dess personal v�ljer den enkla v�gen. Och anser sig ha r�tten att fullst�ndigt skita i vart enda ord i samtliga styrdokument. De talar heller inte om n�got om detta i sina tj�nsteutl�tanden till politikerna i trafikn�mnden � inte ett ord om konsekvenserna av att�bredda cykelbanan p� norra sidan i st�llet f�r p� s�dra sidan, inte ett ord.

Eller f�rresten, i slutredovisningen av projektet till trafikn�mnden har de fr�ckheten (eller okunskapen) att inf�r n�mnden p�st� att s�v�l framkomligheten som trafiks�kerheten nu har blivit b�ttre f�r cykeltrafiken. Fr�n tj�nsteutl�tandet:

"De oskyddade trafikanterna har getts en b�ttre framkomlighet"

"De platser d�r konflikter mellan bilar och oskyddade�trafikanter riskerar att uppst� har gjorts s�krare"�

Allt undertecknat av den tidigare trafikdirekt�ren. Kanske fanns det fler anledningar till att han fick g�?

Som jag skrev inledningsvis t�nkte jag inte skriva detta inl�gg. Jag har inte brytt mig s� mycket om denna minst sagt usla cykelinvestering. Jag har bara fortsatt att cykla p� den s�dra sidan, som de flesta andra g�r. Tills jag s�g den nya skylten h�romdagen - d� blev jag skogstokig. En skylt som s�ger att nu�m�ste jag byta sida � jag f�r inte cykla rakt fram l�ngre.

Jag kom cyklande med mina barn n�r jag s�g skylten. Och barnen b�rjar bli s� stora att de m�nga g�nger nu cyklar sj�lva � hur ska de klara av att hantera denna nya situation? F�r nu vill, nej inte vill, nu tvingar Trafikkontoret barnen att byta sida � att korsa v�gen. F�r att man valde den enkla v�gen och breddade cykelbanan p� norra sidan. Och sedan f�rbjuda cykling p� den s�dra sidan.

S� fr�n att tidigare inte kommit i konflikt med biltrafiken ska nu barnen ta sig �ver den starkt trafikerade v�gen�tv� g�nger samt korsa en lokalgata. Fullst�ndigt skymda av ett tr�d. S� bygger Trafikkontoret ett transportsystem� � de fullst�ndigt exkluderar vissa grupper. Trots att de har ett politiskt uppdrag att inkludera alla�� att skapa en stad f�r alla. Det �r �ven s� att Trafikkontoret har uppdraget att underl�tta f�r barn att cykla till/fr�n skolan genom att skapa s� kallade trygga och s�kra skolv�gar.

Det h�r �r mina tidigare kollegor som har gjort detta. Jag vet exakt vilka de �r, jag vet deras bakgrund och deras yrkeskunskap. Jag k�nner deras chefer. De kan�inte s�rskilt mycket om cykeltrafik och trafiks�kerhet. Och det m�rks ju - minst sagt. Men �nd� f�r de g�ra s�dan h�r uppdrag och fatta s�dan h�r helt avg�rande beslut � utan n�gon som helst kvalitetss�kring i organisationen � de meddelar inte ens politiken om dessa kraftiga avsteg fr�n m�len i styrdokumenten. Kanske f�r att de inte begriper b�ttre? Och nu har de lyckats med att fullst�ndigt fucka upp detta. F�r flera miljoner. Och det kommer vara s� h�r i m�nga, m�nga �r fram�ver.

F�r jag ska ber�tta vad som nu kommer att h�nda. I stort sett ingenting kommer att h�nda. Man kommer knyta n�ven i fickorna och sv�ra lite �ver sin tidigare kollega som sk�ller p� dem. Men en sak kommer att ske: Trafikkontoret kommer att �ndra p� cykelv�gvisningen. S� att man kommer f� information att man nu ska byta sida � tv� g�nger � f�r att ta sig fram p� detta cykelstr�k.

F�r cykelv�gvisningen har de inte �ndrat p� sedan�breddningen av cykelbanan � den visar precis som tidigare att man ska cykla rakt fram � p� s�dra sidan. Rakt fram p� det som var det gena, s�kra och prioriterade pendlingsstr�ket (om �n lite smalt, det skulle ju breddas enligt planen):

Rakt fram s�ger v�gvisningen. Som leder fram till skylten f�r g�ngbana. D�r jag inte l�ngre f�r cykla. Nu m�ste jag byta sida. Det�ska visst vara enklare och s�krare s�. Enklare f�r de som byggde.

De gjorde det s� enkelt f�r sig att de inte ens orkade eller brydde sig om att �ndra v�gvisningen � ni vet, man kan ju g�ra lite som man vill n�r man leker och har lekstuga.

Det verkar som att en del personer p� Trafikkontoret resonerar p� f�ljande s�tt: vi bygger enligt standard i cykelplanen. Skit samma�var och�hur vi bygger den standard.

Det h�r �r s� uselt, jag hoppas ni sk�ms �gonen ur er. Men k�nner jag er r�tt g�r ni inte det. Ni kommer inte rannsaka er sj�lva eller l�ra er av detta. Inte heller era chefer som ju har ansvaret - ni byggde ju billigt och enkelt samt�h�ll budget. D�r �r inst�llningen att vem som helst kan v�l fuska fram en cykelinvestering � inte s� noga. Och ni kommer d�rmed forts�tta fucka upp fler cykelinvesteringar. Och v�rst av allt, ni kommer tycka att ni fullf�ljt ert uppdraget p� ett bra s�tt. Att ni gjort �v�l avv�gda kompromisser.�

S� i ett cykelprojekt - f�r cykelmiljarden - det enda ni lyckats med �r att sl�sa bort pengar p� att f�rs�mra trafiks�kerheten och framkomligheten f�r de som valt att cykla. Det var v�l inte s� beg�vat...

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 18

Var g�r du?

27 mar 2019

F�r snart ett halv�r sedan kom en ny trafikregel:

G�ende som anv�nder en gemensam g�ng- och cykelbana ska om m�jligt g� l�ngst till v�nster i f�rdriktningen.

Innan dess s� fanns inget reglerat i trafikf�rordningen om detta, du kunde g� hur som helst p� en gemensam g�ng och cykelbana. Hur har det d� g�tt sedan den nya regeln inf�rdes - g�r man nu till v�nster? H�r kommer en ovetenskaplig observations- och intervjustudie.

Sedan inf�randet av regeln i oktober 2018 har jag n�stan varje vardag cyklat med en kamera f�r att observera och dokumentera var man g�r p� g�ng- och cykelbanan. Ett antagande jag hade inf�r �studien� var att det med tiden skulle bli en f�r�ndring � fler och fler skulle g� l�ngst till v�nster � man beh�vde bara f� lite tid p� sig att l�ra sig den nya regeln och anpassa sig d�refter. Jag har �ven n�r det givits tillf�lle �intervjuat� g�ende om den nya regeln och om de k�nner till den. Totalt har jag intervjuat 137 personer sedan oktober 2018.

En genomg�ng av mina filmer visar att ingenting har h�nt. De flesta g�r precis hur som helst p� de gemensamma g�ng- och cykelbanorna. Det g�r inte att utifr�n filmerna utl�sa n�gon som helst f�r�ndring av g�endes beteende och placering p� g�ng- och cykelbanan.

En vanlig syn p� en g�ng- och cykelbana. Vi g�r precis hur som helst.

N�r det sedan g�ller intervjuerna med g�ende s� �r det endast tv� av 137 stycken som glasklart visste om den nya regeln (det lite komiska i det hela �r att b�gge �nd� gick p� �fel� sida). �vriga hade ingen som helst aning om den nya regeln alternativt menande att den regeln �alltid� funnits. Ungef�r 40 stycken var av den �sikten att regeln spelar ingen roll f�r dem f�r de g�r �nd� som de vill.

Detta �r sj�lvklart ingen vetenskaplig unders�kning och jag hoppas att n�gon plockar upp detta och tar det vidare. Detta �r endast ett litet nerslag i min f�rd till/fr�n arbetet.�Jag har �ven fr�gat Transportstyrelsen, Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting om n�gon av dem har f�r avsikt att upplysa och informera landets inv�nare om denna regel � noll svar.

Jag tycker "ministudien" visar p� n�got. Den visar p� en fr�ck nonchalans fr�n lagstiftaren. Vill man verkligen �stadkomma en f�r�ndring och regelefterlevnad s� �r tillv�gag�ngss�ttet regeringen valt inte s�rskilt l�mpligt. Inte heller s�rskilt trov�rdigt. Det r�cker s� att s�ga inte med att skriva om eller l�gga till n�gra f� ord i kapitel 7 i Trafikf�rordningen och tro att nu �r saken biff. Det kr�vs lite mer �n s�...

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 11

Att planera och utforma en cykelbana

14 mar 2019

T�nkte ber�tta lite hur det kan g� till att planera och utforma en cykelbana. Detta exempel �r en uppgradering av en befintlig cykelbana � Norr M�larstrand i Stockholm. Kollegorna och jag fick detta uppdrag f�r ett antal �r sedan. Utg�ngsl�get i uppdraget var att den befintliga cykelbanan skulle breddas - fr�n 2,25 meter till 3,25 meter.

Norr M�larstrand - cykelbanan som ska breddas

Det som n�stan alltid sker i b�rjan av ett s�dana h�r uppdrag �r att man samlar in m�ngder av underlagsmaterial som p� ett eller annat s�tt p�verkar eller kan p�verka uppdraget. F�rst g�r man en genomg�ng av stadens styrdokument och vad de s�ger om cykling. Str�ckan inventeras, fotas, filmas och dokumenteras. Grund- och ledningskartor tas fram �ver omr�det. Finns andra planer, som till exempel detaljplaner, exploateringar, trafikprojekt, ledningsarbeten och s� vidare i omr�det? Har Stockholm parkering n�gra planer f�r parkeringsplatsen utmed cykelbanan? Fl�den och olycksdata f�r de olika trafikslagen tas fram. Vidare inventeras parkeringsplatser och lastplatser samt bel�ggningen p� dessa. Sedan tas uppgifter fram om tr�dinventeringar och eventuella parkprogram f�r R�lambshovsparken. Det g�rs allts� en omfattande inventering, genomg�ng och sammanst�llning av en m�ngd olika uppgifter och data. Detta �r avg�rande innan man kan p�b�rja utformningen av cykelbanan � dessa uppgifter s�tter s� att s�ga ramarna, eller visar vilka ramar som m�ste �ndras f�r att f� till �nskad utformning av cykelbanan.

Vad som tidigt stod klart i projektet var att fl�det av cyklister p� denna cykelbana b�rjade n�rma sig 10 000 cyklister per dygn. F�r att det d� skulle bli en bra och funktionell cykelbana fanns det anledning att fundera �ver bredden p� cykelbanan, och om m�jligt �ka bredden p� cykelbanan som planerades - fr�n 3,25 meter till 4,5 meter. Vi gjorde Trafikkontoret (v�r best�llare) uppm�rksamma p� detta och f�reslog att vi skulle ta fram en l�sning d�r cykelbanan var 4,5 meter bred. Vi f�rslog ocks� att vi skulle ta fram tre olika skissf�rslag p� hur denna breddning av cykelbanan skulle kunna �stadkommas och konsekvensbeskriva dessa f�rslag. V�r best�llare godk�nde v�rt uppl�gg.

De tre f�rslagen f�r hur cykelbanan skulle kunna breddas gick ut p�:�

G�ra ett intr�ng i parken p� cirka 3 meter l�ngs hela str�ckan f�r att bredda cykelbanan.
Smalna av g�ngbanorna p� norra sidan av Norr M�larstrand (utmed fastigheterna) och sedan flytta hela gatan och parkeringsplatserna norrut f�r att p� s� s�tt kunna bredda cykelbanan.
Ta bort den l�ngsg�ende parkeringen utmed cykelbanan samt justera utformningen av hela parkeringsplatsen l�ngs str�ckan f�r att kunna bredda cykelbanan.

Alternativen f�r breddning av cykelbanan

Dessa alternativ skissades upp och konsekvenserna f�r de olika alternativen redovisades. T�mligen omg�ende var det ett alternativ som framstod som b�de kostnadseffektivt och rimligt:

Ta bort den l�ngsg�ende parkeringen och anv�nd yta f�r att bredda cykelbanan�

L�ngsg�ende parkering tas bort f�r att kunna bredda cykelbanan

Det kommunala parkeringsbolaget, Stockholm Parkering, var ocks� mycket hj�lpsamma och m�jliggjorde att denna l�sning t�mligen enkelt kunde genomf�ras � bolagets ordf�rande hade ocks� varit mycket tydlig med att bolaget ska underl�tta s�dana h�r arbeten.�

S� inget intr�ng i parken och eller f�llande av tr�d var n�dv�ndiga f�r att bredda cykelbanan. Inga avsmalnade g�ngbanor samt en mycket kostsam flytt av hela gatan och parkeringsplatsen beh�vdes. Det kan kanske ses som omst�ndligt och tids�dande arbete att skissa fram tre olika f�rslag f�r att komma fram till vad man ska g�ra. Men min erfarenhet s�ger att det finns mycket att vinna p� att belysa olika alternativ som finns f�r att komma fram till vilket som �r l�mpligast p� just denna plats.

S� nu blev det full fart att utforma denna cykelbana - en breddning genom att ta bort parkeringsplatser, cirka 60 stycken. Dessa parkeringsplatser hade en oms�ttning p� cirka 3 fordon per dygn. Till saken h�r ocks� att nya parkeringsplatser anlades i n�romr�det - p� R�lambshovsleden. S� totalt sett f�rsvann endast 20 parkeringsplatser i omr�det till f�ljd av breddningen av cykelbanan. Och med en oms�ttning p� 3 fordon per dygn p� dessa parkeringsplatser s� f�rsvann 60 m�nniskors m�jlighet att parkera per dygn. Detta ska d� st�llas mot 10 000 cyklande m�nniskors behov av framkomlighet och s�kerhet - varje dag. I min v�rld blir det en mycket enkel ekvation �ver�hur vi ska prioritera n�r det blir en "kamp" om ytan.

Nu �r cykelbanan l�ngs Norr M�larstrand klar sedan n�gra �r tillbaka. En cykelbana som Trafikborgarr�det Daniel Helld�n s�ger s� h�r om:

�Jag brukar alltid lyfta Norr M�larstrand som en fantastisk cykelbana, den visar vilken typ av standard vi vill ha p� cykelv�garna i Stockholm�

DN kallar cykelbanan f�r: "Framtidens cykelstr�k"

Detta visar att det �r fullt m�jligt att, mitt inne i en miljonstad, skapa cykelinfrastruktur med god standard. Det �r inga konstigheter. Det handlar om att omf�rdela och prioritera hur v�ra gemensamma ytor ska anv�ndas. Det handlar om att vilja. Och det handlar om att ha kunskap och kompetens.

H�r �r n�gra f�re- och efterbilder:

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 7

Bygg s� kommer de. Del 2

18 feb 2019

F�r 5 �r sedan skrev jag inl�gget Bygg s� kommer de. Inl�gget handlade om att bygger man cykelinfrastruktur s� kommer m�nniskor b�rja cykla. Nu har det g�tt n�gra �r sedan jag skrev inl�gget, s� jag t�nkte att det var dags f�r en liten uppf�ljning och sammanst�llning �ver vad som h�nt sedan dess. F�r det har h�nt saker - massor av saker. Och det �r m�nga fler som cyklar!

H�r f�ljer ett litet axplock �ver cykelbanor som byggts eller upprustats i Stockholm under de senaste �ren:

Norr M�larstrand. Foto: Luca Mara

R�lambshovsleden

R�lambshovsparken. Foto: Bengt St�lner

V�sterbronedfarten. Foto: Luca Mara

Gamla Huddingev�gen. Foto: Stockholms stad

E4/E20 och Nio�rtsv�gen, Midsommarkransen. Foto: Stockholms stad

G�tgatan. Foto: Cyklistbloggen

H�sselbystr�ket. Foto: Stockholms stad

Klarabergsgatan. Foto: Daniel Helld�n

Liding�v�gen. Foto: Stockholms stad

E4/E20 V�stertorp. Foto: Olof Essle

L�ngholmsgatan

Ulvsundav�gen

Stallgatan. Foto: Stockholms stad

V�rtav�gen. Foto: Stockholms stad

Valhallav�gen. Foto: Stockholms stad

Broar �ver �byv�gen och Stambanan. Foto: Holger Ellgaard

Andra cykelbanor som byggts, upprustats eller p�b�rjats under perioden �r:

Str�mbron
Flatenv�gen
�ltabergsv�gen
�gesta Brov�g
Sk�rholmsv�gen
Stadsg�rdsleden
Bog�rdsv�gen
Farstastr�ket
Sp�ngav�gen
Arenav�gen
Sockenv�gen

Ut�ver byggandet av cykelbanor har en annan betydelsefull �tg�rd genomf�rts. Staden har m�jliggjort cykling mot enkelriktat - p� hundratals gator! �ver en natt har�hundratals f�rbindelser blivit kortare och d�rmed �ven minskad restid och �kad flexibilitet i systemet. Ge mig en samh�llsekonomisk analys p� denna �tg�rd tack!

Cykla mot enkelriktat! Foto: Enrico Barsetti

Staden har �ven under denna tid placerat ut tusentals nya cykelparkeringar. Bland annat genom den s� kallade Stockholmshagen som placeras ute i k�rbanan. Nu �ven utvecklad till att passa f�r lastcyklar.

Den s� kallade Stockholmshagen anpassad f�r lastcyklar. Foto: Stockholms stad

Sopsaltningen har ut�kats och omfattar i dag runt 20 mil g�ng- och cykelbanor i inner- och ytterstaden.

Sopsaltning p�g�r! Foto: Jon Jogensj�

Som vi kan se har denna l�ngsiktiga utbyggnad och f�rb�ttring av cykelsystemet effekt. N�stan �rligen sl�s rekord i antalet cyklister som passerar stadens r�knestationer - sommar som vinter.

K�lla: Milj�barometern Stockholms stad

Vill vi verkligen f�rst� betydelsen av ett v�l utbyggt och bra utformat cykelsystem kan vi studera Nederl�nderna. I landet finns ett cykelv�gn�t utan motsvarighet i v�rlden. S� har ocks� flera st�der resandeandelar n�r det g�ller cykel p� upp mot 50 procent.

Cykelv�gar i Nederl�nderna. K�lla: Open street map