Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Trafiks�kerhet f�r bilister blir trafiks�kerhetsfara f�r cyklister

17 okt 2018

Trafikverket och kommunen ville f�rb�ttra trafiks�kerheten f�r bilister genom att s�tta upp en fartkamera. D� beslutade de sig f�r att s�tta upp fartkameran i cykelbanan. S� �kad trafiks�kerhet f�r bilister �r f�rs�mrad trafiks�kerhet f�r cyklister. Det var v�l inte s� lyckat tycker jag. Och detta av en kommun som prisats f�r sitt cykelarbete.

Fartkamera p� v�g att monteras i cykelbanan. Foto: P�r B�ge

Kommunens svar p� varf�r stolpen st�r i cykelbanan g�r mig bekymrad:

Fartkameran m�ste st� d�r av �tekniska orsaker� enligt Trafikverket. Och de ser inga trafiks�kerhetsproblem f�r de som f�rdas p� cykelbanan.

L�t oss bena ut detta:

1, Kameran, stolpe och fundament m�ste inte alls st� i cykelbanan. Det finns alltid en annan l�sning om man anstr�nger sig. Varf�r den st�r d�r �r f�r att detta �r en standardl�sning som anv�nds p� m�nga platser, det vill s�ga det �r den billigaste och enklaste l�sningen. Men inte den enda l�sningen. Men andra l�sningar kr�ver lite st�rre insatser och andra tekniska l�sningar � och kostar d� mer pengar. Enklare och billigare �r d� att st�lla kameran i cykelbanan. Det �r ju inget trafiks�kerhetsproblem med stolpar i cykelbanor. Eller�

2, V�g- och transportforskningsinstitutet och Myndigheten f�r samh�llsskydd och beredskap visar i sina studier om cykelolyckor att brister i cykelinfrastrukturen, som exempelvis stolpar i cykelbanor, utg�r en p�taglig del av landets alla cykelolyckor. Det kan till exempel g� s� h�r illa:

Placerar man stolpar "olyckligt" sker olyckor - s� enkelt �r det.�

Sj�lvklart finns det riktlinjer f�r placeringar av fasta f�rem�l i anslutning till cykelbanan. Bland annat i skriften GCM-Handboken. Som Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting tagit fram. Riktlinjerna finns d�r f�r att uppn� grundl�ggande funktioner p� cykelinfrastrukturen, till exempel vad g�ller s�kerhet. F�r det �r ju ingen lek vi h�ller p� med. Det �r k�tt och blod och m�nniskors s�kerhet och h�lsa. Utdrag ur GCM-Handboken ang�ende placeringar av bland annat stolpar:

0,6 meter fr�n cykelbanan, helst 1 meter � inte i cykelbanan. Men kommunens och (?) Trafikverkets bed�mning �r att st�lla stolpen i cykelbanan inte �r n�got trafiks�kerhetsproblem. Stick i st�v med deras egna rekommendationer och k�nd kunskap fr�n forskning om cykelolyckor � de kan och vet b�ttre �n forskning, r�d och riktlinjer.

Tittar vi sen runt i Stockholms l�n uppt�cker vi fler platser d�r Trafikverket st�llt fartkameror i cykelbanan, som h�r p� Gud�broleden:

�nnu en fartkamera i cykelbanan, kanske inte s� enkel att uppt�cka i m�rker. Foto: Mats Ohlson

Det �r m�rkligt detta med stolpar i cykelbanan. Ibland �r de inte ett trafiks�kerhetsproblem enligt vissa och ibland �r de det. Som h�r, n�r Trafikverket byggt en helt ny cykelbanan i norra Stockholm:

I cykelbanans ena k�rf�lt st�r det stolpar, som det g�r p� Saltsj�badsleden och Gudobroleden. Artikel i Metro

Stolpar = stor olycksrisk f�r cyklister.

D� var stolpar i cykelbanan ett s�kerhetsproblem och t�mligen omg�ende togs de bort och placerades p� l�mpligare st�llen. Och vips s� blev b�de framkomligheten och trafiks�kerheten b�ttre f�r cykeltrafiken.

Ett systematiskt och framg�ngsrikt trafiks�kerhetsarbete kan aldrig grundas p� dessa ad-hoc l�sningar d�r tyckande, �sikter och billigaste l�sningen f�r f�lla avg�rande. F�r att n� framg�ng g�ller det att anv�nda forskning, kunskap, r�d och riktlinjer. Och att hela tiden samla ny kunskap och utveckla r�d och riktlinjer. �n s� l�nge har jag inte funnit n�gon forskning eller r�d och riktlinjer som s�ger att det �r l�mpligt och en trafiks�kerhetsf�rb�ttrande �tg�rd att st�lla stolpar i cykelbanan � av den enkla anledningen att det �r det ju inte - det f�rst�r min 9-�riga dotter. F�r att n� framg�ng i trafiks�kerhetsarbetet �r det ju ocks� avg�rande att alla trafikslag omfattas av nollvisionen och inte som Trafikverket st�ndigt g�r � s�tter cykeltrafiken p� undantag.

Vi kan se detta exempel. Stolpar med v�gm�rken, kameror och annan teknisk utrustning beh�ver inte placeras i cykelbanan. Det finns alltid andra l�sningar. I detta fall kr�vdes att en politiker pekade med hela handen och en engagerad f�rvaltning � det g�r om man vill.�

Det g�r allts� att h�nga skyltar, kameror och annan teknisk utrustning p� en arm �ver cykelbanan - det finns alltid en annan l�sning. Foto: Martin S�derlund Ek

Men som sagt, det kr�vs att man vill och anstr�nger sig lite. Vilket vi alltid g�r n�r det g�ller biltrafiken � f�r inte �r det ofta vi ser stolpar i k�rbanorna � det skulle inte g� s� bra d�. D� v�ljer vi att f�lja riktlinjerna. D� �r m�nniskors s�kerhet och h�lsa viktig. Det �r m�rkligt att vi slutar se det p� det s�ttet n�r det g�ller m�nniskor som cyklar � d� �r det inte lika viktigt, d� bryr vi oss inte lika mycket. D� kan svaret bli: �de har v�l �gon och styre�

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 4

"Cyklister bara klagar"

9 okt 2018

Detta p�st�ende �r n�got jag st�ter p� lite d� och d� i mitt arbete. Inte helt ovanligt att p�st�endet f�ljs av: �cyklister betalar inte skatt� och �det �r minsann inte perfekt f�r bilister heller�.

S� l�t oss j�mf�ra hur f�rh�llandena �r f�r biltrafiken respektive cykeltrafiken. Som tur �r finns det material som g�r att det faktiskt g�r att n�gorlunda j�mf�ra. Motorm�nnen genomf�r varje �r en inventering och inspektion av europa-, riks- och l�nsv�garna i landet:

V�gkvalitetsrapport 2017 - En granskning av Sveriges v�gn�t

Studien omfattar cirka 7 300 mil v�g. Resultatet:

Under 2012 genomf�rde Trafikverket en inventering och granskning av de regionala cykelv�garna i Stockholms l�n. Inventeringen omfattar lite �ver 80 mil. Resultatet:

Fr�n regionala cykelplanen f�r Stockholms l�n

Det kan se ut s� h�r:

En dubbelriktad g�ng- och cykelbana. 1,8 meter bred. Som att g�ra v�gen 3 meter bred och s�ga: lycka till

Mer fr�n inventeringen av de regionala cykelv�garna:

"...n�got som p�verkar framkomligheten var 118:e meter." N�r s�g vi ett s�dant resultat fr�n v�ra v�gar?

Slutsats:

V�g: 1 procent d�ligt
Cykelv�g: 99 procent d�ligt

L�t oss forts�tta granskningen och studera f�rh�llanden vid v�garbeten. D�r visar studier fr�n V�g- och transportforskningsinstitutet och Trafikverket att cyklister �r det trafikslag som �r mest olycksdrabbat vid v�garbeten:

Fr�n rapporten:��Jag ramlade ner i en grop vid ett v�garbete!� Trafikverket�Publikation 2014:122

Sen har vi f�rh�llandena som uppst�tt f�r cykeltrafiken till f�ljd av 2 + 1 � v�garna � knappast f�rh�llanden som skulle f� toppbetyg av Motorm�nnen om motsvarande hade h�nt f�r biltrafiken. Folksam har studerat d�dsolyckor bland cyklister p� statlig v�g, resultatet: de som cyklar p� statlig v�g d�das f�r att det saknas cykelv�gar och s�kra passager.�

Och 21 �r efter beslutet om Nollvisionen kan vi konstatera att Trafikverket har inventerat sina cykelpassager. Men inte gjort passagerna s�kra � Trafikverket h�ller p� att �klarl�gga� hur det ska g� till. 21 �r...

2+1-v�g. Eller n�r staten visar sitt f�rakt f�r m�nniskor som cyklar. Foto: Leif Larsson

Studerar vi sedan hur f�rh�llandena f�r cykeltrafiken �r under vinterm�naderna p� dessa regionala cykelv�gar uppst�r f�rh�llanden som g�r det om�jligt att cykla�under vissa perioder � vi kan s�ga att dessa f�rh�llanden faller utanf�r n�gon betygsskalan. Det mest fascinerande av allt � det �r f�rh�llanden som v�gh�llaren sj�lv skapar och inte v�drets makter. Motsvarande ser vi aldrig (?) p� v�garna � eller har ni varit med om att Trafikverket plogat g�ng- och cykelv�gen och vr�kt ut sn�massorna p� v�gen? Och sedan l�tit sn�massorna ligga d�r i flera dagar.�

Sn�n m�ste bort fr�n v�gen - d� l�gger vi den p� cykelv�gen. D�r sn�n sen blir liggande.�Foto: �ke Henricsson

Sen har vi en annan f�reteelse som lyser helt med sin fr�nvaro p� v�garna: stenbumlingar, betonggrisar och andra farliga, om�rkta hinder som dyker upp lite h�r och d�r p� cykelv�garna. Hinder som �r utplacerade av v�gh�llarna. Ofta �r ju stenbumlingarna placerade d�r f�r att det finns en hel del bilister som tycker det �r l�mpligt att k�r bil p� cykelv�gar � v�garna r�cker s� att s�ga inte till f�r dessa motorm�n. S� f�r de som cyklar blir det pest eller kolera � sten eller bil.�

Stenbumling p� cykelv�g, utplacerad av v�gh�llare. Sker detta p� v�gar? Foto: Leo Wentzel

En annan�sak jag aldrig r�kar ut f�r n�r jag k�r omkring p� v�ra l�ns-, riks- och europav�gar �r stolpar � mitt i v�gen.�P� cykelv�gen f�r man st�ndigt vara redo f�r stolpar � mitt i cykelv�gen.

Oj! Eller shit happens. Eller: vi struntade i att flytta stolpen n�r vi byggde om - billigast s�. Foto: Thomas Ros

Sen har vi ju det faktum att en hel del cykelv�gar bara tar slut � de finns s� att s�ga enbart i planer och i tankev�rlden � de finns inte i verkligheten. S�llan vi ser en riksv�g bara slutar p� detta s�tt:

Foto: Mats Jungar

Alla dessa �defekter� f�r naturligtvis utslag i olycksstatistiken: fler cyklister �n bilister hamnar p� sjukhus. S� h�r s�ger V�g- och transportforskningsinstitutet om cykelolyckor: majoriteten av cykelolyckor med personskador beror p� d�lig cykelinfrastruktur samt brister i drift och underh�ll av densamma.

Ni kan ju fantisera lite hur olycksstatistiken f�r biltrafiken skulle se ut om motsvarande f�rh�llanden existerade p� v�garna. Inte s� bra va? Vi ser ju ocks� p� diagrammet att satsar vi massor av miljarder p� biltrafiken s� minskar personskadeolyckorna. Det k�nns ju minst sagt cyniskt att regeringen i detta l�ge satsar p� en elcykelpremie f�r att f� fler att cykla�och samtidigt skrotar snabbcykelv�garna. Cykelv�gar som skulle visa v�gen till framkomlig och s�ker cykelinfrastruktur.�Varf�r inte b�gge?

S� i min v�rld har de som cyklar all anledning att klaga, och jag tycker de ska klaga h�gljutt och ofta. S�rskilt i ett samh�lle d�r de ju faktiskt uppmanas att cykla och att cykla mer. Jag �r mer f�rv�nad �ver att de som cyklar �r beredda att ta s� mycket skit. Att de s� att s�ga inte g�r uppror �ver sakernas tillst�nd � det �r obegripligt f�r mig.

S� min uppmaning till er som cyklar � sluta ta skit, s�g ifr�n, kr�v f�r�ndring och f�rb�ttring. NU!

Jag undrar hur tong�ngarna fr�n Motorm�nnen l�tit om f�rh�llandena varit omv�nda�

Tips tack till Anders N!

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 9

Skolan briljerar

2 okt 2018

F�r lite mer �n ett �r sedan skrev jag ett inl�gg om de farliga och besv�rliga f�rh�llanden som r�der p� mina barns skola. Det har blivit en f�ljetong hur illa skolledningen och fastighetsbolaget SISAB har valt att hanterar barnens cykelparkering och barnens m�jlighet att tryggt och s�kert kunna r�ra sig p� skolans omr�de.

Nu kommer h�r en uppdatering. Efter att i ett �rs tid uppvaktat skolledningen och SISAB tr�ttnade jag p� deras of�rm�ga att skapa s�kra och trygga f�rh�llanden f�r barnen som cyklar och g�r till skolan.

Cykelparkering, varutransporter, sopbilar, personbilar - allt i en salig och farlig r�ra p� skolans omr�de

Jag kontaktade d� skolborgarr�det och media. Och helt pl�tsligt, som fr�n det bl�, blev det en v�ldigt fart p� skolledningen och SISAB. Cykelparkeringen f�rsvann �ver en natt.

H�r monteras skolans cykelparkering ner. Bara n�gra dagar efter jag kontaktat�skolborgarr�det och media.

S� nu fanns det ingen cykelparkering alls p� skolans omr�de. Men inte slutar barn och vuxna cykla f�r det. Och som s� m�nga andra g�nger faller det p� dem som cyklar att l�sa detta � och de flesta b�rjade l�sa fast cyklarna i staketet framf�r skolan.

N�r ingen cykelparkering finns f�r barn och vuxna l�sa det sj�lva - staketet blir d� cykelparkering.

De som v�ljer att ta bilen till skolan hade helt pl�tslig f�tt mycket b�ttre f�rh�llanden genom mer �n en f�rdubbling av antal parkeringsplatser d� cykelparkeringen togs bort � i direkt anslutning till skolentr�n - det ska vara enkelt att v�lja bilen.

Cykelparkering bort blir mer bilparkering och l�ttare att v�lja bilen...

S� h�r var det ett antal veckor. Tills en ny cykelparkering d�k upp. Skolan och SISAB hade nu hittat en s�ker och l�mplig plats f�r barnen att parkera sina cyklar p�. Man hade hittat en yta som var �ledig� - som s� att s�ga blev �ver efter att allt annat f�tt sitt. Den ligger i ena �nden av skolan. Mer �n 200 meter fr�n d�r de flesta eleverna har sin skolverksamhet. Och f�r att komma�till och fr�n cykelparkeringen m�ste barnen �nd� g� via framsidan p� skolan � d�r varutransporterna och personbilar fortfarande trafikerar ytan. De kan ocks� g� via en �dslig g�ng- och cykelv�g med en brant backe och p� s� s�tt ta sig �bakv�gen� till skolan - det lockar inte s� m�nga...

Den nya cykelparkering. L�ngst bort i bilden g�r den v�g som leder till skolentr�n och skolverksamheten. Och d�r varutransporter k�r, backar och v�nder - och d�r barnen g�r och cyklar. Den nya cykelparkeringen l�ste ingenting.

Nu fungerar ju m�nga m�nniskor s� att de accepterar inte att ta skit och usla l�sningar. S� m�nga v�ljer att forts�tta l�sa fast sina cyklar i staketet framf�r skolan � det �r fler cyklar parkerade d�r �n i den �nya� och �s�kra� cykelparkeringen. Den �nya� parkeringen inneb�r ju en omv�g - en senv�g - den �r inte logiskt placerad utifr�n m�nniskor behov och r�relsem�nster.

Tecknet p� att skolan inte l�st n�gonting vad g�ller en trafiks�ker skolmilj�.

Skolledningen s�ger sig ha fler planer p� g�ng. En bom f�r att hindra privatbilar fr�n att komma in p� skolomr�det och en eventuell cykelparkering i andra �nden av skolan. Vi f�r v�l se hur det blir med det, jag f�r s�kert anledning att �terkomma i fr�gan. Men fortfarande kommer det allts� vara varutransporter som k�r, backar och v�nder p� samma yta d�r skolbarnen g�r och cyklar. S� i grunden har inte s�rskilt m�nga steg tagits mot en s�krare och tryggare skolmilj�.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 3

Nya Slussen - bygger p� minskat cyklande

28 sep 2018

Det fanns en g�ng i tiden en prognos f�r cykeltrafikens utveckling i Nya Slussen - cykeltrafiken skulle �ka med 5 procent om �ret.

2015 fattar Exploateringsn�mnden beslut om att g�ng- och cykelbron och dess ramp ska breddas�samt att korsningen mellan bron och rampen ska f�rb�ttras vad g�ller trygghet, framkomlighet och s�kerhet.

Som av en tillf�llighet skruvar d� projektet Nya Slussen ner prognosen f�r cykeltrafikens utveckling�- fr�n 5 procent till 2 procents �kning per �r fr�n och med 2020.�Nu blir d�projektets slutsats: g�ng- och cykelbron beh�ver inte breddas. Inte heller rampen beh�ver breddas. Och korsningen mellan bron och rampen fungerar utm�rkt som den �r.

En korsning av s�llan sk�dat slag. Rampen som kommer upp till h�ger lutar 10 procent. Se bredder p� sv�ngf�lten, p� f�lten rakt fram, p� radier. L�gg till 10 000 tals�cyklister och g�ende i denna punkt. Har ni sett n�got liknande? Men projektet intygar att det ska fungera utm�rkt s� d� �r det v�l s�.

Allts� ett st�llningstagande fr�n projektet som �r�stick i st�v med det politiskt fattade beslutet, ett beslut�som s�ger: "En breddning av bron ska g�ras i syfte att klara h�gre trafikfl�den."

Beslutet s�ger inte"b�r", det s�ger inte "utredas", det s�ger inte "skriv ner prognosen" - beslutet s�ger att bron och rampen�ska breddas och att korsningen ska f�rb�ttras.

Sj�lvklart �r det s� att trafik�kningar m�nga g�nger planar ut med tiden, s� �ven cykeltrafiken. Men �r vi d�r redan 2020 - b�rjar vi s� att s�ga n�rma oss peak cykel? Nej knappast. Det �r precis tv�rtom - det finns inget som pekar p� att vi ens �r i n�rheten av peak cykel. Staden har en cykelplan och genomf�r omfattande satsningar. Likas� har m�nga kranskommuner f�rska cykelplaner och satsar p� ett �kat cyklande. Regionen har en regional cykelplan med m�let att �ka cykelandelen till 20 procent �r 2030. Vi kan s�ga att satsningarna har knappt b�rjat. Alla dessa planer fastsl�r ett l�ngsiktigt arbete och en tydlig m�ls�ttning att �ka antalet cyklister och cykelns resandeandel. Med andra ord - det har aldrig tidigare investerats och kommer investeras i cykel s� som nu och under en l�ng tid fram�ver. Vad som g�r det �n mer intressant �r n�r vi studerar vilka potentialer som finns n�r det g�ller cykeltrafik i regionen. Trafikkontoret har studerat detta och tagit fram en rapport 2012: Potentialer f�r �kad cykeltrafik. I rapporten redovisas att f�rsiktigt r�knat �r cykelpotentialen mer �n 100 000 cykelpassager per dygn �ver Slussen. Vidare�tas det upp i rapporten: "Dessa potentialer �r f�rst�s sj�lvklara att beakta i planeringen av det framtida Slussen."�

Projektet har nu gjort en fl�desanalys f�r g�ng- och cykelbron, genomf�rd i mars 2018. D�r har man anv�nt sig av den "nya" och nerskrivna prognosen och finner d� att allt �r frid och fr�jd - bron beh�ver inte breddas. Rapporten redovisar inga k�l�ngder, redovisar inga f�rdr�jningar eller f�r�ndringar av restider - det g�r allts� inte att se vad som h�nder �ver tiden. S� det �r om�jligt att utl�sa hur man har kommit fram till dessa slutsatser.

Man har �ven f�rs�kt sig p� en prognos och simulering av g�ngtrafiken. Det �r ju viktigt att �ven dimensionera r�tt f�r g�ende. F�r blir det d�ligt f�r g�ngtrafiken, blir det d�ligt f�r cykeltrafiken - de p�verkar varandra. M�ttet f�r g�ngbanan p� bron �r 2,5 meter. Det �r ett m�tt Trafikkontoret normalt anv�nder f�r g�ngbanor som byggs p� lokalgator - i ytterstaden. Det �r ett m�tt som inneb�r att du inte kan g� bredvid ditt s�llskap n�r du m�ter n�gon. D� f�r du g� bakom alternativt kliva ner p� cykelbanan. Kommer du med barnvagn, tvillingvagn, permobil eller rullstol blir det riktigt besv�rligt. �r det en kvalitet som vi vill ha i en stad som s�ger sig prioritera g�ng och cykel? I detta l�ge - mitt i hj�rtat av Stockholm. Och �r det n�gon om p� fullaste allvar tror att g�ngfl�dena p� denna bro kommer motsvara fl�dena f�r en g�ngbana p� en lokalgata i ytterstaden? En av landets ledande experter p� omr�det tror inte det. Hans "betyg" vad g�ller g�ngsimuleringen �r inte n�digt:

Men h�r st�r vi allts� - �r 2018. Bygget av Nya Slussen p�g�r f�r fullt. Beslut finns om en bredare g�ng- och cykelbro, om en bredare ramp och en f�rb�ttrad korsning. Ett framsynt beslut som vilar p� mycket goda grunder. Men inte enligt projektet Nya Slussen. Som �r av en helt annan uppfattning. En uppfattning som baseras p� en nerskruvad prognos. D�r projektet inte redovisar anledningar eller analyser f�r s�nkningen av prognosen - de bara skruvar ner den. Och en g�ngsimulering som beskrivs som en "katastrof" av expertis.

Som jag skrev i ett tidigare inl�gg:
"Vore jag mer konspiratoriskt lagd s� kunde jag ju f� f�r mig att projektet inte har f�r avsikt att bredda bron och fixa en b�ttre ramp och funktionell anslutning till bron. Att man s� att s�ga inv�ntar ett l�mpligt tillf�lle och tidpunkt att meddela omv�rlden att p� grund av ditt eller datt s� g�r de bed�mningen att bron inte beh�ver eller kan breddas � det duger som det �r. Men s� kan det nog inte vara."

Detta �r stads- och trafikplanering �r 2018.

Uppdaterad 2018-09-28, kl 13:15

Ibland vill jag ha en second opinion p� min bed�mning och expertis. S� denna g�ng fr�gade jag en expert p� cykelplanering och cykelinfrastruktur fr�n Nederl�nderna - Herbert Tiemens. H�r �r hans "dom" �ver korsningen:

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 7

Nya Slussen - vad ska jag tro?

25 sep 2018

Nu ska vi �ntligen f� veta hur det kommer att fungera f�r cykeltrafiken i Nya Slussen � f�r nu finns det en trafiksimulering! Jag sitter med "sanningen" och "facit" framf�r mig. Har just l�st en rapport som handlar om trafiksimulering av cykeltrafik p� Nya Slussen, utf�rd med hj�lp av en programvara som heter Vissim. Rapporten �r daterad 7 december �r 2017. Vi kan konstatera att det tagit tid att f� fram en s�dan h�r simulering � men b�ttre sent �n aldrig.

Tv� �r innan det ens fanns en trafiksimulering f�r cykel s� sa ju Expertgruppen efter sin genomlysning av projektet s� h�r vad g�ller kapacitet och framkomlighet f�r cykeltrafiken:

"Kapaciteten �r god, och oacceptabel tr�ngsel b�r inte uppkomma..." (s 8)

Vi �terkommer till detta lite l�ngre fram.

Cyklister p� v�g ner mot Skeppsbron. Foto: Cyklistbloggen

En sak jag omg�ende reagerar p� n�r jag l�ser trafiksimuleringen �r detta:

�Med en �rlig �kning om 5 procent fr�n 2009 till 2020 och d�refter om 2 procent till 2040 skulle fl�dena p� GC-bron uppg� till cirka 22�000 cyklister/dygn,��

I �F�rdjupnings-PM Trafik 2011� f�r Nya Slussen s� r�knar man p� ett annat s�tt. D�r r�knar man med en �rlig �kning av cykeltrafiken om 5 procent fr�n 2010 till 2030. Detta skulle inneb�ra att det blir helt andra siffror och volymer av cyklister som underlag i trafiksimuleringen. D�rmed blir ju ocks� resultatet av simuleringen annorlunda.

Varf�r har man gjort p� detta s�tt undrar jag. Det framg�r inte varf�r man nu valt att fr�ng� tidigare prognos med en �rlig �kning p� 5 procent � tror man inte l�ngre p� prognosen eller? Studerar vi stadens �rliga cykelr�kningar och deras fem�rsmedelv�rden under en l�ngre period s� hittar vi inget st�d f�r denna nedskrivning av prognosen � tv�rtom - de visar p� en st�rre �kning av cykeltrafiken �n 5 procent per �r. Studerar vi sedan stadens planer f�r cykel, kranskommunernas planer och den regionala cykelplanen s� pekar alla tillsammans p� �kade och omfattande satsningar p� cykel. Planerna fastsl�r ett l�ngsiktigt arbete och en m�ls�ttning f�r att �ka antalet cyklister och cykelns resandeandel. Med andra ord � det har aldrig tidigare investerats och kommer investeras i cykel som nu och under en l�ng tid fram�ver. D�rmed b�r vi kanske h�lla fast vid en prognos p� 5 procent och inte s�nka den eller? F�r var finns underlaget och analysen som kommer fram till en s�nkning av prognosen? I rapporten f�rs ett resonemang om att�tunnelbanan till Nacka kommer att p�verka g�ngfl�dena, men inte cykelfl�dena.

N�r man skriver ner prognosen p� detta s�tt inneb�r det ju att vi f�r helt andra resultat vad g�ller kapacitet och framkomlighet f�r cykeltrafiken �n om vi skulle fortsatt med 5 procent som �rlig �kning. I sammanfattningen av simuleringen kan vi l�sa:

�De platser som kommer att bli h�rt belastade med tidvis l�nga k�er �r

Korsningen Hornsgatan/G�tgatan.
Cykelbanan p� Hornsgatan i riktning v�sterut, vid �verg�ngsst�llet Katarinav�gen.
Cykelbanan p� Stadsg�rdskajen, vid �verg�ngsst�llet �stra L�gbron.�

G�tgatan/Hornsgatan 2017, k�slutet �r vid Hilton/Guldgr�nd. Enligt simuleringen kommer denna k� 2040 vara dubbelt s� l�ng - minst. Foto: Jon Jogensj�

Slutsatser som dessa blir ju helt annorlunda om man ist�llet v�ljer en 5 procentig �kning. D� skulle korsningar bli mycket h�rt belastade och med mycket l�nga k�er - om man valde en 5 procentig �kning. Eller bli �nnu v�rre.

I trafiksimuleringen beskrivs vidare vissa cykelrelationer p� detta s�tt:

�K�erna �r redan idag s� l�nga att alla cyklister i rusningen inte kommer igenom korsningen vid gr�nt ljus. 2040 kan vi f�rv�nta oss dubbelt s� l�nga k�er.�

Min undran: hur l�nga blir k�erna om vi anv�nder prognosen med 5 procents �kning av cyklister? Tre g�nger s� l�nga? Fyra? Detta g�r inte att utl�sa i rapporten - vi f�r gissa. Vi kan i alla fall vara �verens att de blir l�ngre, mycket l�ngre.

"Kapaciteten �r god, och oacceptabel tr�ngsel b�r inte uppkomma...".�Foto: Lennart Kj�rling

Sen blir det riktigt intressant l�sning. N�r vi kommer till kapitlet Analys, slutsatser och rekommendationer i rapporten s� kan vi l�sa detta:

�Simuleringen visar att cykell�sningen generellt fungerar bra framkomlighetsm�ssigt. Det finns inga l�sningar i korsningar eller k�bildningar som inte ryms.��

V�nta nu ett tag.

F�rst skrivs prognosen ner - vi g�r allts� in i simuleringen med ett l�gre antal cyklister �n tidigare prognos � mycket oklart varf�r.

Sen kan vi l�sa i�rapporten att flera platser �kommer att bli h�rt belastade med tidvis l�nga k�er� och att �2040 kan vi f�rv�nta oss dubbelt s� l�nga k�er.� (som ju blir �nnu mer belastade och med �nnu l�ngre k�er med en 5 procentig �kning av cykeltrafiken!)

Det finns inga redovisningar av restider i rapporten, det vill s�ga vilka restider �r det 2017 j�mf�rt med 2040 i de olika f�rbindelserna. Det finns heller ingen redovisning i rapporten av f�rdr�jningar eller k�l�ngder i de olika korsningarna.

Men slutsatsen av simuleringen �r att allt �r frid och fr�jd. Vilket ju �ven Expertgruppen tyckte. Det �r mycket sv�rt att utifr�n rapporten f�rst� hur man kommit fram till dessa slutsatser.

Och vet ni, 2018 �rs cykelm�tningar p� Slussen visar all time high. P� f�rbindelserna till Munkbron och Skeppsbron har det aldrig tidigare, sedan m�tningarna b�rjade, varit s� m�nga passager � 32�000 per dygn.

Jag fr�gar mig: hur g�r detta ihop?

I n�sta del kommer jag g� igenom hur trafiksimuleringen kommit fram till att n�gon breddning av g�ng- och cykelbron, rampen och f�r�ndring av korsningen inte �r n�dv�ndig - ni vet det d�r som �r beslutat ska ske.

�

Relaterade inl�gg: