Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Det blir inga snabbcykelv�gar

8 jun 2018

F�rst skrotade Trafikverket en snabbcykelv�g. F�r dyr blev den sa verket (fast de hade sj�lva r�knat fel). De skulle ist�llet sminka grisen. Och sa samtidigt att nu skulle de fokusera p� den andra snabbcykelv�gen � den ska minsann bli av.

Kritiken v�xte � s� h�r kan ni inte g�ra.

Och i underlaget och f�rslaget till ny Nationell plan f�r infrastruktur som Trafikverket tog fram till regering var b�gge snabbcykelv�garna tillbaka i planen � nu minsann ska de byggas. Tv� cykelv�gar med en standard vi aldrig tidigare sk�dat i landet. Och till stor samh�llsnytta.

Men s� blev det inte.

F�r regeringen valde att ta bort snabbcykelv�garna ur Nationell plan f�r infrastruktur. S� nu blir det ingenting. Motivet till att regeringen tog bort dem:

Maja Zachrisson pressekreterare hos infrastrukturministern, Tobias Gustavsson politisk sakkunnig hos milj�ministern

�fr�getecken om v�gh�llaransvaret��- s�ger regeringen.

En annan v�g regeringen hade kunnat v�lja:
Anslagit medel f�r snabbcykelv�garna i planen och instruerat Trafikverket att omg�ende forts�tta planeringen och p�skynda byggstart. Med dessa instruktioner hade regeringen ocks� kunnat bifoga uppdraget:
l�s �fr�getecken om v�gh�llaransvaret�

Det �r s� man arbetar f�r �kad och s�ker cykling. P� alla niv�er.

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 1

Varde ljus

29 mar 2018

Man flyttar och byter jobb. Det inneb�r en ny v�g mellan hem och arbete. D� uppt�cker man f�r- och nackdelar med den f�rdv�gen. P� en del av str�ckan jag nu cyklar var det m�rkt, mycket m�rkt. G�ng- och cykelbanan saknade belysning. Tanken var en g�ng i tiden att belysningen i mitten av �rbyleden skulle r�cka till och lysa upp �ven g�ng- och cykelv�gen. Ett avst�nd p� cirka 25 meter. Med tr�d emellan som blockerar ljusfl�det.

V�l upplysta k�rbanor. En m�rk g�ng- och cykelbana.

Ingen bra standard p� ett av staden utpekat och prioriterat pendlingsstr�k tyckte jag. S� jag kontaktade belysningsansvarig p� Trafikkontoret. Han s�nde ut personal som m�tte upp ljusf�rh�llandet p� g�ng- och cykelbanan. Och mycket riktigt, det var inte s� bra. B�st var en str�cka utmed Gubb�ngens idrottsplats d�r str�ljus fr�n idrottsplatsen och dess reklamtavla �l�ckte� ut p� g�ng- och cykelbanan.

S� nu, n�gra �r senare, �r det nytt ljus i mitt liv. G�ng- och cykelbanan har under vintern f�rsetts med belysning. En ny och ljus v�rld har �ppnats upp f�r mig och andra som f�rdas denna str�cka.

Se s� fin rad med belysningsstolpar!

Stort tack MB och Trafikkontoret f�r lyh�rdhet och snabbt agerande � en s�krare, bekv�mare och tryggare g�ng- och cykelv�g finns nu i s�derort!

Kommentera Kommentarer: 3

Olycksplatsen �r inte olycksdrabbad

13 feb 2018

F�r ett tag sedan skrev jag ett inl�gg om kanten p� Lilla V�sterbron�och hur kanten �terkommande orsakar olyckor. En l�sare st�llde fr�gan till staden om de kommer att �tg�rda f�rh�llandena p� bron. H�r �r svaret fr�n Trafikkontoret:

Hej XXXX,

Tack f�r din synpunkt!

I den statistik �ver olyckor vi kan se i Strada (informationssystemet f�r olyckor och skador i trafiken) finns det en inrapporterad cykel-singelolycka mellan 2015-2018 som beskrivs som s� att den beror p� p�k�rning av kanten. Under samma period har vi f�tt in en handfull felanm�lningar om kanten.

Mot bakgrund av detta kan platsen inte anses speciellt olycksdrabbad. Just om en str�cka �r olycksdrabbad eller ej �r en av de faktorer vi tittar p� n�r vi prioriterar platser som beh�ver �tg�rder. N�gra �tg�rder p� platsen, skyltar eller annat, �r d�rf�r inte planerat just nu. Men eftersom att fr�gan nu �r v�ckt kommer vi under v�ren unders�ka platsen n�rmare f�r att g�ra en ny bed�mning om det beh�ver g�ras n�gra eventuella �tg�rder p� bron.

Vi tackar f�r felanm�lan, b�de anm�lningar genom Tyck till och inrapporterade olyckor �r viktiga underlag f�r oss n�r vi g�r bed�mningar och prioriteringar av eventuella �tg�rder.

Med v�nliga h�lsningar,

XXXX

S� avg�rande f�r Trafikkontoret om en olycksplats �r olycksdrabbad eller inte �r data och uppgifter i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition)

Det h�r �r inte helt enkelt och det �r samtidigt en svaghet i ett effektivt trafiks�kerhetsarbete. S�v�l V�g- och transportforskningsinstitutet (VTI), Myndigheten f�r samh�llsskydd och beredskap (MSB) och Folksam har genom sina studier om cykelolyckor visat p� svagheter och brister n�r det g�ller STRADA och s�rskilt cyklisters singelolyckor. Tidigare var det enbart olyckor via polisen som rapporterades till STRADA. Det har blivit b�ttre sedan sjukhusen (ca 70 st) nu �ven anslutits till systemet men fortfarande �r det stora m�rkertal � helt enkelt f�r att inte alla som cyklar omkull beger sig till polisen eller sjukhuset och anm�ler skadan. Och �ven om en del beger sig till just ett strada-anslutet sjukhus finns det fortfarande brister vad g�ller bland annat l�gesangivelse och bakgrund till olyckan.

S� fr�gan blir: duger STRADA som beslutsunderlag f�r ett bedriva ett effektivt trafiks�kerhetsarbete?

Nej skulle jag s�ga. Man m�ste g� djupare och g�ra fler analyser. Ett s�tt �r att studera VTI:s slutsatser vad g�ller cyklisters singelolyckor. Genom att studera en stor m�ngd cykelolyckor f�r man en god uppfattning vad som �r problem f�r cyklister och vad som frekvent orsakar olyckor. En orsak till m�nga cyklisters singelolyckor �r: kanter

Eller som VTI skriver: "Orsaker relaterade till v�gutformning �r i huvudsak omkullk�rning p� grund av kantstenar..."

Ser du kanten mellan cykel- och g�ngbanan? Inte helt l�tt att uppt�cka under alla f�rh�llanden...

Ytterligare ett s�tt att f�rdjupa kunskapen och f�rst�elsen vad g�ller cykelolyckor �r att ta reda p� vad cyklister beh�ver kunna se f�r att s�kert kunna framf�ra sitt fordon: What do cyclists need to see to avoid single-bicycle crashes?

Med den kunskapen kan man d� arbeta f�rebyggande och skapa ett s�krare och mer f�rl�tande system � ett system i linje med nollvisionen.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 7

S� skapar du en olycksplats

2 feb 2018

�En kant p� 2 -3 centimeter uppst�r mellan g�ngbanan och cykelbanan. D� f�r vi verkligen hoppas att denna kant som d�ljer sig vid den m�lade linjen inte orsakar omkullcykling om man r�kar cykla p� kanten. Det �r ju annars n�got som VTI pekar p� �r orsaken till m�nga singelolyckor bland cyklister.�

Med viss ironi skrev jag dessa ord 2013. Tyv�rr fick jag r�tt.

�r 2018 cyklar m�nniskor st�ndigt omkull och skadar sig p� grund av denna kant � det finns till och med f�ngat i videoklipp:

�ven media har uppm�rksammat problemet med kanten:

I Facebook-gruppen Cykla i Stockholm�har flera personer haft n�rkontakt med kanten, cyklat omkull p� grund av den, eller varit n�ra att g�ra det:

Och r�kna med att kanten �ven i forts�ttningen kommer att f� m�nniskor att cykla omkull.

Men varf�r �r d� kanten d�r?

Det finns det ett svar p� � en utv�rdering har gjorts. S� h�r lyder svaret:

�Det h�r var ju ett cykelprojekt, men cykel blev inte prio utan konstruktionen blev prio.�

Utv�rderingen visar att konstrukt�rerna l�ste f�ruts�ttningarna i ett tidigt skede av projektet: kantbalkarna p� bron fick inte r�ras n�r cykelbanan skulle breddas och ytskiktet skulle vara i betong. N�r kantbalkarna inte fick r�ras blev avrinningen sv�r att f� till p� ett tillfredsst�llande s�tt, f�r det �r, s� att s�ga, �sv�rt att trolla med kn�na�.�

N�r bygget var klart m�rkte man att resultatet inte blev bra, med massor av vatten st�ende p� cykelbanan. D� tog man till en n�dl�sning. Man fr�ste ner betongen p� cykelbanan f�r att skapa ett tv�rfall som b�ttre ledde bort vattnet. Till f�ljd av fr�sningen uppstod en liten och knappt synbar kant mellan g�ng- och cykelbanan:

En l�sning som ska fungera �ret runt, dygnet runt, med sn� och is, dag som natt. En l�sning som folk cyklar omkull p�.

Cykeln �r som bekant ett balansfordon, och just framhjulet �r mycket k�nsligt f�r l�ngsg�ende kanter. Ovanp� kanten finns dessutom en m�lad linje mellan g�ng- och cykelbanan, och det vet ju alla som cyklar: en m�lad linje mellan g�ng- och cykelbanan inneb�r att det inte finns n�gon kant i 99,99 procent av fallen. Men just h�r, p� just denna cykelbana, utmed just denna linje, finns en kant som knappt �r synbar, som du allts� inte ska cykla p�. Men s� fungerar inte m�nniskor. De tror att det �r en vanlig linje och d�rf�r cyklar de omkull och g�r sig illa. Om och om igen.

Projektet l�rde sig av misstaget. P� andra sidan bron projekterade man om och fick till en b�ttre vattenavrinning - kantbalken var inte l�ngre helig. P� den sidan finns ocks� en linje mellan g�ng- och cykelbanan, men ingen kant. S� p� en och samma bro finns tv� helt olika l�sningar som ser exakt likadana ut. Om du inte b�jer dig ner p� kn� och detaljstuderar marken f�rst�s.

Varf�r blev det s� h�r? F�r att beslutsfattarna helt enkelt inte visste b�ttre.

De �r anl�ggningsingenj�rer, konstrukt�rer, exploateringsingenj�rer, arkitekter, landskapsarkitekter � men de har �nd� inte r�tt kompetens. De saknar kunskap om cykelinfrastruktur och trafiks�kerhet, och de ser inte konsekvenserna av besluten de fattar. �nd� �r deras ord m�nga g�nger helt avg�rande i beslutsprocessen.�

F�ljderna blir bristf�llig och farlig cykelinfrastruktur som g�r att m�nniskor kommer till skada.

Listan p� liknande exempel kan g�ras l�ng: cykeltunneln vid Mikrofonv�gen, �idiotbygget� som trafikn�mnden stoppade, stolparna i cykelbanan p� Hornsbergs strand, den nybyggda cykelbanan p� H�gerstensv�gen som ska skrotas, den nya stadsdelen med massor av belysningsstolpar i cykelbanan�

Vi l�gger massor av miljoner p� att bygga ut cykelinfrastrukturen, utan att kvalitetss�kra det vi bygger. Lite som att l�ta sjuksk�terskan utf�ra operationen, ist�llet f�r kirurgen.

Vi m�ste b�rja fr�n ett annat h�ll och f�rst fastsl�: den h�r cykelinfrastrukturen vill vi ha. D�refter fastst�lla: vad vi m�ste g�ra f�r att skapa den cykelinfrastrukturen.�

I den b�sta av v�rldar�ska vi sj�lvklart str�va efter att f� ihop allt till en bra helhet. Men, n�r vi tvingas till kompromisser � vilket vi ofta g�r � m�ste ledstj�rnan vara att grundl�ggande funktioner och villkor f�r cykeltrafiken kommer f�rst. D�refter byggnadstekniska f�ruts�ttningar, gestaltning, drift och underh�ll med mera.

Annars kommer cykeltrafiken aldrig f� s�ker och funktionell framkomlighet och omfattas av nollvisionen.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 3

NEJ! Kanten �r ersatt av en sn�h�g!

31 jan 2018

Fyra �r tog det, fyra �r av mail, telefonsamtal, bloggande. Men till slut s� plockad trafikkontoret bort kantstenen och inf�rde ett stannaf�rbud. Det blev s� himla bra, hur enkelt som helst att komma p� och av g�ng- och cykelv�gen.

Se s� enkelt det blev att komma p� och av cykelv�gen n�r kantstenen f�rsvann!

Tills nu.

F�r d�r kanten tidigare var �r det nu en stor och stenh�rd sn�h�g. En sn�h�g som f�raren av plogbilen som r�jer g�ng- cykelv�gen lagt d�r.

S� d� �r det bara att b�rja om samma resa en g�ng till. Denna g�ng med stadsdelsf�rvaltningen som ansvarar f�r sn�r�jningen. Hoppas denna resa inte tar fyra �r�

Uppdaterad 2018-01-31
Svar fr�n staden nu p� eftermiddagen:
"Hej Krister
Det var ju ovanligt korkat av den som plogar. Jag tar upp det med entrepren�ren.
Mvh XXXX"

Och sen var sn�h�gen borta! Det finns en cykelgud! :)

Relaterade inl�gg: