Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Cykelv�nligt i Norra Djurg�rdsstaden?

20 aug 2019

S� var det �ntligen dags f�r en ny g�stbloggare! Denna g�ng �r det Jonas Lindberg, boende i den nya stadsdelen Norra Djurg�rdsstaden i Stockholm. S� h�r beskriver Jonas sig sj�lv:

�Elcyklist som f�redrar komfort framf�r fl�s. Ofta med fripassagerare i cykelkorgen (hund). Bor i Norra Djurg�rdsstaden och designar sportredskap till vardags.�

Jonas inl�gg �r en reflektion �ver cykelf�rh�llandena i den nya stadsdelen � en stadsdel med en uttalad milj�profil och som s�ger sig ha en tydlig prioritet f�r cykel. L�s Jonas inl�gg s� f�r vi se hur staden lyckats med att prioritera cykeltrafiken i den nya stadsdelen.

Cykelv�nligt i Norra Djurg�rdsstaden?

Sju �r efter de f�rsta inflyttningarna �r det fortfarande drygt ett decennium kvar tills det klimatm�ssiga flaggskeppet Norra Djurg�rdsstaden ber�knas st� klart (tidigast 2030), fr�n Husarvikens strand i nordv�st till Loudden i sydost.

Norra Djurg�rdsstaden, �NDS�, utg�r ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsomr�den, med ambitionen att vara ett nationellt och internationellt f�red�me f�r h�llbar stadsutveckling. Redan 2015 bel�nades projektet med priset C40 Awards i kategorin h�llbar stadsdel p� FN:s klimatkonferens i Paris.

Alla genomt�nkta detaljer och system f�r en klimatv�nlig stadsdel g�r det mycket intressant att f�lja utvecklingen. I konceptet ing�r f�rst�s h�llbara transports�tt som en av h�rnpelarna, men d�r �r det inte lika l�tt att imponeras utifr�n l�sningarna s� h�r l�ngt. �tminstone inte f�r cykel.

Stadsdelens profil framg�r tydligt i marknadsf�ringen

I avsnittet Tillg�ngligt och n�ra i styrdokumentet Program f�r H�llbar Stadsutveckling finns lovande l�sning:

�I omr�det till�mpas en tydlig trafikhierarki som prioriterar g�ng och cykel, f�ljt av kollektivtrafik och i sista hand bilar�

�G�ngbanor och cykelv�gar ska ges funktionella och gener�sa m�tt�

�Strukturen i omr�det ska vara tydlig och orienterbar, med stadsrum som gestaltas med utg�ngspunkt fr�n g�ende och cyklister.�

�Skapa goda kopplingar samt gena och attraktiva v�gar f�r g�ende och cyklister�

Trafikhierarkin

Glasklart allts�: H�r ska det vara l�tt att cykla!

I jakt p� de cykelv�nliga avspeglingarna i de f�rdiga omr�dena finner man dock en stadsdel som blandar och ger ganska friskt. H�r finns ett par lovande cykelstr�ckor in och ut ur NDS, och bitvis l�ngs det genomg�ende huvudstr�ket Bobergsgatan. S�derut mot stan byggs en bredare bro �ver V�rtabanan och en g�ng- och cykelbro �ppnades nyligen l�ngst ut i Husarviken. Den l�r bli v�lanv�nd fr�n de kommande omr�dena i �ster och fr�n Liding�.

N�r man rullar in i NDS s�derifr�n l�ngs Bobergsgatan s� blir det tyv�rr r�rigt direkt. Cykelbanan leds �ver fr�n v�nstra till h�gra sidan gatan innan den stora korsningen mot Jaktgatan/L�v�ngsgatan. F�r den som ska v�nster in p� Jaktgatan (efter bussh�llplatsen i bild) blir det att korsa huvudgatan tv� g�nger inom loppet av ett femtiotal meter.

Bobergsgatan fr�n sydv�st

Korsande av Bobergsgatan

D�rmed splittras cykelstr�ket n�r en del cyklister f�ljer cykelbanan �ver v�gen medan andra forts�tter p� v�nstra sidan. En tredje grupp v�ljer gatan f�r att slippa �verg�ngen innan bussh�llplatsen. Det blir cyklister p� alla h�ll framme vid korsningen. Det efterstr�vade konceptet om tydlighet och orienterbarhet tappas helt. Vi kan ocks� konstatera att det �r en cykelpassage �ver gatan vilket inneb�r att cykeltrafiken har v�jningsplikt. �r inte det m�rkligt om cykel ska vara prioriterat?

Det �r dock n�r man avviker fr�n Bobergsgatan och tar sig in bland kvarteren som man st�r inf�r en mer p�frestande f�rd, pr�glad av niv�skillnader, gatsten och kanter. Endast vid korsande av Bobergsgatan fr�n Jaktgatan eller L�v�ngsgatan beh�ver fyra rader kantsten passeras, tv� p� vardera sidan.

Fr�n Jaktgatan mot L�v�ngsgatan, �ver Bobergsgatan

F�r en sv�ng runt ett vanligt gath�rn stannar det vid ett par kanter�

Jaktgatan med Husarviksgatan till h�ger

N�r gatorna b�rjar och slutar med ny yta och niv�skillnad, och inte s�llan kompletterat med kanter p� mitten, s� blir det en ryckig f�rd i omr�det om man inte har grova d�ck och st�td�mpare. S�rskilt om man t�nker frakta prylar eller matkassar p� cykeln. Eller om man har med sig barn eller hund.

F�rutom att d�mpa farten s� �r syftet med kanterna att bilister ska uppm�rksammas p� att de k�r in p� gator som delas med cyklister och g�ende. N�r v�garna delas upp i flertalet sektioner, ytor och niv�er blir ocks� skillnaden mellan v�gar och trottoarer mer diffus. Steget till trottoarcykling och promenad i gatan blir kortare.

Kanske kan man se det positivt att n�rheten mellan trafikslagen i sina b�sta stunder ger ett ganska l�ngsamt tempo, d�r man tvingas �v�nta in� varandra och ha �gonkontakt. Lite sm�stadsk�nsla. Men metoden att styra trafikm�nstret med hj�lp av skarpa kanter rimmar illa med den beslutade trafikhierarkin. Cyklisters framkomlighet har knappast prioriterats. Inte heller cyklisters komfort eller s�kerhet har beaktats. Kanter utg�r en tydlig olycks- och skaderisk enligt studier fr�n VTI och MSB.

Osk�na kanter�

F�r att ge en n�got mjukare f�rd l�ngs gatstensgatorna har cyklarnas plats p� v�gen belagts med sl�tare gatsten p� Jaktgatan och L�v�ngsgatan. Det �r en stilig l�sning. I praktiken blir det dock p� de gr�vre stenarna mitt i gatan man b�r cykla om man vill undvika bild�rrsolycka, d� cykelytan s� gott som helt ligger inom de parkerade bilarnas d�rrzon. Snopet.

Om cykel ska vara prioriterat i omr�det �r detta n�got av en grundkunskap som planerarna borde k�nna till. Den s� kallade skyddszonen/skyddsremsan �terkommer i handb�cker f�r utformning av funktionell och s�ker cykelinfrastruktur.

Yta f�r cyklister p� Jaktgatan � se upp f�r d�rrarna!

Ett stort plus med Norra Djurg�rdsstaden �r f�rst�s n�rheten till Norra Djurg�rden. Vid cykling nordv�st fr�n NDS mot Universitetet, Solna, Danderyd, Kista eller Sollentuna �r Norra Fiskartorpsv�gen genom nationalstadsparken ett givet val f�r m�nga. H�r �r det bara att njuta av en idylliskt lantlig f�rdstr�cka kantad av �ngar, f�lt och vatten.

Ett myller av fina och i stort sett bilfria v�gar i nationalstadsparken

Norra Fiskartorpsv�gen

Sorgligt nog �r det inte alldeles smidigt att ta sig till parken i norr fr�n de f�rdiga delarna av NDS. N�r den gamla g�ng- och cykelv�gen l�ngs Husarvikens s�dra strand efter byggandet blev g�ngv�g s� br�ts den n�ra kontakten med viken f�r cykel. D�rmed faller �ven den popul�ra Fisksj�bron bort.

Boende l�ngs viken som ska cykla norrut styrs ut fr�n viken, in i omr�det.

Husarstigen

G�ng- och cykelv�gen som blev g�ngv�g

Ist�llet f�r Husarstigen s� �r planen att man cyklar Bobergsgatan eller skumpar fram l�ngs kvartersgatorna f�r att n� Bj�rnn�sbron i v�ster eller den nya bron l�ngst ut i viken i nordost. Den senare inneb�r en rej�l omv�g fr�n de f�rdiga omr�dena.

I brist p� tydliga cykelstr�k s� f�r man saxa sig fram till Bj�rnn�sbron p� b�sta m�jliga s�tt�

N�gra v�galternativ mot Bj�rnn�sbron

Det som p� kartan kan det se ut som en n�tt liten omv�g via Bj�rnn�sbron inneb�r att man antingen beh�ver passera korsningen Jaktgatan-F�gelhundsgatan, med trafikt�ta Bobergsgatan precis intill, eller korsningen Jaktgatan-F�gelhundsgatan-�lgpassgatan-H�gviltsgatan (f�rstorad vid kartan ovan).

Den senare anv�nds inte s�llan som v�ndplan f�r cirkulerande bilar. P� H�gviltsgatan och Jaktgatan st�r bilar parkerade i b�da riktningarna, och vid garageutfarterna p� H�gviltsgatan kan det bli pl�tsliga man�vrar. Cykelv�nligt kan man inte p�st� att det �r. �n mindre l�mpligt f�r cyklande barn.�

H�gviltsgatan fr�n Jaktgatan

Fr�n F�gelhundsgatan mot Bobergsgatan

Jaktgatan

L�ngst v�sterut i omr�det n�r man s� den smala grusv�g (g�ng- och cykelv�g) som fungerar som cykelutfart mot Norra Djurg�rden. V�gen forts�tter in bakom ett skymmande plank och leder vidare mot Bj�rnn�sbron. K�nslan av l�gprioriterad cykell�sning f�rst�rks av att den f�rsta biten ut mot planket emellan�t har gl�mts bort i sn�r�jningen.

Liknar mer en bakv�g fr�n ett villakvarter n�gonstans?

Bakom planket, i riktning mot Bj�rnn�sbron

Vackra Bj�rnn�sbron mot parken

Det uppenbara tecknet p� att det h�r s�ttet att runda viken via Bj�rnn�sbron inte f�tt n�got st�rre genomslag �r att det fortfarande trampas p� f�r fullt l�ngs Husarstigen och �ver Fisksj�bron. Allt fler f�rbudsskyltar har inte r�tt bot p� genandet, vilket skapar irritation.

Anledningen till v�gvalet beskrivs kanske enklast utifr�n stadens cykelplan: �De viktigaste aspekterna f�r val av cykelv�g �r hur trafiks�kra v�garna �r och hur snabb f�rbindelse de utg�r�. Ganska sj�lvklart egentligen. Efter att Husarstigen prioriterades bort f�r cykel erbjuds nu ist�llet en str�cka som �r: L�ngre, otydligare, obekv�mare och mindre s�ker. Kanske �r det d�rf�r som en del till och med f�redrar att leda cykeln in och ut ur stadsdelen l�ngs Husarstigen �n att ta den t�nkta v�gen.

Nedfart fr�n F�gelhundsgatan mot Husarstigen och Fisksj�bron

F�rsta intrycket av NDS norrifr�n...

Hindren som syns p� bilderna �r f�ljden av ett antal allvarliga cykelolyckor p� bron f�rra sommaren. Mellanrummen mellan plankorna �r f�r breda och bron v�ntar sedan dess p� att �tg�rdas.

Husarstigen fr�n v�ster

Den mycket ambiti�sa h�llbarhetsprofilen g�r att Norra Djurg�rdsstaden inte �r som vilken stadsdel som helst. Fr�gan �r vilka f�rv�ntningar man kan ha? H�r har det funnits tydligt cykelv�nliga visioner, och m�jligheten att skapa en helt ny stadsdel fr�n grunden. H�ga f�rv�ntningar b�r man d� kunna ha.

D� intresset f�r NDS sedan l�nge �r stort fr�n stadsutvecklare fr�n hela v�rlden (enligt uppgift fr�n 2015 har mer �n 4000 deltagare fr�n 43 olika l�nder kommit hit p� studiebes�k), s� f�r vi hoppas att cykell�sningarna landar mer i fas med trafikvisionerna under �terst�ende utbyggnad fram till 2030.

H�ller tummarna och �nskar lycka till.

�

Info om planerna och m�len med Norra Djurg�rdsstaden finns h�r: https://vaxer.stockholm/omraden/norra-djurgardsstaden/

�

G�stbloggar:

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

Trafikverket och cykel - en katastrof

10 aug 2019

En bild s�ger s� mycket. Bilden visar en s� kallad cykelbana. Trafikverkets cykelbana. D�r v�ljer verket att st�lla en stolpe � i cykelbanan. Verket v�ljer ocks� att asfaltera om k�rbanorna � men inte cykelbanan. Ist�llet placeras asfaltsskarven mitt i cykelbanan. D�r den dels utg�r fara vid p�cykling, dels sl�pper skarven st�ndigt fr�n sig massor av stenar som blir liggande i cykelbanan. Och ovanp� allt detta s� har verket gett sin entrepren�r i uppdrag att slyr�ja sl�nten � och l�mna skiten kvar i cykelbanan.

V�g 260 - Gud�broleden. Foto: David Lindberg

Trafikverket har ett regeringsuppdrag sedan flera �r tillbaka � uppdraget �kad och s�ker cykling. Detta �r allts� Trafikverkets syn och f�rh�llningss�tt till cykeltrafik � du kan placera och l�mna vilket skit som helst i cykelbanan. Det �r s� h�r verket arbetar med regeringsuppdraget � s� h�r ser verkligheten ut f�r de som v�ljer cykeln som transportmedel - det �r l�ngt fr�n alla de fina orden i olika strategier och dokument. Trafikverket �r i verkligheten mycket tydliga med att Nollvisionen g�ller inte cykeltrafiken. Och inte �r detta n�got enskilt litet undantag � det �r satt i system. Klicka g�rna p� l�nkarna h�r nedan s� blir systemfelet �nnu tydligare.

Uppdaterad 2019-08-12
Fick ytterligare bilder fr�n�Gud�broleden av n�gra l�sare. Sj�lvklart har inget h�nt. Sly, sten, jord och annat skit ligger kvar p� cykelbanan. Vi ser �ven tydligt gr�nsen mellan de olika bel�ggningarna, det �r som att cykla p� ett st�ndigt oljegrus. En trafikmilj� f�r �kad och s�ker cykling signerad Trafikverket �r 2019.

Sly som t�cker halva cykelbanan. Foto: David Lindberg

Var ska vi st�lla stolpen? I cykelbanan s� klart! Studerar kvalit�n p� bel�ggningen - minst sagt usel. Foto: Mathias Haas

Detta �r skarven�mellan de olika bel�ggningarna - mitt i cykelbanan. Foto: Mathias Haas

En skarv och bel�ggning som st�ndigt sl�pper sten fr�n sig. Sten som blir liggande p� cykelbanan. Foto: Mathias Haas

N�r man k�r med r�jningsmaskinen i dikeskanten dras allt m�jligt upp p� cykelbanan. Som h�r - en stor sten. Och den �r ju l�tt att se under alla f�rh�llanden? Som tur �r var fotografen en ansvarsk�nnande person och flyttade p� stenen - ett nollvisionsarbete utf�rt av en brukare. Foto: Mathias Haas

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 5

Hur m�nga farliga stolpar �r det Trafikverket?

5 jul 2019

Efter jag skrivit inl�gget om Trafikverkets stolpe mitt i cykelv�gen b�rjar det dyka upp fler och fler l�sarbilder p� stolpar i Trafikverkets cykelv�gar. Det verkar vara ett standardrecept att placera stolpar mitt i f�rdv�gen f�r cyklister. Grundl�ggande riktlinjer f�r s�ker framkomlighet �r som bortbl�sta - lite sm�llar ska v�l de som cyklar t�la verkar Trafikverkets inst�llning vara. Jag undrar hur verket "tolkar" regeringsuppdraget "�kad och s�ker cykling"...

Foto: Olof Essle

Foto: Henrik Axelsson

Foto: Olof Essle

Foto: Mats Ohlson

Foto: P�r B�ge

Som sagt, det b�rjar bli m�nga exempel p� stolpar mitt i v�gen p� Trafikverkets v�gar nu. Nog borde v�l Nollvisionen g�lla �ven p� dessa v�gar? Fasta hinder �r ju en vanlig orsak till skada. Verket som ju leder arbetet med Nollvisionen borde rimligtvis skyndsamt ta initiativet och inventera sitt cykelv�gn�t f�r att uppt�cka och dokumentera farliga hinder. Detta b�r sedan snabbt f�ljas av ett �tg�rdsprogram. Och tydliga direktiv till verkets olika avdelningar och enheter att inte placera ut nya och farliga hinder � mitt i cykelv�gen.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 6

Chef p� Trafikverket: �s� h�r ska det inte se ut�

28 jun 2019

Med anledning av mitt senaste inl�gg att Trafikverket st�llt en stolpe mitt i cykelv�gen st�llde Cyklistbloggen en fr�ga p� twitter till Trafikverket och till Rami Yones, chef p� Trafikverket f�r Nationell Samh�llsplanering samt ordf�rande f�r det Nationella cykelr�det.

Rami Yones svar p� Cyklistbloggens fr�gor var:

Klart och tydligt - verket och dess personal f�ljer inte sitt eget regelverk (VGU). Det �r inte bra alls. S� h�r ska Trafikverket inte bygga och s� h�r ska det inte se ut.�

D� f�r vi v�l hoppas att detta tydliga besked sipprar ner i Trafikverkets organisation. S� att vi slipper flera s�dan h�r fad�ser och farligheter f�r cykeltrafiken i framtiden. V�gar vi �ven hoppas p� att cykelv�gen med stolpen i skyndsamt byggs om efter konstens alla regler?

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

Stolpar mitt i cykelv�gen l�g s�kerhetsrisk enligt Trafikverket

27 jun 2019

Blev uppm�rksammad av en l�sare p� en m�rkligt utformad cykelpassage. En cykelpassage p� en regional cykelv�g i Stockholms l�n. En s�dan regional cykelv�g som ska vara den b�sta av de b�sta. Bra framkomlighet och bra s�kerhet �r ledstj�rnor f�r dessa cykelv�gar. Enligt den regionala cykelplanen. En plan som Trafikverket med flera tagit fram.

En stolpe mitt i cykelv�gen och en cykelpassage som �r f�r smal f�r att kunna cykla dubbelriktat p�. Foto: Nils Bryntesson

Men hur kunde det bli s� h�r? Korsningen byggdes ju om f�r bara n�gra �r sedan � kapaciteten, framkomligheten och s�kerheten skulle f�rb�ttras � f�r biltrafiken.�

Jag fr�gade Trafikverket om det ska vara en stolpe mitt i cykelv�gen och en smal cykelpassage som det inte g�r att m�tas p�. Man hade ju s� att s�ga m�jligheten att utforma och bygga n�got bra nu n�r man byggde om. S� som man gjorde f�r biltrafiken - en bra utformning. Svaret fr�n Trafikverket blev:

�Vid byggnationen av �verg�ngsst�llet s� blev det en miss i kommunikationen, vilket resulterade i att stolparna blev felaktigt placerade. Under besiktningen ans�g vi dock att det �r en l�g s�kerhetsrisk s� d�rf�r best�mde vi d� att inte justera placeringen.�

Det blev fel - kanske en s�dan d�r CAD-miss som �r s� vanlig n�r det g�ller projektering av cykell�sningar. Det �r ocks� tydligt att hon eller han, eller de, som anser att s�kerhetsrisken �r l�g att det st�r en�stolpe mitt i cykelv�gen saknar grundl�ggande kunskap om cykelolyckor och deras bakgrund. F�r det �r exakt det som VTI�och�MSB�pekat ut som en stor k�lla till cykelolyckor � d�ligt utformad cykelinfrastruktur � till exempel en stolpe mitt i cykelv�gen som kan sluta med ett brutet kindben.

D� Trafikverket tidigare "missade" och st�llde stolpar i cykelv�gen plockades dessa snabbt bort. Motivet:�"stolparna��ventyrar cyklisternas framkomlighet och trafiks�kerhet."�

S� p� den regionala cykelv�gen � d�r framkomlighet och s�kerhet �r ledstj�rnor (enligt Trafikverket sj�lva) - p� den cykelv�gen �r det inte s� noga med funktioner s� som s�kerhet och framkomlighet n�r �missar� beg�s. Beslutet att inte �ndra p� �missen i kommunikationen� har inte sin grund i kunskap om cykelolyckor, inte sin grund i vad VGU, GCM-Handboken eller den regionala cykelplanen s�ger om cykelinfrastruktur och hur den ska utformas, inte sin grund i att skapa en bra och funktionell framkomlighet. Beslutet har enbart sin grund i att det var billigare att strunta i att bygga om n�r det blev fel. Och d�rmed l�gger Trafikverket �ver allt ansvar p� att det ska fungera p� de som cyklar och g�r.

Det �r s�llan (aldrig?) vi ser en signalstolpe mitt i k�rbanan. Och att k�rf�lten �r s� smala s� bilister m�ste l�na yta av andra trafikslag f�r att kunna m�tas. Skulle mot f�rmodan en s�dan �miss� uppst� �r jag �vertygad om att den skulle r�ttas till och byggas om - omg�ende. Jag �r �vertygad om att Trafikverket och dess personal inte skulle anse att det var en �l�g s�kerhetsrisk� med en stolpe mitt i k�rf�ltet. Men som vanligt n�r verket och dess personal planerar och bygger �r det skillnad p� trafikslagen. Ett trafikslag hanteras professionellt, ett annat trafikslag har man lekstuga med. Stick i st�v med Nollvisionen, med regeringsuppdraget �kad och s�ker cykling, stick i st�v med krav och riktlinjer i VGU och GCM-Handboken, stick i st�v med den regionala cykelplanen. Men dessa styrdokument beh�ver Trafikverket uppenbarligen inte f�lja n�r det kommer till kritan. D� g�r det bra att g�ra lite som man vill - �missa� lite hur som helst - utan att beh�va ta ansvar f�r eller korrigera "missarna". Uts�tta de som cyklar och g�r f�r vilka m�rkliga och farliga�milj�er som helst. Ingen i n�gon form av ledande position i Trafikverket kommer ta dessa m�nniskor i �rat och s�ga: �Detta �r inte ok, fixa till det och g�r inte om det�

N�r det sedan g�ller att cykelpassagen �r f�r smal f�r s�kra och funktionella m�ten fick jag ett mycket m�rkligt svar fr�n Trafikverket. Cykelpassagen �r f�r smal f�r att:

"...vi har h�r gjort en avv�gning f�r att t�cka in olika behov f�r olika anv�ndare av �verg�ngsst�llet."

Verket menar h�r att m�nniskor med r�relseneds�ttning och synneds�ttning har olika anspr�k som ska tillgodoses � d� blir det som det blir � cykelpassagen m�ste�d� bli f�r smal. L�t mig f�rst klarg�ra: det �r mycket bra att verket anstr�nger sig och s� l�ngt som m�jligt anpassar den fysiska milj�n f�r m�nniskor med funktionsvariationer. Men m�ste det d� inneb�ra att det blir d�ligt f�r andra trafikslag? Nej verkligen inte. L�sningen visar ju bara p� en h�pnadsv�ckande of�rm�ga att l�sa uppgiften - f�r alla trafikslag. Om v�gutformaren och projekt�ren bara stannat upp f�r en sekund och t�nkt efter lite s� hade han uppt�ckt att han hade kunnat utformat och l�st det bra f�r alla. Hur d�? Genom att bredda upp passagen cirka 1,5 meter. D� hade allt f�tt plats.

Genom att dra is�r mittrefugerna och bredda upp anslutningarna p� var sida s� hade vi f�tt en funktionell och v�l utformad cykelpassage � f�r alla. Nu blev det i st�llet d�ligt � f�r alla. F�r Trafikverket menar att vid m�te ska man cykla p� sj�lva �verg�ngsst�llet och d� v�ja f�r g�ende:

�De vita linjerna som vi har breddat till h�ger inneb�r v�jningsplikt f�r cyklister men man f�r cykla d�r, men man beh�ver visa h�nsyn till dem som g�r eller �r rullstolsbundna. F�r cyklister cykla p� ett �verg�ngst�lle? Inte om trafikljusen �r sl�ckta men om trafikljuset lyser gr�nt, �r det trafikljuset som g�ller och man f�r cykla p� hela bredden avsedd f�r cykelbana under f�ruts�ttning att man visar h�nsyn enligt ovan�

S� i sin iver att anpassa och �t�cka in olika behov f�r olika anv�ndare� s� v�ljer verket v�gen att g�ra passagen s� smal att de som cyklar�tvingas utnyttja �verg�ngsst�llet. F�r vilka av dessa olika trafikantgrupper �r det bra? Jag kan bara komma p� en som detta �r bra f�r � Trafikverket och deras budget.

Detta �r ett s�dant uselt hantverk. S� pinsamt - Trafikverket och dess personal blottar en ovilja och en stor okunskap. Har man ingen yrkesstolthet? Eller str�cker sig en s�dan yrkesstolthet endast till biltrafiken? Och jag v�gar lova att inget kommer att g�ras om p� platsen. Det kommer att f�rbli som det �r. Och vi kommer att forts�tta att f� dessa �idiotbyggen� fr�n Trafikverket n�r det g�ller cykel � det �r s� att s�ga deras signum n�r det kommer till cykel. Det finns ingen ambition eller vilja till f�r�ndring hos verket. Och ingen i ledande position kr�ver heller en f�r�ndring och f�rb�ttring.

Relaterade inl�gg: