Kundtj�nst Bli prenumerant Logga in

Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Stadsgatan - bra f�r vem?

17 dec 2019

�rbyleden i s�dra Stockholm.

�rbyleden - en trafikled med 4 k�rf�lt i s�dra Stockholm. Foto: Holger Ellgaard

L�ngs norra sidan av denna trafikled ligger en g�ng- och cykelv�g. En helt vanlig och traditionell g�ng- och cykelv�g � kanske en av stadens b�ttre pendlingsstr�ckor. Den �r cirka 4 � 5 meter bred, ungef�r 3,5 kilometer l�ng och leder mellan H�kar�ngen och Huddingev�gen. Avbrotten �r f� p� hela str�ckan � faktiskt n�stan inga stopp eller f�rdr�jningar alls nu, sedan staden inf�rt v�jningsplikt f�r korsande fordonstrafik p� de tre gator som korsar cykelv�gen.�

Fordonstrafik som korsar cykelv�gen l�ngs �rbyleden har v�jningsplikt

Cykelv�gen sopsaltas vintertid - f�r s�ker framkomlighet

Det �r �ven f�rh�llandevis f� g�ende p� str�ckan. D�rf�r �r det ingen j�ttekatastrof att cykelv�gen inte �r separerad fr�n g�ngtrafiken. Dessutom ligger cykelv�gen p� vissa str�ckor en bit fr�n trafikleden, vilket g�r att milj�n �r behaglig. Den �r ocks� tillr�ckligt bred f�r s�kra m�ten och okomplicerade omcyklingar. Det �r helt enkelt en str�cka d�r du oavbrutet kan trampa p� i din egen hastighet en l�ngre str�cka � det �r cykelflow.

Nu finns det planer p� att f�rvandla delar av �rbyleden till en s� kallad stadsgata � allts� en gata som prioriterar �stadsliv�, med fokus p� g�ende och cyklisters f�ruts�ttningar. Biltrafikens hastighet och framkomlighet tonas ner och gatan ska vara mer estetiskt tilltalande �n en trafikled. En gata med bost�der och verksamheter.

S� h�r kan �rbyleden se ut i framtiden. Illustration: White arkitekter

Vad inneb�r detta f�r dig som cyklist? Kommer kvaliteterna som finns d�r idag bli b�ttre? Eller finns det risk f�r att det blir s�mre? Vad h�nder med �rbyledens cykelflow?

�n finns det inte s� mycket fakta och data om projektet, bortsett fr�n n�gra pressmeddelanden, debattartikel och tidningsartiklar. Men vi kan studera hur cykel brukar hanteras i Stockholms exploateringsprojekt f�r att bilda oss en uppfattning om hur cykelf�rh�llandena kan t�nkas bli p� denna str�cka. Och med den utg�ngspunkten kan det finnas anledning till oro...

Beskrivningarna i pressmeddelandena och visionsbilderna visar n�mligen upp en traditionell gata med k�rf�lt, bussk�rf�lt, parkeringsyta, tr�d- och m�bleringszon, cykelbana, g�ngbana och fastigheter. Och s� likadant p� andra sidan. Det �r t�tt mellan korsningarna och det finns signalregleringar och �verg�ngsst�llen � �ver cykelbanan. Visionerna handlar ocks� om ett �aktivt stadsliv" � vilket �r vanligt f�rekommande p� den h�r typen av bilder.

Inneb�r d� detta en f�rb�ttring f�r cykeltrafiken? Kommer den att prioriteras s� som stadens styrdokument s�ger att den ska?

Jag har sv�rt att se att s� skulle vara fallet. Den tidigare cykelv�gen ers�tts av ett cykelstr�k med st�ndiga avbrott i och med flera korsningar. Korsningar som enligt bilderna ser ut att vara signalreglerade. �verg�ngsst�llen, parkering och lastzoner � allt placeras l�ngs cykelbanan. Det finns �ven g�ngbanor och verksamheter l�ngs cykelbanan, vilket inneb�r att vi har g�tt fr�n en t�mligen st�rningsfri cykelv�g till en cykelbana som �r utsatt f�r st�rningar under m�nga timmar av dygnet.

Vi vet ocks� genom studien Cykelframkomlighet i Stockholm att medelhastigheten p� cykelbanor utmed stadsgator sjunker j�mf�rt med cykelv�gar s� som utmed dagens �rbyled. Fr�n cirka 20 km/t till 15 km/t.

Om jag nu skulle ha r�tt i att det nya �r s�mre �n det gamla � g�r det att g�ra n�got �t det?

Absolut, menar jag. H�r kan vi h�mta inspiration fr�n bland annat Tyskland och Nederl�nderna. Omvandlingar av trafikleder till stadsgator �r inte unika f�r Sverige - de sker p� massor av platser i Europa. Och om man verkligen menar allvar n�r man s�ger sig prioritera cykeltrafik kan man l�ra sig massor fr�n dessa st�der.

Som detta exempel fr�n M�nchen (bild), d�r man planerade och utformade ett pendlingsstr�k mellan den nya och gamla bebyggelsen. En g�ng- och cykelv�g med h�g standard - bred, rak och gen, mycket genare �n om du v�ljer att f�rdas p� den nya stadsgatan.

En cykelf�rbindelse med n�stan inga stopp eller f�rdr�jningar och prioritet f�r cykelv�gen d�r den korsar andra gator. Sj�lvklart finns det �ven cykelbanor utmed den nya stadsgatan, men den nya g�ng- och cykelv�gen mellan det nya och gamla omr�det �r genare och effektivare att f�rflytta sig p� �n den stadsgata man skapat. Man har helt enkelt prioriterat cykeltrafiken genom att ge den vad den beh�ver f�r att vara attraktiv och konkurrenskraftig. P� detta s�tt underordnas inte cykeltrafiken stadsgatans principer. Som ju egentligen �r principer som bygger p� biltrafiken - inte cykeltrafiken.

Detta �r fullt m�jligt att �stadkomma vid �rbyleden (och andra platser), genom att reservera yta mellan den befintliga och nya bebyggelsen f�r att skapa ett h�gkvalitativt cykelstr�k. Det �r att prioritera cykeltrafiken. Att bara g�ra cykelbanor utmed den nya stadsgatan �r att g�ra mer av samma gamla bilorienterade l�sningar, d�r cykeltrafiken som vanligt f�r underordna sig bilismens principer.

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 3

D�rf�r blir det sv�ngfest p� cykelv�gen

10 dec 2019

V�gen �r rak och fin. Enkelt att h�lla en j�mn hastighet, beh�ver inte bromsa in och v�xla ner f�r att sedan gasa och v�xla upp. Bara rulla p�. F�ruts�gbart och bekv�mt - r�cker med en hand p� ratten. Cykelv�gen bredvid v�gen ser dock lite annorlunda ut:

Cykelv�gen 90-grader h�ger sen 90-grader v�nster. En liten utflykt runt en bergsknalle och tr�ddunge.

Nybyggd cykelv�g utmed E18 Norrt�lje - Kapellsk�r - det sv�nger!

Cykelv�gen inte bara sv�nger hit och dit, den �sv�nger� �ven upp och ner. Avsev�rt mer �n v�gen bredvid:

Cykelv�gen har denna utformning f�r att Trafikverket inte gjorde det som de gjorde n�r de byggde v�gen � man spr�ngde inte bort berg.

GCM-Handboken�- utgiven av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting - skriver att cyklister �r k�nsliga f�r omv�gar och h�jdskillnader � att man ska efterstr�va genhet och cykelv�gen ska vara mer attraktiv �n v�gen bredvid:

�Den friliggande g�ng- och cykelbanan f�r inte heller inneb�ra mer backar eller lutningar �n bilv�gen. Gc-banor l�ngs bilv�g b�r f�lja bilv�gens linjef�ring och vertikallinjef�ringen b�r vara minst lika bra som bilv�gens.�

Dessa riktlinjer upprepas om och om igen i olika planeringsdokument - i regionala och kommunala cykelplaner och s� vidare. Observera ocks� ordet �b�r�. En skrivning som lika g�rna skulle kunna vara: �ni kan bortse fr�n detta�

F�r n�r vi sedan kommer till sj�lva produktionen av cykelv�gen, d� g�ller inte l�ngre att uppfylla dessa grundl�ggande funktioner � de som g�r cykling attraktivt, effektivt, s�kert och enkelt. Funktionerna �r som bortbl�sta - d� handlar det bara om en enda sak:

Att bygga en s� billig cykelv�g som m�jligt

Som till exempel cykelv�gen Trafikverket ska bygga i �re:

� Vi beh�ver f� ner kostnaden. Cykelv�gen kommer att byggas p� den str�cka som �r planerad men vi ska se �ver hur vi kan g�ra det mer kostnadseffektivt, s�ger Kjell-Arne Blom vid Trafikverket.

Kostnadseffektivt �r en omskrivning f�r att fr�ng� grundl�ggande funktioner och utformningsprinciper. Genom att till exempel inte spr�nga berg och ist�llet g�ra sv�ngfest. Eller genom att inte bredda en v�gbro utan ist�llet g�ra en �lokal avsmalning� p� g�ng- och cykelv�gen n�r den passerar �ver bron.

S� h�r g�r vi inte n�r det g�ller v�gen. D�r best�mmer vi f�rst en funktion � ofta en hastighetsgr�ns och kapacitet (utifr�n en prognos om �kad biltrafik). Och av dessa f�ljer sedan utformningen av v�gen. Och d� g�r vi de �tg�rder som �r n�dv�ndiga f�r att uppn� funktionerna � vi tummar inte p� dem f�r att det beh�vs spr�ngas lite berg, byggas broar eller tunnlar och s� vidare.

H�r har vi allts� svaret p� varf�r det blir massor av sv�ngfester och upp och ner p� cykelv�gar � billigast m�jligt �r det som g�ller. N�got brukarperspektiv existerar inte h�r. N�gon ambition att bygga s�ker, attraktiv och funktionell cykelinfrastruktur finns inte. Det �r lite mer av inst�llningen: ni ska vara glada och tacksamma att det blir n�got �verhuvudtaget

Detta �r en f�rklaring till varf�r endast 1 procent av Stockholms l�ns regionala cykelv�gar uppfyller grundl�ggande utformningsprinciper�� det ska byggas s� billigt som m�jligt. Stick i st�v med vad vi vet skapar attraktiv, s�ker och funktionell cykelinfrastruktur. Stick i st�v med alla fina ord i planeringsdokument och handb�cker om hur vi �b�r� g�ra.

V�lkomna till verkligheten.

�

Relaterade inl�gg:

�

Kommentera Kommentarer: 10

Nu ska skiten bort!

7 nov 2019

I dag kunde vi l�sa i StockholmDirekt:

�Staden kryllar av betongsuggor, bommar, stenar och andra hinder som �r d�ligt utformade f�r fotg�ngare och cyklister.�

Denna �lekstuga� som st�ndigt p�g�r p� cykelbanorna har jag ju skrivit en hel del om. Bland annat detta fall d�r allt fr�n stenar, betonggrisar till bommar anv�nts � g�rna i h�rlig kombination med varandra. Och allt detta p� en och samma cykelbana!

Bom och stenar i en h�rligt f�rgmatchande kombination. G�rna placerade p� s� s�tt att man inte riktigt kommer f�rbi. Ni vet, bilarna i huvudstaden �r smala...

�r 2004 - 2005 tog jag, n�gra kollegor och ett superg�ng konsulter fram handboken Cykel i staden p� Trafikkontoret i Stockholm. S� h�r kunde vi l�sa i handboken ang�ende bilhinder p� cykelbanor:

�r 2009 reviderades handboken - en hel del hade h�nt och vi hade l�rt massor av nytt. Nu kunde vi l�sa s� h�r ang�ende bilhinder p� cykelbanor:

En tydlig sk�rpning � inte en massa farligt och on�digt skit p� cykelbanorna.

Nu - 15 �r senare - kan vi d� l�sa att staden beslutat sig f�r att f�lja handboken. Detta efter ett mycket tydligt uppdrag fr�n Trafikn�mnden till Trafikkontoret - nu ska skiten �ntligen bort! Och de ska genomf�ra f�rs�k och samarbeta med tillverkare av bilhinder f�r att i de fall som det verkligen beh�vs bilhinder g�ra dem lite mer �cykelv�nliga�.

Bra, verkligen bra. Den h�r skiten har funnits alldeles f�r l�nge p� cykelbanorna. Nu hoppas jag p� ett framg�ngsrikt f�rs�k och att ocks� andra kommuner och Trafikverket f�r tummen ur och ser �ver sina bilhinder. Att inte g�ra det �r ett mycket tydligt tecken p� att man inte bryr sig s�rskilt mycket om cykeltrafiken.

Sen vore ju det b�sta av allt om alla bilf�rare f�ljde trafikreglerna. D� skulle vi inte beh�va skiten �verhuvudtaget. Men det kan vi nog bara dr�mma om�

�

Relaterade inl�gg:

Kommentera Kommentarer: 2

V�rldens l�ngsta cykeltunnel

11 okt 2019

Det hade detta kunnat bli. En snabbcykelv�g deluxe. �ret �r 2015. En id� f�ds p� ett konsultf�retag � en drygt 6 kilometer l�ng cykeltunnel. Mellan Nacka och Blasieholmen i centrala Stockholm.

en cykelv�g utan korsningar
en cykelv�g utan trafiksignaler
en cykelv�g som �r helt bilfri
profilm�ssigt mycket gynnsamt f�r cykeltrafik
v�ldigt lite sv�ngfester�
v�derskyddad � aldrig regn, sn� eller is
med av- och p�farter vid nya tunnelbanans stationer och andra viktiga m�lpunkter
en tunneln med h�g s�kerhet - kamera�vervakad, n�dtelefoner med mera - det vill s�ga precis samma s�kerhetst�nk som norra och s�dra l�nken och andra moderna tunnlar

Detta skulle ha blivit v�rldens l�ngsta cykeltunnel. Med mycket stora restidsvinster j�mf�rt med ytv�gn�tet.

Allt detta genom att ha cykelanpassat de arbets- och servicetunnlar som byggs i samband med nya tunnelbanan � en inte s�rskilt stor merkostnad.

Nya tunnelbanan mellan Nacka och Kungstr�dg�rden

Att s� att s�ga utnyttja v�ra gemensamma investeringar fullt ut. �r ju inget vettigt att borra tunnlar som sedan �r mer eller mindre tomma stora delar av sin livsl�ngd � n�rmast ett resurssl�seri. Det �r ju ungef�r som �rstabrons servicev�g � den �r i stort sett tom hela tiden ist�llet f�r att utnyttjas p� ett f�r samh�llet b�ttre s�tt.

H�r �r n�gra visionsbilder p� hur cykeltunneln skulle kunnat se ut:

En ljus och bred tunnel anpassad f�r att effektivt f�rflytta m�nga som cyklar. Med servicestationer p� strategiska platser

P�- och avfart till cykeltunneln vid J�rla. Och ett cykelsystem p� ytan f�r de som har andra f�rdv�gar eller inte vill cykla i tunneln

P�- och avfart till cykeltunneln vid Nacka station

B�rjan/slutet av cykeltunneln p� Blasieholmen i centrala Stockholm

Eller �r detta bara en galen id�?

Jag kan h�ra r�sterna:

�Det kommer aldrig att fungera!�

�Vem vill cykla i en m�rk och kall tunnel?�

�Fruktansv�rt otryggt�

�Det �r faktiskt arbets- och servicetunnlar f�r tunnelbanan, inte racerbana f�r Tour de France-cyklister�

Kanske g�r det att arbeta med alla dessa �utmaningar�. Precis s� som vi arbetar med v�gtunnlar och tunnelbanan � det l�ggs ner miljoner p� forskning och p� �tg�rder f�r att f� trafikanterna att trivas lite b�ttre i dessa tunnlar. Och f�r dem som absolut inte vill anv�nda tunneln finns ju alltid ytv�gn�tet som alternativ. Precis som det finns f�r oss n�r vi k�r bil och inte vill k�ra i tunnlar.

N�r det sedan beh�ver ske servicearbete st�nger man av hela eller de delar av tunneln som beh�vs f�r servicearbetet. De som cyklar h�nvisas d� till ytv�gn�tet genom informationstavlor och trafikmeddelanden - precis som vi arbetar med v�gtrafiken och deras tunnlar n�r d�r sker underh�llsarbete.

S� h�r t�nker och fungerar jag � f� ut mesta m�jliga av v�ra gemensamma investeringar!

N�gra �r senare plockar Milj�partiet i landstinget upp id�n om cykeltunneln:

Vem vet, kanske kommer id�n om en cykeltunnel att f�rverkligas nu n�r tunnelbanan mellan �lvsj� och Fridhemsplan tidigarel�ggs:

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 6

Stolpar - en obotlig sjukdom

1 okt 2019

N�r jag en g�ng i tiden var med om att ta fram handb�cker f�r acceptabel cykelinfrastruktur (GCM-Handboken, Cykeln i staden m.fl.) och sedan b�rjade blogga om cykelinfrastruktur, hade jag en liten f�rhoppning om att det skulle vara fr�n till att f� till st�nd lite b�ttre cykelinfrastruktur. I dag k�nner jag inte s� l�ngre. I dag �r jag mer eller mindre uppgiven.

Vi klarar i dag inte ens av den fundamentala och enkla uppgiften att h�lla stolpar borta fr�n cykelbanor. I st�llet g�dslas det som aldrig f�rr med stolpar � i cykelbanorna.

En nybyggd cykelbana. Inte en stolpe, inte tv� utan massor av stolpar - i cykelbanan

S� l�ngt har min yrkesk�r kommit vad g�ller att producera en attraktiv, s�ker och framkomlig cykelinfrastruktur � �r 2019.

Det �r inte heller ett enskilt litet �misstag�. Det �r satt i system � att st�lla stolpar i cykelbanorna � i nollvisionens land. Som forskning om cykelolyckor om och om igen p�talar �r en k�lla till att m�nniskor skadas allvarligt. Och forskare p� V�g- och transportforskningsinstitutet pekar ut att en viktig �tg�rd f�r att f� ner antalet som skadas vid cykling �r:

� Andra viktiga �tg�rder �r� att ta bort fasta f�rem�l p� och i anslutning av cykelv�gen.�

Samma sak bekr�ftas av Myndigheten f�r Samh�llsskydd och Beredskap, av forskare p� Folksam och IF � h�ll cykelbanorna rena fr�n fasta hinder. Det borde ju vara t�mligen basic kunskap f�r yrkesverksam p� omr�det � det �r inget bra att st�lla stolpar mitt i f�rdv�gen d�r fordon ska framf�ras. Men det bara forts�tter. Det finns ingen hejd p� det. Det �r som en obotlig sjukdom, som cancer som inte g�r att utrota. Stolparna bara m�ste ner i cykelbanan.

Se h�r, en helt nybyggd stadsdel i Solna � J�rvastaden. Ett fullst�ndigt plockepinn med stolpar � i cykelbanorna. Inte en stolpe, inte tv� utan massor av stolpar � i hela stadsdelen. Hur lyckas man undrar jag?

Eller i det nya omr�det V�sj�n som byggs i Sollentuna � stolpar i de nya cykelbanorna. Varf�r st�ller ni dem d�r undrar jag? Ni b�rjade med ett blankt papper, ni hade all m�jlighet i v�rlden att g�ra en s�ker och funktionell l�sning � men icke.

Eller i det stora exploateringsomr�det Hammarby sj�stad i Stockholm. D�r det trots tillg�nglig yta och egna handb�cker med typl�sningar f�r hur man inte st�ller stolpar i cykelbanor - st�ller stolpar i cykelbanan. Och det st�lls inte bara stolpar i cykelbanan, det st�lls �ven pelare � i cykelbanan.

Foto: Cyklistbloggen

Eller n�r Trafikverket bygger om korsningar och genomfartsv�gar. Eller ska s�tta upp hastighetskameror. D� �r cykelbanan en mycket l�mplig plats � f�r stolpar. M�jligtvis �r det en l�mplig plats f�r stolparna, men placeringen �r ju inte s�rskilt l�mplig f�r de m�nniskor som f�rdas d�r visar forskningen. Man kanske d� skulle s�ka efter en annan teknisk l�sning och utformning. Men uppenbarligen prioriteras stolpar framf�r m�nniskors liv och h�lsa.

En hastighetskamera beh�vs - st�ll den i cykelbanan

�nnu en hastighetskamera p� v�g att monteras upp - i cykelbanan

Sen n�r det g�r riktigt �t pepparn, n�r det s� att s�ga inte g�r att blunda f�r det uppenbara. N�r �tg�rder m�ste vidtagas. D� f�r vi uppleva tv� reaktioner:

Reaktion nr. 1:
Den vanligaste reaktionen. Ett erk�nnande av misstaget och m�larf�rg � man sminkar helt enkelt grisen och g�r en potemkinkuliss. Som det vore magisk f�rg som fick problemet att f�rsvinna. Som h�r, en upprustad och nybyggd cykelbanan i Sp�nga. Stolpe i cykelbanan. Attans ocks�, hur �tg�rder vi det? Lite f�rg l�ser allt � de som cyklar har v�l styre!

Vi fr�ser bort separationslinjen mellan cykel- och g�ngbanan och p� en kort str�cka, f�rbi trafiksignalen, g�r vi en gemensam g�ng- och cykelbana. Sen m�lar vi en linje f�rbi stolpen - det blir j�ttebra!

Reaktion nr. 2:
Man �r professionell och g�r det som m�ste g�ras - som ju skulle ha gjorts fr�n b�rjan av en kunnig och professionell yrkesk�r. Men alla g�r vi fel, och det �r ok att g�ra fel - och vi bed�ms utifr�n hur vi agerar n�r felen uppdagas.

Stolpar i cykelbanan, p� 8 platser

H�r anv�nds inte magisk f�rg - h�r byggs felet om

Nu ser det ut s� h�r i st�llet - ingen stolpe i cykelbanan

En annan konsekvens av alla dessa stolpar i cykelbanorna �r ju att vinterv�gh�llningen f�rsv�ras avsev�rt. Och d�rmed f�rs�mras resultatet p� vinterv�gh�llningen. Priset f�r detta f�r �nnu en g�ng de som cyklar betala - det blir b�de s�mre trafiks�kerhet och framkomlighet p� cykelbanan.

Det jag upplever vara det allra v�rsta med detta �r att det s� tydligt speglar ett f�rh�llningss�tt och syns�tt p� cykeltrafik och de som cyklar � det �r inte s� viktigt vilka f�rh�llanden p� cykelbanorna som man erbjuder de som cyklar. Trots att forskning g�ng p� g�ng visar konsekvenserna av alla dessa brister och fel.

Relaterade l�nkar:

Kommentera Kommentarer: 5

Ladda fler

S�k p� bicycling.se!

Krister Isaksson

Krister Isaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

Mest l�sta just nu

1. T�vla om startplatser till Liding�loppet MTB 2020

2. Papper �r min vinyl

3. Delta i v�r l�sarunders�kning och t�vla om superfina priser

Bloggare p� Bicycling.se

Krister Isaksson

Cykla med barn

Johan M�lleborn

Mysteriet i l�parsp�ret. Helt galet mystiskt.

Ingrid Kjellstr�m

Calle Fribergs tips inf�r Cape Epic

Marcus Persson

Anekdoter fr�n Australien � del 2: Sn�stormen p� Buffalo-berget

Sara Penton

Tv� storlekar mindre men r�dd f�r en banan � ett ganska viktigt inl�gg.

Magnus Lagher

Velonavia avsl�jar: Zwift och Trafikverket i samarbete under 2020

Therese Sundstr�m

Hej Sverige och cykelpendling

Hanna N�slund

Inf�r Cape Epic 2020 - tips fr�n Matthias Wengelin

Ingrid och Hanna

Att t�vla MTB i 30 mil

F�lj oss

@bicyclingswe

F� v�rt nyhetsbrev!

F�lj oss

Kontakta oss

Samarbeta med oss

Bicycling