Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Nya Slussen - ni får underkänt

11 sep 2018

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att det ännu inte finns en slutlig utformning av gång- och cykelbron, rampen och korsningen i Nya Slussen – mer än 3 år efter beslutet om att omfattande revideringar av bron, rampen och korsningen är nödvändiga. Jag la ut några bilder på twitter hur förslaget till utformning ser ut i dagsläget:

Reaktionerna lät inte vänta på sig och de blev många. Här är några av dem:

Jag fick inte ett enda svar eller reaktion som var positiv till utformningen. Undra varför?

Lite senare fick jag ett svar från projekt Slussen:

Så då får vi hoppas att en ny, bättre och säkrare lösning är på väg inom kort. En lösning som denna gång är kvalitetssäkrad utifrån cykeltrafikens krav och anspråk - det ska vara funktionellt och säkert att cykla.

Relaterade inlägg:

Trafikverket: vi gör ingenting

7 sep 2018

Året är 1997. Sveriges riksdag fattar beslut om Nollvisionen. Ett intensivt och systematiskt arbete startar med att göra trafikmiljön säkrare. Massor av miljarder har investerats sedan dess. För att minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken, och arbetet är framgångsrikt – när det gäller motorfordonstrafiken.

Samtidigt händer det i stort sett ingenting när det gäller trafiksäkerhet för cykeltrafiken på det statliga cykelvägnätet.

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg där jag tipsade Trafikverket om nödvändiga och framgångsrika åtgärder de kan genomföra på sina cykelvägar och framförallt på cykelpassagerna – för att åstadkomma ökad och säker cykling. En av läsarna av bloggen ställde en fråga till Trafikverket med hänvisning till inlägget:

Trafikverkets svar: "Det är viktigt att skapa säkra och tillgängliga passager för cyklister,"

Så år 2018 - 21 år efter beslutet om Nollvisionen - har Trafikverket inventerat sina cykelpassager. De har inventerat passagerna. Och kommit fram till att hälften av deras cykelpassager är minst sagt usla när det gäller cyklisters säkerhet och tillgänglighet. Men de har inte åtgärdat passagerna. Där behöver de ”klarlägga” hur de ska göra passagerna säkra. Det var ju något jag visade i mitt inlägg – vad de kan göra – det finns en åtgärdskatalog man kan bläddra i om man är osäker. I katalogen redovisas också vilka effekter som uppnås med de olika åtgärderna. Känner inte Trafikverket till den skriften? De har ju själva tagit fram och publicerat den. Sådan tvekan om vad de ska göra för biltrafiken existerar inte - där behövs inga "klarläggningar" - och där ser vi ju också stora framgångar. För där genomförs ju trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Där plöjs miljarder ner varje år för att göra det säkrare. Cykel – not so much…

Folksams studie av dödsolyckor bland cyklister på det statliga vägnätet visar att så många som 25 procent av dödsolyckorna skulle kunna förhindras om det finns säkra cykelpassager. 25 procent. Det är några liv som skulle kunnat räddats sedan 1997... 

Fokus från Trafikverket när det gäller trafiksäkerhet och cykel är ju mer på att cyklister ska använda hjälm. Folksams studie visar att i endast 1 procent av fallen var hjälm den enda relevanta åtgärden. 1 procent.

Under tiden håller Trafikverket på att ”klarlägga hur” de ska arbeta med sina cykelpassager - 21 år efter beslutet om Nollvisionen.

Relaterade inlägg:

Trafiksäkerhet för barn

6 sep 2018

På ena sidan av gatan en stor skola och förskola. På andra sidan ett stort bostadsområde. För några år sedan färdigställdes också en ny stor förskola på ena sida av gatan. Detta innebär att det finns ett stort behov för barn att korsa gatan – det är så att säga en del av deras skolväg. Och för att göra det säkert för barnen att korsa gatan har kommunen ansträngt sig och gjort så här:


Trafiksäkerhetshöjande åtgärd för barn - en skylt

Gatan är ökänd bland oss boende för motorfordonsförare som ständigt kör för fort och struntar i att väja vid övergångsställena. Gatan är också välkänd hos polisen – varje år vid den så kallade trafikantveckan kommer den i topp när polisen genomför sina övervakningsinsatser – och bilister blir av med sina körkort.


Mitti Söderort

Men jag kan vara trygg. Allt kommer snart bli så mycket bättre. Kommunen jag bor i har en plan. Kommunen föreslår att hastighetsgränsen ska höjas från 30 km/t till 40 km/t på denna gata. Då kommer ju en hel del av fortkörningarna försvinna och gå upp i rök - tänk så bra! Och de som vill bli av med körkortet måste ju faktiskt anstränga sig lite mer nu och köra fortare. På det här sättet ser vi ju också till att andelen yrkesförare som kör för fort ökar - de verkar ju ha särskilt svårt för att behärska sig på gator med 40 km/t:


Tunga fötter på yrkesförare visar Folksams studie. Vidare säger Folksam: "Vid överträdelse var de uppmätta hastigheterna i genomsnitt femton procent över angivna gränser. Det motsvarar en ökning av risken för olyckor med dödliga utfall med 88 procent och en ökning av risken för olyckor som leder till svåra skador med 52 procent."

Nu ska jag gå hem och förklara för mina barn hur vi vuxna arbetar för att skapa en trafiksäker miljö för dem. Så att de tryggt och säkert kan ta sig till och från skolan.

Tips till Trafikverket

24 aug 2018

Bilderna visar några platser som Trafikverket skulle kunna bygga om till hastighetssäkrade cykelöverfarter eller upphöjda och genomgående gång- och cykelbanor. För åstadkomma säker framkomlighet för cykeltrafiken (och gång). Många av de allvarliga olyckorna för de som cyklar är just kollisioner med motorfordon. Så då är min tanke att åtgärdas dessa platser så kommer vi ett steg närmare Nollvisionen och fullföljer regeringsuppdraget ökad och säker cykling. Sedan kan Trafikverket systematiskt gå igenom liknande passager i hela landet och ta fram en plan för att åtgärda dem – ett målinriktat och systematiskt trafiksäkerhetsarbete. För ökad och säker cykling. I linje med Nollvisionen.


En utfart från en bensinstation/bilhandlare. Reglerad som en cykelpassage, dvs cyklister har här väjningsplikt - för en utfart. På ett stråk som ska vara ett prioriterat regionalt cykelstråk. Observera även hur smal den dubbelriktade cykelbanan är.


Samma passage från andra hållet. Se hur ojämn beläggningen är på cykelpassagen och övergångsstället. Körbanorna bredvid är jämna och fina - för körbanorna finns ett underhållsprogram och de asfalteras om med jämna mellanrum. Det gör inte gång- och cykelbanan - det finns inget underhållsprogram för den.


Infarten till bensinstationen/bilhandlaren. Även här är det en cykelpassage och cyklisterna ska väja - för en infart. Också här är beläggningen mycket ojämn och dålig. Dålig beläggning är enligt VTI:s studier en källa till många cykelolyckor. Och fallolyckor för gående.


Här skulle ju också Trafikverket kunna förlänga räcket så att det blir lite svårare för bilhandlaren att ställa upp sina fordon - på gångbanan.


Vi vill väl underlätta och göra våra barns cykelresor säkra och framkomliga? Så mitt råd: bygg om denna plats för bättre säkerhet och framkomlighet.


Samma plats från andra hållet. Varför inte placera väjningen innan passagen för cykeltrafiken? På det som ska vara ett prioriterat stråk.


Finns förbättringspotential på denna passage tycker jag. Ser Trafikverket det också?

Och om det är någon som tvekar på åtgärdernas effekt så är det bara att studera Lunds tekniska högskolas studier angående hur man uppnår säkra passager för cyklister. Det finns även en sammanställning av åtgärdens effekt i Sveriges kommuner och landstings publikation ”Trafiksäkra staden”: en hastighetssäkring av passager för cyklister (och gående) ger en minskning på 40 procent av personskadorna. 

Vad väntar Trafikverket på undrar jag?

Relaterade inlägg:

Åland - gör det vi inte gör

13 aug 2018

I Sverige brottas vi med att cyklingen på landsbygden minskar enligt uppgifter från den statliga myndigheten Trafikanalys: Utanför städerna, där det tidigare gjordes flest cykelresor, har antalet cykelresor nästan halverats, och även färdlängden minskar där.” 

Under de senaste 20 åren har också en omfattande utbyggnad av så kallade 2+1-vägar genomförts runt om i landet. Över 250 mil 2+1-vägar finns nu i landet och endast i undantagsfall finns det cykelvägar utmed dessa 250 mil. Utbyggnaden av 2+1-vägar på det statliga vägnätet i landet har inneburit avsevärt försämrad framkomlighet och trafiksäkerhet för cyklister.


2+1-väg. Lockande och attraktiv cykelmiljö? 

Dock visar Trafikverkets egen studie att potentialen för cykling är stor utmed dessa vägar. Potentialen för cyklingen utmed dessa sträckor uppgår till över 55 procent enligt studien. När det sedan gäller trafiksäkerheten så sker cirka 8 procent av dödsolyckorna med cyklister på det statliga vägnätet på dessa typer av vägar. Detta trots att cyklingen minskar och det är få som cyklar på dessa typer av vägar.

Vad är då lösningen för att ändra på denna utveckling? Bygg cykelvägar – så enkelt är det.

I dag satsas dock endast runt 1 procent av den totala statliga infrastrukturbudgeten på cykling och den verkliga andel som faktiskt sedan genomförs är ännu mindre då avsatta medel inte är öronmärkta för cykel och ofta omprioriteras. Så till exempel valde regeringen att skrota de två snabbcykelvägarna som tidigare fanns i nationell plan.

Om vi blickar ut över Östersjön så finner vi några som resonerar på ett helt annat sätt: här ska cyklingen på landsbygden öka och bli säkrare. Vi ser detta resonemang på landskapet Åland. Här resonerar och agerar ansvariga politiker helt annorlunda när det gäller cykel. Under flera år har cykelinfrastruktur byggts ut längs huvudvägnätet på Åland. Och utbyggnaden bara fortsätter.


Mil efter mil av cykelvägar på landsbygden - på Åland

Varför satsar då landskapsregeringen på Åland på cykel? En anledning är att stimulera och att få cykelturismen att växa. En annan, och lika viktig anledning, är att skapa bra och säkra förutsättningar för cykling i och mellan de mindre orterna och fastigheterna på landsbygden. Detta görs inte genom att hänvisa till cykling i blandtrafik på vägar med hastighetsgränser på 50, 70 och 90 km/tim anser man på Åland. En ambition landskapsregeringen på Åland har är att knyta ihop Mariehamn och Eckerö med cykelinfrastruktur, en sträcka på 34 kilometer. Och de är på god väg. Värt att nämna är att på Åland bor cirka 30 000 människor.

På sikt kommer det att finnas bra möjligheter att cykla längs de flesta av Ålands huvudvägar - vägarna 1, 2, 3 och 4 i kartan nedan:

Så på Åland är slutsatsen mycket enkel - vill man öka cyklandet så får man skapa förutsättningar för cykling. Det vill säga: bygg cykelinfrastruktur - då kommer cyklisterna.

Ladda fler


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!