Så "förbättrar" Trafikkontoret - inte säkrare för cyklister eller skolbarn - Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > Belysning
  6. > Bicycling
  7. > Bilhinder
  8. > Broar
  9. > cargobike
  10. > Cykelbloggare
  11. > Cykelbox
  12. > Cykelfrämjandet
  13. > Cykelglädje
  14. > Cykelhjälmslag
  15. > Cykelinfrastruktur
  16. > Cykelparkering
  17. > Cykelpendling
  18. > Cykelpolitik
  19. > Cykelresa
  20. > Cykelstad
  21. > Cykelöverfart
  22. > Cykla höger vid rött
  23. > Cykla med barn
  24. > Cykla till jobbet
  25. > Cykla till skolan
  26. > Cyklande barn
  27. > Danmark
  28. > Davos
  29. > Debatt
  30. > Design
  31. > Desire lines
  32. > Drift & underhåll
  33. > Däck
  34. > Elcykel
  35. > Felanmälningssystem
  36. > Framkomlighet
  37. > Gatubantning
  38. > Groningen
  39. > Grus
  40. > Gå på cykelbanan
  41. > Gång- och cykelbana
  42. > Gästbloggare
  43. > Hinder på cykelbanan
  44. > Hinderbana
  45. > Hjälm
  46. > Hjälmlag
  47. > Holland
  48. > Humor
  49. > hållbart samhälle
  50. > Kläder
  51. > kollektivtrafik
  52. > Konfliktdesign
  53. > Konst
  54. > Köpenhamn
  55. > Lastcykel
  56. > Lådcyklar
  57. > Lånecyklar
  58. > Lövhalka
  59. > Media
  60. > Miljö
  61. > Motormännen
  62. > Nacka
  63. > Nationell cykelstrategi
  64. > Nederländerna
  65. > New York
  66. > Nollvisionen
  67. > Norra Djurgårdsstaden
  68. > Nya Slussen
  69. > Omklädningsrum
  70. > Packning
  71. > Polisen
  72. > Politik
  73. > Popup-cykelbana
  74. > Regional cykelplan
  75. > Regionala cykelstråk
  76. > Rullstolscykel
  77. > Ryggsäck
  78. > Rödljuscykling
  79. > Samhälls- och trafikplanering
  80. > Samhällsekonomin
  81. > Shimano
  82. > Självkörande fordon
  83. > Skärmar
  84. > Snabbcykelväg
  85. > Sollentuna
  86. > Solna
  87. > Sopsaltning
  88. > Sportcyklist
  89. > Stella Fare
  90. > Stockholm
  91. > Stockholms Handelskammare
  92. > Stolpar i cykelbanan
  93. > Svensk Cykling
  94. > Svängfest
  95. > Torkrum
  96. > Trafiklagstiftning
  97. > Trafikmaktordning
  98. > Trafikplanering
  99. > Trafikrapportör
  100. > Trafikregler
  101. > Trafiksignaler
  102. > Trafiksäkerhet
  103. > Trafikverket
  104. > Täby
  105. > Tävling
  106. > USA
  107. > Vintercykling
  108. > Vinterväghållning
  109. > VTI
  110. > Vägarbeten
  111. > Väjningsplikt
  112. > Västerbron
  113. > Växtlighet
  114. > Åland
  115. > Önskelista

Så "förbättrar" Trafikkontoret - inte säkrare för cyklister eller skolbarn

24 nov 2014
av: Krister Isaksson

 

För ett tag sedan dök några byggskyltar upp på min cykelväg till/från arbetet:

Cykelvägen är utpekad av staden som pendlingsstråk i Cykelplan 2012 samt även i den Regionala cykelplanen och så här står det att läsa om dessa typer av stråk i planen:

 ”Ett pendlingsstråk ska vara bekvämt och säkert att cykla på. Detta innebär tillräcklig bredd för att medge omkörning, generösa kurvradier, bra sikt och god framkomlighet.”

”Omfattande standardförbättringar ska göras på dessa stråk som bidrar till en ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna. 

”I princip alla icke signalreglerade gc-passager på pendlingsstråken föreslås hastighetssäkras.”

 J:\_Uppdrag\227313\T\=Arbetsarea=\Ylva\Typritningar_111027 LayouHurra, nu blir det så här! En passage där cykel- och gångtrafik prioriteras, biltrafiken har väjningsplikt och där hastigheten på biltrafiken blir låg och därmed en säker passage för cyklister (och gående). Bild från Cykelplan 2012

Så nu skulle det alltså hända, delar av pendlingsstråket och passagen över gatan ska byggas om, nu ska det bli ”pendlingsstråkstandard” och bli lite bättre för alla de som cyklar (och går), hurra!

Goddag yxskaft!

När bygget pågått ett tag och det började gå upp för mig att det kommer inte bli ”pendlingsstråkstandard” ställde jag frågan till Trafikkontoret varför de inte följer de standarder som Kommunfullmäktige beslutat om och som tydligt anges i Cykelplanen:

Hej!
Cykelpassagen över Skönsmovägen har nyligen byggts om. Cykelvägen och passagen ingår i stadens Cykelplan 2012 och har pekats ut som ett pendlingsstråk. I planen finns principutformningar för cykelpassager på pendlingstråk, för att de både ska ha hög säkerhet och ha god framkomlighet. Cykelpassagen som nu byggts på Skönsmovägen följer inte dessa utformningsprinciper. Varför är inte cykelpassagen byggd enligt anvisningarna i Cykelplan 2012? Anser ni att den cykelpassage som nu har byggts har motsvarande säkerhet och framkomlighet som de i Cykelplanen?

Svaret blev:

Hej Krister!
Gång- och cykelpassagen byggdes som en del av ett skolprojekt och vi har prioriterat gående barn. Passagen är idag 1 meter bredare än tidigare. Vi måste avväga trafiksäkerheten för både gående och cyklister och vi anser att utformningen är lämplig med tanke på att prioriteten har varit skolbarnen.

Med vänlig hälsning
XXXX

Märkligt, det finns alltså enligt Trafikkontoret ett motsattsförhållande att göra säkra och bra åtgärder för både cyklister och gående! Det går inte, de måste alltså välja och här valde nu Trafikkontoret att prioritera de gående barnen. För cyklar gör ju uppenbarligen inte skolbarnen och personalen på skolan…

Så låt oss titta på vad som nu är byggt, åtgärdernas trafiksäkerhetseffekter och på vilket sätt gående skolbarn nu är prioriterade.

Så här såg gång- och cykelpassagen ut innan den byggdes om:

En typisk cykelpassage och övergångsställe. Ingen hastighetsdämpande åtgärd för biltrafiken. Mycket dålig sikt pga. växtlighet nästan ända fram till gatan på den ena sidan. Bild: Google Maps


Vy från andra hållet. Här syns tydligt hur växtligheten sträcker sig ända fram till gatan. Bild: Google Maps


Smalt för gående på ena sidan, en aning bredare för cyklister men inte bra för någon av dem. Ingen anpassning för funktionshindrade. Bild: Google Maps


Smalt för cyklister på andra sidan, brett för gående. Ingen anpassning för funktionshindrade. Tvär kurva innan passagen där gående och cyklister genar ut i gräset. Bild: Google Maps

Så här ser passagen ut nu, efter ombyggnad:


Från denna vy ser inget ut att ha ändrats förutom två nya härgårmanskyltar och att passagen har kompletterats med ytterligare belysning


Inte heller från detta håll har något förändrats förutom belysningen

Passagen har tillgänglighetsanpassats så synskadade lättare kan orientera sig. Nu är det lika smalt på bägge sidor för gående och cyklister. Och för smalt för att två cyklister säkert ska kunna mötas på passagen…

Från andra hållet. Rampen för funktionshindrade delas nu med cykelpassagen, tvärtemot vad principritningen i såväl Cykelplanen som Cykelhandboken anger, med andra ord en konfliktlösning där gående och cyklister ska dela på utrymmet. Vidare har stolpen till vänster i bild placerats för nära gång- och cykelvägen vilket då utgör en fara för cyklister och får till följd att sopsaltaren inte kommer förbi den trånga passagen…

Åt den tvära kurvan där gående och cyklister genar har inget gjorts trots att Cykelplanen anger att det ska vara ” generösa kurvradier”

Man har lagt ut smala remsor av smågatsten i körbanorna innan passagen, dock ingen ramp/förhöjning utan de ligger i samma nivå som körbanan och därmed uppnås ingen hastighetsdämpning av biltrafiken

Det ligger även kantsten tvärs över cykelpassagen, i strid med utformningsprinciperna i såväl Cykelplanen som Cykelhandboken

Efter ytterligare en tid så kompletterades passagen med några nya och stora skyltar. Vi kanske ska kalla dem skärmar istället för skyltar...:


Ser ni cyklisten?

Inte lätt för trafikanterna att upptäcka varandra, samspela och visa hänsyn när man inte ser varandra...

Perfekt placerad skylt om man vill att man inget ska se, i ögonhöjd för skolbarnen...

Låt oss gå igenom vilka trafiksäkerhetseffekter dessa åtgärder har. Här behöver vi inte gissa, facit finns vad åtgärderna har för effekt och de står att finna i bl. a dessa skrifter:

Håndbog, Trafiksikkerhed Effekter af vejtekniske virkemidler, Vejdirektoratet. Trafikksikkerhetshåndboken 4. utgave, TÖI. Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort, SKL och Trafiksäkra staden, SKL

I dessa skrifter finns mängder av olika trafiksäkerhetsåtgärder redovisade samt effekterna av dessa åtgärder. Särskilt i den norska Trafikksikkerhetshåndboken som anses som den stora bibeln på området och bygger på omfattande studier och forskning på trafiksäkerhetsområdet. Publikationerna har även legat till grund för en del av de utformningsprinciper som finns i Cykelplan 2012, d.v.s. de bygger på forskning, fakta och kunskap.

Den enda åtgärd på den nu ombyggda platsen som kan klassas som en trafiksäkerhetsåtgärd är den nya belysningen. Dock är det så att det redan fanns belysning på platsen och den har nu kompletterats med en lägre belysning på bägge sidor av passagen. Därför uppnås inte någon större trafiksäkerhetseffekt, den uppnås vid mörkerolyckor och där belysning tidigare saknats.

Övriga åtgärder, så som anpassning för funktionshindrade, remsor av smågatsten samt den så kallade breddningen av passagen har överhuvudtaget inga som helst trafiksäkerhetseffekter. Så totalt sett har ågärderna vid passagen inga trafiksäkerhetshöjande effekter. Tvärtom finns det nu mycket stora frågetecken vad gäller trafiksäkerheten kring de stora skyltarna som placerats ut och som kraftigt skymmer sikten för trafikanterna. Vidare har inget gjorts åt den omfattande växtligheten som också gör sikten dålig.

Detta ska då jämföras med de trafiksäkerhetseffekter som kommer av den cykel- (och gångpassage) som har beslutats i Cykelplan 2012. I trafiksäkerhetspublikationerna ovan fastslås att effekten av en hastighetssäkrad gång- och cykelöverfart/-passage enl. Cykelplanen är:

  • En reduktion av antalet personskador med -40 %. Större effekt för gående (-50 %). Vidare så möjliggör en sådan utformning att staden, om man vill, kan skylta om detta till en cykelöverfart enlig de nya reglerna för cykelöverfarter som träde i kraft 1 sept.

Så i valet av en trafiksäkerhetseffekt på 0 eller 50 procent väljer Trafikkontoret, för att prioritera gående skolbarn, 0 procent...

 

Men vad tycker då barnen? Vilka är problemen för skolbarnen i detta område? Det finns det svar på eftersom Trafikkontoret har frågat dem!

Så här tycker skolbarnen om trafikmiljön i anslutning till skolan:

  • Obevakade/farliga/dålig sikt/saknad av övergångsställen
  • Höga hastigheter på bilar, bussar

Barnen vill bl. a ha:

  • Hindra bilar vid skolan
  • Farthinder, gupp
  • Breda och tydliga gång och cykelbanor
  • Att föräldrar tar sitt ansvar i trafiken och inte skjutsar
  • Flera och säkrare övergångsställen kring skolan m.m.

Även skolpersonalen hade synpunkter och förslag, bl. a:

  • Många bilar och många barn
  • Höga hastigheter på fordon
  • Biltrafik på gång och cykelväg

Skolpersonalen vill se mer av:

  • Sänkta hastigheter
  • Göra det tryggt och säkert för gående och cyklister

Så till frågan: Cyklar inte skolbarnen? Även den frågan finns det svar på:

  • Drygt 15% av alla skolbarnen cyklar.
  • åk 1: 14% cyklar
  • åk 4: 10% cyklar, 5% sparkcykel
  • åk 7: 23% cyklar, 6% sparkcykel
  • Bland personalen cyklar 20%

Det är alltså en hel del barn och skolpersonal som cyklar. Skolbarnen och personalen efterfrågar att det ska vara lättare och säkrare att korsa gator, både som cyklist och som gående. Det ska vara bra sikt, låg hastighet på biltrafiken och bra förutsättningar för gång- och cykeltrafik.

Då kan vi konstatera att de åtgärder som genomförts och som var för att prioritera gående skolbarn vid passagen inte möter barnens, personalens eller cyklisternas efterfrågan och vad värre är, åtgärderna har ingen som helst trafiksäkerhetseffekt och inget stöd i stadens beslutade styrdokument och handböcker.

Hade Trafikkontoret istället valt utformningen som finns beslutad i Cykelplanen så hade en stor trafiksäkerhetseffekt uppnåtts. Även gående och cyklisters framkomlighet hade förbättrats avsevärt. Det är ju till och med så, att säkerheten blivit sämre då sikten pga. skärmarna blivit mycket dålig på platsen - och tänk, barnen som bara önskade bättre sikt, låg hastighet på bilar och bra för gång- och cykel....

Vi ser hur detta upprepas gång på gång, hur större eller mindre avvikelser från fattade beslut sker med bedrövliga resultat som följd. Om och om igen fattar politiken beslut om bättre säkerhet och framkomlighet för cyklister (och gående). Översiktsplanen, Framkomlighetsstrategin, Trafiksäkerhetsprogrammet och Cykelplanen är mycket tydliga med vad som gäller och vad som ska prioriteras. Dessa beslut mals sedan uppenbarligen ner på Trafikkontoret och ut kommer - vadå? Inget som har beslutats och definitivt inget som efterfrågas av medborgarna. Och vilka mål uppnår denna ombyggnad? Inga mål som finns uppställda i de ovan nämnda styrdokumenten. Det är ett enda stort slöseri med skattemedel som vi ser upprepas gång på gång.

Så Trafikkontoret, vad och vem prioriterar ni egentligen? På vilka grunder? Vem ska ställas till svars för att uppställda och beslutade mål varken följs eller kommer att nås?

 

Uppdaterad 2014-11-25

Har fått tillgång till nya och skrämmande uppgifter. En genomgång av skolbarns förutsättningar att cykla till stadens skolor visar att endast 40 % av Stockholms barn har en skola inom 2 km med en säker cykelväg till/från skolan.  För just Sturebyskolan som detta inlägg handlar om är det ännu värre, så få som 2 % av barnen som bor inom 2 km från skolan kan cykla säkert till skolan.

Här gör jag nu en kvalificerad uppskattning, jag bedömer att ca 99 % av gatorna och vägarna för de som kör bil är säkra inom 2 km från skolan.

Det är skillnad på trafikant och trafikant i denna stad…

 

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

Kategorier:
Cykelkultur 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtioåtta med siffror i fältet här


Kommentarer


2015-07-06 11:15   Andreas Lundgren

Ja vad säger man....världsklass? Eller jag menar världskass!
Jag förslår att planeringsansvarig chef skall få omfattande böter varje gång de frångår styrande dokument utan extremt bra argument, helst nämndebeslut, för att göra så.

 

2014-11-25 20:39   Krister Isaksson

Johan, tack! Ja korsningen samt busshpl längre upp på gatan verkar bli en förbättring för gående, får titta närmre när bygget kommit längre. Därför är det ju extra tråkigt att man inte lyckas med passagen jag tar upp i inlägget.

 

2014-11-25 20:01   Johan

Bra som vanligt Krister. Jag bor själv i Stureby och det är paradoxalt nog ett område som skulle kunna vara trafiksäkert med många små villagator, där man tryggt skulle kunna gå och cykla. Men områdets omfattande biltrafik har istället lett till motsatsen. det handlar både om genomfartstrafik, men också att en stor andel föräldrar skjutsar i bil till skola och träningar, trots att avstånden är korta. Det leder i sin tur till en än mer uppskruvad trafikspiral eftersom det då blir säkrare att skjutsa barnen i bil. Trafikkontoret bygger nu om en problematisk korsning längre upp på Skönsmovägen. Så förhoppningsvis blir det bättre där för i alla fall gångtrafikanter.

 

2014-11-25 16:55   Peder

Tror att en stor anledning till att utformningen av trafikmiljöer där cykel möter motorfordonstrafik blir så knasig är att inblandade entreprenörer, ingenjörer och beställare är så uppvuxna och impregnerade av bilperspektivet. De ser inte ens att det blir tokigt ur cyklistens perspektiv, bil och lastbils perspektivet sitter dock i ryggmärgen.

 

2014-11-25 13:40   Krister Isaksson

Kristoffer, tack och kul att det kommer till nytta! Titta gärna vidare på bloggen, där finns massor av bra (och dåliga) exempel att lära sig av!

 

2014-11-25 13:30   Kristoffer

Bra skrivet och bra gjort med bilder och dokumentation och tips! Kommer till god nytta, jag lobbar lokalt för bättre cykelväg till skolan för mina barn. Fick många bra tips och tankar från din artikel!

 

2014-11-25 12:00   Krister Isaksson

Torbjörn, tack!

Visst har trafiksäkerhetseffekten blivit minus på platsen pga skyltarna. Så då kommer en av åtgärderna inom kort bli att Trafikkontoret plockar bort/flyttar skyltarna och vips har de genomfört en trafiksäkerhetshöjande åtgärd! Och sen kommer allt annat att förbli som det nu är på platsen...

Du beskriver väl den förändring som måste ske och att den till stora delar är mental, den sitter i huvudet på människor.

 

2014-11-25 10:56   Torbjörn Albért

Om jag förstår rätt så är väl trafiksäkerhetseffekten MINUS pga de stora skymmande skyltarna.

Till Martin Holt och Krister: Cykelfrämjandet i Uppsala brottas med samma problem. Där finns en god vilja och det finns pengar. Men cykelns behov är annorlunda än bilens och trots att det redan finns en hel del manualer, handlingsplaner, policyer och annan kunskap krävs det en mental insikt och omställning i hela organisationen - fullmäktige, nämndledamöter, stadsplanerare, trafikplanerare. Och samtidigt göra cyklisterna medvetna om att det kan se mycket bättre ut än det gör. Och det är tuffa utmaningar.
Heder till Krister som jobbar hårt med detta arbete!
Vi har bara börjat i Uppsala, men har redan fått en del genomslag i projektering - i alla fall där det inte inkräktar på biltrafiken.

 

2014-11-25 10:29   Krister Isaksson

Martin, tack!
Ja och nej är nog mitt svar på din fråga. På kort sikt är det lätt att få uppfattningen att ingenting händer, allt är lika illa som vanligt. På lång sikt är jag övertygad om att mitt och andras arbete för bättre förutsättningar har effekt och påverkan och kommer leda till förändring.

Men detta tar tid (tyvärr), betänk att vi i mer än 50 år byggt ett samhälle/städer och trafiksystem med bilen som norm och gud. Att ändra på dessa normer och maktstrukturer kommer ta tid och möta på motstånd.

Och ja, mina inlägg läses av en hel del med ansvar och det kommer reaktioner på därifrån. Både på kort och lång sikt.

Men det finns också andra sätt att få fram budskap på, där alla ni som cyklar kan agera hårdare och tydligare. Exvis så som i London. Så skedde även i Holland på 70-talet, det har inte varit guld och gröna skogar för cyklister där heller utan det har krävts kraftiga protester och aktioner från de som bor och lever där.

 

2014-11-25 09:07   Martin Holt

Hej Krister. Som vanligt skriver du väldigt bra.

En fråga (som jag hoppas du förstår är inte menad som kritik mot dig) - känner du att ditt budskap kommer fram?

Du och många andra bloggande och twittrande cyklister når ut till många andra cyklister men jag ser ingen tecken på förändring i beteendet hos dem som har ansvar (och i många fall har jag svårt att förstå egentligen vem det är som bär ansvaret).

Jag har gång på gång klagat på nybyggde cykellösningar men med bara marginal framgång - små reparationer på Lidingövägen, sopning på Hedvigslund, men grova fel bort förklaras med löften att göra nånting längre fram.

Jag är nyfiken - har någon med ansvar reagerat på din inlägg? Har du fått löfte om åtgärd? Finns det ett bättre sätt att ta budskapen fram? Måste vi börja med "die ins" som de gör i London?

 

2014-11-25 01:54   Kalle

Krister, jag tror att dom ansvariga på kommunen har överlistat oss alla, dom är smartare än vi tror! Dom vill bli avskedade med flera årslöner. Det är ju så alla odugliga brukar belönas? Kan vi inte bjuda dom på en belöningsresa istället? Typ: enkelbiljett till ett Nordkoreanskt arbetsläger! Då kan dom få tid till eftertanke på vad dom har ställt till med.

 

2014-11-24 18:21   Mats Berggren

Oj, finner knappt ord. Hur går tankarna hos inblandade? "Okej, nu ska vi göra något bra här..." Eller "Okej, nu ska vi fucka upp allt vad vi kan och ställa till ett litet helvete samtidigt som vi bränner lite skattemedel"

Det är ju tydligt att det inte är ETT litet misstag som begås, du visar gång på gång fel och brister när det gäller stadens produktion av cykelinfrastruktur. Och det mesta verkar bero på en total oförmåga av inblandade förvaltningar att följa fattade beslut, handböcker, råd och riktlinjer. Det vore väl ok om man kom fram till lösningar som var bättre/säkrare/billigare men så är ju inte fallen utan de är sämre/farligare/dyrare. Börjar ju undra om de är läskunniga på Trafikkontoret, de verkar ju inte ha förmågan att läsa och förstå fattade beslut och handböcker...

Det är tydligt att förmågan och viljan att styra och leda sin verksamhet hos förvaltningsledningarna är mer eller mindre obefintlig. Allt är rena rama roletten där det blir som det blir. Ibland (inte ofta) bra, oftast blir det rena rama skiten. Och det hela får fortgå, pengarna bara seglar iväg på vanvettiga cykellösningar.

Bra att du synliggör alla dessa vansinniga åtgärder och det återkommande slöseriet med våra gemensamma pengar.

 

2014-11-24 14:41   Krister Isaksson

Arne B, tack!

 

2014-11-24 14:41   Krister Isaksson

Pelle, tack!

 

2014-11-24 14:13   Arne B

Vilket fantastiskt slöseri med pengar. Görs det utvärderingar efteråt för att se hur väl man lyckades med avsikten?

Mycket välskrivet och genomarbetat inlägg. Glad att du kämpar, Krister!

 

2014-11-24 13:38   Pelle

Bra inlägg, men jag förstår att den oansvarstagande nonchalansen från de påstått ansvariga tär på krafterna. Jag blir matt bara av att läsa om det.

 

2014-11-24 11:58   Krister Isaksson

Lotta, tack för dina ord, underlättar kämpandet!

 

2014-11-24 09:41   Lotta

Tack för din envishet och din kunnighet och ditt tålamod!

Kämpa på.

 

2014-11-24 09:28   Krister Isaksson

Velonavia, tack! Ett mycket uselt hantverk som ska ge sken av förbättringar...

 

2014-11-24 09:06   Velonavia

ja, goddag yxskaft! Där har man tänkt till. F.ö väl genomarbetat inlägg (som alltid)

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!