Krister Isaksson

Om bloggaren
Bloggarkiv
Mest l�sta
S�k bloggen

Krister Isaksson

Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. H�r skriver jag om cykel i stort och sm�tt. Och givetvis lite annat!

F�lj Krister p� twitter: @KristerIsaksson

Arkiv

Mest l�sta

Etiketter

S� skapar du en olycksplats

2 feb 2018

av: Krister Isaksson

�En kant p� 2 -3 centimeter uppst�r mellan g�ngbanan och cykelbanan. D� f�r vi verkligen hoppas att denna kant som d�ljer sig vid den m�lade linjen inte orsakar omkullcykling om man r�kar cykla p� kanten. Det �r ju annars n�got som VTI pekar p� �r orsaken till m�nga singelolyckor bland cyklister.�

Med viss ironi skrev jag dessa ord 2013. Tyv�rr fick jag r�tt.

�r 2018 cyklar m�nniskor st�ndigt omkull och skadar sig p� grund av denna kant � det finns till och med f�ngat i videoklipp:

�ven media har uppm�rksammat problemet med kanten:

I Facebook-gruppen Cykla i Stockholm�har flera personer haft n�rkontakt med kanten, cyklat omkull p� grund av den, eller varit n�ra att g�ra det:

Och r�kna med att kanten �ven i forts�ttningen kommer att f� m�nniskor att cykla omkull.

Men varf�r �r d� kanten d�r?

Det finns det ett svar p� � en utv�rdering har gjorts. S� h�r lyder svaret:

�Det h�r var ju ett cykelprojekt, men cykel blev inte prio utan konstruktionen blev prio.�

Utv�rderingen visar att konstrukt�rerna l�ste f�ruts�ttningarna i ett tidigt skede av projektet: kantbalkarna p� bron fick inte r�ras n�r cykelbanan skulle breddas och ytskiktet skulle vara i betong. N�r kantbalkarna inte fick r�ras blev avrinningen sv�r att f� till p� ett tillfredsst�llande s�tt, f�r det �r, s� att s�ga, �sv�rt att trolla med kn�na�.�

N�r bygget var klart m�rkte man att resultatet inte blev bra, med massor av vatten st�ende p� cykelbanan. D� tog man till en n�dl�sning. Man fr�ste ner betongen p� cykelbanan f�r att skapa ett tv�rfall som b�ttre ledde bort vattnet. Till f�ljd av fr�sningen uppstod en liten och knappt synbar kant mellan g�ng- och cykelbanan:

En l�sning som ska fungera �ret runt, dygnet runt, med sn� och is, dag som natt. En l�sning som folk cyklar omkull p�.

Cykeln �r som bekant ett balansfordon, och just framhjulet �r mycket k�nsligt f�r l�ngsg�ende kanter. Ovanp� kanten finns dessutom en m�lad linje mellan g�ng- och cykelbanan, och det vet ju alla som cyklar: en m�lad linje mellan g�ng- och cykelbanan inneb�r att det inte finns n�gon kant i 99,99 procent av fallen. Men just h�r, p� just denna cykelbana, utmed just denna linje, finns en kant som knappt �r synbar, som du allts� inte ska cykla p�. Men s� fungerar inte m�nniskor. De tror att det �r en vanlig linje och d�rf�r cyklar de omkull och g�r sig illa. Om och om igen.

Projektet l�rde sig av misstaget. P� andra sidan bron projekterade man om och fick till en b�ttre vattenavrinning - kantbalken var inte l�ngre helig. P� den sidan finns ocks� en linje mellan g�ng- och cykelbanan, men ingen kant. S� p� en och samma bro finns tv� helt olika l�sningar som ser exakt likadana ut. Om du inte b�jer dig ner p� kn� och detaljstuderar marken f�rst�s.

Varf�r blev det s� h�r? F�r att beslutsfattarna helt enkelt inte visste b�ttre.

De �r anl�ggningsingenj�rer, konstrukt�rer, exploateringsingenj�rer, arkitekter, landskapsarkitekter � men de har �nd� inte r�tt kompetens. De saknar kunskap om cykelinfrastruktur och trafiks�kerhet, och de ser inte konsekvenserna av besluten de fattar. �nd� �r deras ord m�nga g�nger helt avg�rande i beslutsprocessen.�

F�ljderna blir bristf�llig och farlig cykelinfrastruktur som g�r att m�nniskor kommer till skada.

Listan p� liknande exempel kan g�ras l�ng: cykeltunneln vid Mikrofonv�gen, �idiotbygget� som trafikn�mnden stoppade, stolparna i cykelbanan p� Hornsbergs strand, den nybyggda cykelbanan p� H�gerstensv�gen som ska skrotas, den nya stadsdelen med massor av belysningsstolpar i cykelbanan�

Vi l�gger massor av miljoner p� att bygga ut cykelinfrastrukturen, utan att kvalitetss�kra det vi bygger. Lite som att l�ta sjuksk�terskan utf�ra operationen, ist�llet f�r kirurgen.

Vi m�ste b�rja fr�n ett annat h�ll och f�rst fastsl�: den h�r cykelinfrastrukturen vill vi ha. D�refter fastst�lla: vad vi m�ste g�ra f�r att skapa den cykelinfrastrukturen.�

I den b�sta av v�rldar�ska vi sj�lvklart str�va efter att f� ihop allt till en bra helhet. Men, n�r vi tvingas till kompromisser � vilket vi ofta g�r � m�ste ledstj�rnan vara att grundl�ggande funktioner och villkor f�r cykeltrafiken kommer f�rst. D�refter byggnadstekniska f�ruts�ttningar, gestaltning, drift och underh�ll med mera.

Annars kommer cykeltrafiken aldrig f� s�ker och funktionell framkomlighet och omfattas av nollvisionen.

Relaterade inl�gg:

Kategorier:

Cykelkultur

< F�reg�ende

N�sta >

Gilla artikeln

Kommentarer

2018-02-04 13:42 Anders Andersson

Som l�k p� laxen �r banan full av cirkelrunda gropar (med en avrinningsbrunn i) som naturligtvis ligger en halvmeter in i cykelbanan ist�llet f�r i gr�nsen mellan cykel- och g�ngbana. Just dessa gropar g�r f�rst�s att man inte cyklar n�ra denna fam�sa kant, s� varf�r de olyckliga cyklisterna gjorde just det, �r lite sv�rf�rst�eligt (i ena fallet �r det f�rst�s plogaren som inte k�nde till detta och plogade upp en smal remsa p� fel st�lle - cyklisterna leds d� in till s�msta delen av denna cykelbana)

Som sagt - bra �r det inte...

2018-02-02 11:31 Erik Johansson

P�verkade fr�sningen kantbalken iaf? Varf�r v�ljer man att inte fr�sa en fasadkant p� 30% lutning ist, det �r v�l s� man g�r i Nederl�nderna.

2018-02-02 09:36 Mia

Men s� tragiskt och s� himla on�digt. F�r det intrycket att ansvariga l�ter vem som helst f� h�lla p� med cykelinfrastruktur. Det �r som att det inte �r s� viktigt och noga, s� d� kan ju vem som helst fuska lite med det. N�r det sedan g�r �t skogen kan man ju alltid skylla p� cyklisterna - kan ju inte fara fram som d�rar och man m�ste ju SE sig f�r. Bra att du lyfter fram och belyser dessa strukturella problem.