Krister Isaksson
Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!
Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson
Arkiv
- > Februari 2019
- > December 2018
- > November 2018
- > Oktober 2018
- > September 2018
- > Augusti 2018
- > Juni 2018
- > April 2018
- > Mars 2018
- > Februari 2018
- > Januari 2018
- > December 2017
- > November 2017
- > Oktober 2017
- > September 2017
- > Augusti 2017
- > Juli 2017
- > Juni 2017
- > Maj 2017
- > April 2017
- > Mars 2017
- > Februari 2017
- > Januari 2017
- > December 2016
- > November 2016
- > Oktober 2016
- > September 2016
- > Augusti 2016
- > Juli 2016
- > Juni 2016
- > Maj 2016
- > April 2016
- > Mars 2016
- > Februari 2016
- > Januari 2016
- > December 2015
- > November 2015
- > Oktober 2015
- > September 2015
- > Augusti 2015
- > Juli 2015
- > Juni 2015
- > Maj 2015
- > April 2015
- > Mars 2015
- > Februari 2015
- > Januari 2015
- > December 2014
- > November 2014
- > Oktober 2014
- > September 2014
- > Augusti 2014
- > Juli 2014
- > Juni 2014
- > Maj 2014
- > April 2014
- > Mars 2014
- > Februari 2014
- > Januari 2014
- > December 2013
- > November 2013
- > Oktober 2013
- > September 2013
- > Augusti 2013
- > Juli 2013
- > Juni 2013
- > Maj 2013
- > April 2013
- > Mars 2013
- > Februari 2013
- > Januari 2013
- > December 2012
- > November 2012
- > Oktober 2012
- > September 2012
- > Augusti 2012
- > Juli 2012
- > Juni 2012
Mest lästa
- Trafikverket: Vi behöver din hjälp
- Cykling – en kommunal angelägenhet?
- Cykel på pendeltåget – i rusningstrafik
- Åtta tumregler för att få rätt mot entreprenörer
- Hahaha, jösses vilken soppa!
- NCC gör ett försök - men det blir värre
- Det blir inga snabbcykelvägar
- Jag är så glad
- Varde ljus
- Jag har fått ett pris - det stora världspriset
Etiketter
- > 2+1-väg
- > Arbetsgivare
- > Arkitektur
- > Barn
- > Belysning
- > Bicycling
- > Bilhinder
- > Broar
- > cargobike
- > Cykelbloggare
- > Cykelbox
- > Cykelfrämjandet
- > Cykelglädje
- > Cykelhjälmslag
- > Cykelinfrastruktur
- > Cykelparkering
- > Cykelpendling
- > Cykelpolitik
- > Cykelresa
- > Cykelöverfart
- > Cykla höger vid rött
- > Cykla med barn
- > Cykla till skolan
- > Cyklande barn
- > Danmark
- > Davos
- > Debatt
- > Design
- > Desire lines
- > Drift & underhåll
- > Däck
- > Elcykel
- > Felanmälningssystem
- > Framkomlighet
- > Gatubantning
- > Groningen
- > Grus
- > Gå på cykelbanan
- > Gästbloggare
- > Hinder på cykelbanan
- > Hinderbana
- > Hjälm
- > Hjälmlag
- > Holland
- > Humor
- > hållbart samhälle
- > Kläder
- > kollektivtrafik
- > Konfliktdesign
- > Konst
- > Köpenhamn
- > Lastcykel
- > Lådcyklar
- > Lånecyklar
- > Lövhalka
- > Media
- > Miljö
- > Motormännen
- > Nacka
- > Nationell cykelstrategi
- > Nederländerna
- > New York
- > Nollvisionen
- > Nya Slussen
- > Omklädningsrum
- > Polisen
- > Politik
- > Popup-cykelbana
- > Regional cykelplan
- > Regionala cykelstråk
- > Rullstolscykel
- > Rödljuscykling
- > Samhälls- och trafikplanering
- > Samhällsekonomin
- > Självkörande fordon
- > Skärmar
- > Snabbcykelväg
- > Sollentuna
- > Solna
- > Sopsaltning
- > Sportcyklist
- > Stella Fare
- > Stockholm
- > Stockholms Handelskammare
- > Stolpar i cykelbanan
- > Svensk Cykling
- > Svängfest
- > Torkrum
- > Trafiklagstiftning
- > Trafikmaktordning
- > Trafikplanering
- > Trafikrapportör
- > Trafikregler
- > Trafiksignaler
- > Trafiksäkerhet
- > Trafikverket
- > Täby
- > Tävling
- > USA
- > Vintercykling
- > Vinterväghållning
- > VTI
- > Vägarbeten
- > Väjningsplikt
- > Västerbron
- > Växtlighet
- > Åland
- > Önskelista
Så skapar du en olycksplats
Med viss ironi skrev jag dessa ord 2013. Tyvärr fick jag rätt.
År 2018 cyklar människor ständigt omkull och skadar sig på grund av denna kant – det finns till och med fångat i videoklipp:
Även media har uppmärksammat problemet med kanten:
I Facebook-gruppen Cykla i Stockholm har flera personer haft närkontakt med kanten, cyklat omkull på grund av den, eller varit nära att göra det:
Och räkna med att kanten även i fortsättningen kommer att få människor att cykla omkull.
Men varför är då kanten där?
Det finns det ett svar på – en utvärdering har gjorts. Så här lyder svaret:
”Det här var ju ett cykelprojekt, men cykel blev inte prio utan konstruktionen blev prio.”
Utvärderingen visar att konstruktörerna låste förutsättningarna i ett tidigt skede av projektet: kantbalkarna på bron fick inte röras när cykelbanan skulle breddas och ytskiktet skulle vara i betong. När kantbalkarna inte fick röras blev avrinningen svår att få till på ett tillfredsställande sätt, för det är, så att säga, ”svårt att trolla med knäna”.
När bygget var klart märkte man att resultatet inte blev bra, med massor av vatten stående på cykelbanan. Då tog man till en nödlösning. Man fräste ner betongen på cykelbanan för att skapa ett tvärfall som bättre ledde bort vattnet. Till följd av fräsningen uppstod en liten och knappt synbar kant mellan gång- och cykelbanan:
En lösning som ska fungera året runt, dygnet runt, med snö och is, dag som natt. En lösning som folk cyklar omkull på.
Cykeln är som bekant ett balansfordon, och just framhjulet är mycket känsligt för längsgående kanter. Ovanpå kanten finns dessutom en målad linje mellan gång- och cykelbanan, och det vet ju alla som cyklar: en målad linje mellan gång- och cykelbanan innebär att det inte finns någon kant i 99,99 procent av fallen. Men just här, på just denna cykelbana, utmed just denna linje, finns en kant som knappt är synbar, som du alltså inte ska cykla på. Men så fungerar inte människor. De tror att det är en vanlig linje och därför cyklar de omkull och gör sig illa. Om och om igen.
Projektet lärde sig av misstaget. På andra sidan bron projekterade man om och fick till en bättre vattenavrinning - kantbalken var inte längre helig. På den sidan finns också en linje mellan gång- och cykelbanan, men ingen kant. Så på en och samma bro finns två helt olika lösningar som ser exakt likadana ut. Om du inte böjer dig ner på knä och detaljstuderar marken förstås.
Varför blev det så här? För att beslutsfattarna helt enkelt inte visste bättre.
De är anläggningsingenjörer, konstruktörer, exploateringsingenjörer, arkitekter, landskapsarkitekter – men de har ändå inte rätt kompetens. De saknar kunskap om cykelinfrastruktur och trafiksäkerhet, och de ser inte konsekvenserna av besluten de fattar. Ändå är deras ord många gånger helt avgörande i beslutsprocessen.
Följderna blir bristfällig och farlig cykelinfrastruktur som gör att människor kommer till skada.
Listan på liknande exempel kan göras lång: cykeltunneln vid Mikrofonvägen, ”idiotbygget” som trafiknämnden stoppade, stolparna i cykelbanan på Hornsbergs strand, den nybyggda cykelbanan på Hägerstensvägen som ska skrotas, den nya stadsdelen med massor av belysningsstolpar i cykelbanan…
Vi lägger massor av miljoner på att bygga ut cykelinfrastrukturen, utan att kvalitetssäkra det vi bygger. Lite som att låta sjuksköterskan utföra operationen, istället för kirurgen.
Vi måste börja från ett annat håll och först fastslå: den här cykelinfrastrukturen vill vi ha. Därefter fastställa: vad vi måste göra för att skapa den cykelinfrastrukturen.
I den bästa av världar ska vi självklart sträva efter att få ihop allt till en bra helhet. Men, när vi tvingas till kompromisser – vilket vi ofta gör – måste ledstjärnan vara att grundläggande funktioner och villkor för cykeltrafiken kommer först. Därefter byggnadstekniska förutsättningar, gestaltning, drift och underhåll med mera.
Annars kommer cykeltrafiken aldrig få säker och funktionell framkomlighet och omfattas av nollvisionen.
Relaterade inlägg:
- Så bygger du farlig cykelinfrastruktur
- Trafiknämnden stoppar idiotbygge
- Farsen i Farsta
- Finns alltid en ursäkt att bygga usel cykelinfrastruktur
- Katastrofbygget i Älvsjö
- Hägerstensvägen - nybyggd cykelbana så farlig att den skrotas
- Nybyggd cykelbana skrotas
- Hornsbergs strand - fullt med stolpar i cykelbanan
- Stolpskotten i Solna
- Vi gör fel - det blir ingen cykelrevolution
Gilla artikeln
Kommentarer
2018-02-04 13:42 Anders Andersson
Som lök på laxen är banan full av cirkelrunda gropar (med en avrinningsbrunn i) som naturligtvis ligger en halvmeter in i cykelbanan istället för i gränsen mellan cykel- och gångbana. Just dessa gropar gör förstås att man inte cyklar nära denna famösa kant, så varför de olyckliga cyklisterna gjorde just det, är lite svårförståeligt (i ena fallet är det förstås plogaren som inte kände till detta och plogade upp en smal remsa på fel ställe - cyklisterna leds då in till sämsta delen av denna cykelbana)Som sagt - bra är det inte...
2018-02-02 11:31 Erik Johansson
Påverkade fräsningen kantbalken iaf? Varför väljer man att inte fräsa en fasadkant på 30% lutning ist, det är väl så man gör i Nederländerna.2018-02-02 09:36 Mia
Men så tragiskt och så himla onödigt. Får det intrycket att ansvariga låter vem som helst få hålla på med cykelinfrastruktur. Det är som att det inte är så viktigt och noga, så då kan ju vem som helst fuska lite med det. När det sedan går åt skogen kan man ju alltid skylla på cyklisterna - kan ju inte fara fram som dårar och man måste ju SE sig för. Bra att du lyfter fram och belyser dessa strukturella problem.