Trafikverkets dubbla budskap – snöröjningen duger - Krister Isaksson | Bicycling.se

Krister Isaksson


Trafikplanerare, cykelexpert, storfiskare. Här skriver jag om cykel i stort och smått. Och givetvis lite annat!

Följ Krister på twitter: @KristerIsaksson

Etiketter

  1. > 2+1-väg
  2. > Arbetsgivare
  3. > Arkitektur
  4. > Barn
  5. > barncykel
  6. > Belysning
  7. > Bicycling
  8. > Bilhinder
  9. > Botkyrka
  10. > Broar
  11. > cargobike
  12. > Cykelbloggare
  13. > Cykelbox
  14. > Cykelfrämjandet
  15. > Cykelglädje
  16. > Cykelhjälmslag
  17. > Cykelinfrastruktur
  18. > Cykelparkering
  19. > Cykelpendling
  20. > cykelplanering
  21. > Cykelpolitik
  22. > Cykelresa
  23. > Cykelstad
  24. > Cykeltunnel
  25. > Cykelöverfart
  26. > Cykla höger vid rött
  27. > Cykla med barn
  28. > Cykla till jobbet
  29. > Cykla till skolan
  30. > Cyklande barn
  31. > Danmark
  32. > Davos
  33. > Debatt
  34. > Design
  35. > Desire lines
  36. > Drift & underhåll
  37. > Däck
  38. > Elcykel
  39. > Felanmälningssystem
  40. > Framkomlighet
  41. > Gatubantning
  42. > Groningen
  43. > Grus
  44. > Gå på cykelbanan
  45. > Gång- och cykelbana
  46. > Gästbloggare
  47. > Hinder på cykelbanan
  48. > Hinderbana
  49. > Hjälm
  50. > Hjälmlag
  51. > Holland
  52. > Humor
  53. > hållbart samhälle
  54. > Kläder
  55. > kollektivtrafik
  56. > Konfliktdesign
  57. > Konst
  58. > Köpenhamn
  59. > Lastcykel
  60. > Lådcyklar
  61. > Lånecyklar
  62. > Lövhalka
  63. > Media
  64. > Miljö
  65. > Motormännen
  66. > Nacka
  67. > Nationell cykelstrategi
  68. > Nederländerna
  69. > New York
  70. > Nollvisionen
  71. > Norra Djurgårdsstaden
  72. > Nya Slussen
  73. > Omklädningsrum
  74. > Packning
  75. > Polisen
  76. > Politik
  77. > Popup-cykelbana
  78. > Regional cykelplan
  79. > Regionala cykelstråk
  80. > Rullstolscykel
  81. > Ryggsäck
  82. > Rödljuscykling
  83. > Samhälls- och trafikplanering
  84. > Samhällsekonomin
  85. > Shimano
  86. > Självkörande fordon
  87. > Skärmar
  88. > Snabbcykelväg
  89. > Sollentuna
  90. > Solna
  91. > Sopsaltning
  92. > Sportcyklist
  93. > Stadsgata
  94. > Stella Fare
  95. > Stockholm
  96. > Stockholms Handelskammare
  97. > Stolpar i cykelbanan
  98. > Svensk Cykling
  99. > Svängfest
  100. > Torkrum
  101. > Trafiklagstiftning
  102. > Trafikmaktordning
  103. > Trafikplanering
  104. > Trafikrapportör
  105. > Trafikregler
  106. > Trafiksignaler
  107. > Trafiksäkerhet
  108. > Trafikverket
  109. > Täby
  110. > Tävling
  111. > USA
  112. > Vintercykling
  113. > Vinterpendling
  114. > Vinterväghållning
  115. > VTI
  116. > Vägarbeten
  117. > Väjningsplikt
  118. > Västerbron
  119. > Växtlighet
  120. > Åland
  121. > Önskelista
  122. > Örbyleden

Trafikverkets dubbla budskap – snöröjningen duger

18 feb 2015
av: Krister Isaksson


Regionalt cykelstråk eller regional cykelsås?. Foto: Björn Stenberg

Ställde nyligen en fråga till Trafikverket på Facebook:

”Hej!
Har Trafikverket för avsikt att börja sopsalta sina cykelvägar? Studier från VTI och Danmark visar att metoden är överlägsen traditionell plogning vad gäller att skapa en bra och säker framkomlighet.
Se mer här: http://www.bicycling.se/…/facit-finns-nu-sopsaltade-cykelva…
Mvh
Krister Isaksson”

Trafikverket var snabb på att svara:

”Vi ställer inte metodkrav i våra upphandlingar utan krav på funktion. Det innebär att entreprenören väljer metod utifrån de krav vi ställer. Pågående utvecklingsprojekt måste utvärderas innan vi beslutar om att eventuellt ställa andra krav än idag. Dessutom krävs då att ett prioriterat statligt cykelvägnät tas fram, vilket inte finns idag, där man ställer högre krav på friktion och renhet på vägytan.

Det finns alltså inget hinder att använda metoden redan idag förutsatt att den klarar våra krav, men vi kommer sannolikt inte att ställa krav på en viss metod då det strider mot vårt sätt att upphandla den här sortens tjänst. Det handlar då om kännedom om metoden och att den är kostnadseffektiv i förhållande till de krav vi ställer på cykelvägarna.

Vänligen
XXXX, Kundtjänst”

Kort sagt, det duger som det är. Som till exempel här:


Foto: Björn Stenberg

Men har ens Trafikverket koll på sitt eget cykelvägnät? Det behövs ett prioriterat statligt cykelvägnät för att kunna använda sopsaltning – vilket då tydligen inte finns. Allt är en enda soppa, i hela landet.

Eller…

Jag vet då i varje fall ett län i landet som har ett utpekat och prioriterat statligt cykelvägnät: Stockholms län och de regionala cykelstråken där Trafikverket är väghållare för cirka 30 procent av de 80 mil regionala cykelstråken. Så här står det i den regionala cykelplanen:

”Rutiner för drift och underhåll

De regionala cykelstråken bör skötas med bästa möjliga rutiner för drift och underhåll. Målet är att stråken ska hålla samma höga driftstandard som de största transportlederna för motortrafik. Motivet till detta är tydligt – drygt 40 procent av cyklisternas singelolyckor beror på bristande drift, och singelolyckorna utgör mer än 70 procent av alla cykelolyckor. Välskötta cykelvägar stimulerar dessutom till ett ökat cyklande. Vintertid är halkbekämpning viktig för cyklisternas säkerhet, samtidigt som cyklisternas framkomlighet mest påverkas av kvaliteten på snöröjningen. Redan vid 3 cm snödjup börjar det bli svårt för cyklisterna att ta sig fram. Studier om vintercykling i Stockholmsområdet visar att restiden under vintermånaderna ökar med så mycket som 40–60 procent på grund av stora brister i vinterväghållningen.” (s 27)

Men det räcker uppenbarligen inte att det står så här i den regionala cykelplanen – som för övrigt Trafikverket var projektledare för.

Så i en tid när Trafikverket har ett regeringsuppdrag för ökad och säker cykling säger Trafikverket att det inte går. Mest på grund av teknikaliteter och trams. Och att sopsaltning skulle vara ett ”utvecklingsprojekt” med ännu inte tillräcklig dokumentation och kunskap om. När metoden i själva verket funnits i decennier och utvärderats flera gånger.

Det räcker inte att Anna Niska på VTI skriver så här i sin doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar från 2002:

"Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest.”

Eller att forskarna i VTI - rapporten Cykelvägars standard. En kunskapssammanställning med fokus på drift och underhåll konstaterar:

"En hög drift- och underhållsstandard på cykelvägnätet har betydelse för statusen på cykeln som transportmedel och välskötta cykelvägar är något som kan få fler att cykla mer. Drygt 40 % av cyklisternas singelolyckor kan relateras till drift och underhåll och singelolyckorna utgör mer än 70 % av alla cykelolyckor (Thulin och Niska, 2009). Det är framförallt halkbekämpningen som är viktig för cyklisternas säkerhet. För cyklisternas framkomlighet är snöröjningen den driftåtgärd som har störst betydelse. Vid 3 cm snödjup börjar det bli svårhanterligt för cyklisterna. Snömodd kräver extra uppmärksamhet med tanke på de isiga spår som uppstår när den fryser till."

 Eller att VTI säger så här:

”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”

”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”

”Förutom att de objektiva mätningarna visar att sopsaltningen ger en högre standard vintertid, har allmänhetens respons varit mycket positiv.”

”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm hittills varit mycket lyckosamma och att det finns goda anledningar till att fortsätta med metoden även kommande vintrar.” 

Sedan finns det studier från Danmark, men dem kan vi förstås inte lita på. Det snöar ju aldrig där. Och de har ju bara följt upp metoden under tio år – det kan ju aldrig räcka för en ordentlig utvärdering:

Rapporten heter USE OF BRINE TO COMBAT ICY BICYCLE LANE SURFACES, Mikkelsen, L. and Prahl, K.B. (1998). En sammanfattning på engelska:

“Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure - for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”

Trafikverket verkar heller inte se sambandet mellan grus på cykelvägarna och vårens alla cykelolyckor. Alltså något som i stort sett kan undvikas genom sopsaltning. Gruset har påtagliga konsekvenser, både vad gäller cyklisters säkerhet och restid. Bara i april månad kan närmare 20 procent av cyklisters singelolyckor härledas till grus. Under månaderna mars respektive maj är siffran 10 procent (VTI 2011).

Det verkar heller inte ha någon betydelse att Trafikverket i sin egen rapport Säkrare cykling– Gemensam strategi för år 2014–2020 ser detta som ett prioriterat område med störst potential att minska antalet skadade, upp till 45 procent:

”1. Bättre drift- och underhåll både vinter och sommar

Potential: Inom detta område finns i dag en potential att minska antalet allvarligt skadade med upp till 45 procent. Det innebär att det finns en potential att kunna eliminera alla olyckor som ger upphov till dessa skador till följd av halka eller fall på grund av is, snö, grus, löv, gropar och sprickor, höga asfaltkanter och tillfälliga föremål.

"Åtgärder: Driften och underhållet av cykelinfrastrukturen behöver utvecklas såväl för barmarks- som vinterförhållanden. För att utveckla verksamheten behöver vi bland annat genomföra nulägesmätningar och bristanalyser, sprida nya standarder9, uppdatera styrdokument, genomföra egenkontroll och kvalitetskontroll liksom utveckla och utvärdera nya kostnadseffektiva metoder och nya maskiner. Det är också viktigt att fördjupa kunskapen om faktorerna inom detta område som leder till olyckor och att utveckla samband mellan åtgärder och effekter. Ett sätt att stimulera utvecklingen inom området är den planerade kommunenkäten för att mäta indikatorn som rör underhåll av cykelvägar inom ramen för målstyrningen. Det är avgörande att vi utvecklar processtöd till väghållarna för att successivt utveckla och utvärdera effektiviteten inom denna verksamhet.

Aktörer: Trafikverket, kommunerna och Transportstyrelsen.” (s 12-13)

Men vem ska leda och driva denna utveckling?  Tydligen inte Trafikverket själva, för på deras prioriterade cykelvägar ser det ju ut så här:


Foto: Jonas Pannagel

Foto: Björn Stenberg

I sanningen ett arbete för ökad och säker cykling…

Här kan ni titta på en liten film från Trafikverket hur de tar hand om vägarna på vintern. Jag undrar när vi får se en sådan film om hur Trafikverket tar hand om sina cykelvägar? Det är skillnad på trafikant och trafikant.

Relaterade inlägg:

 

 

 

 

Kategorier:
Cykelkultur 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet nittio med siffror i fältet här


Kommentarer


2017-06-05 20:47   Anders

Hej.
Bor i Umeå där de sopsaltat vissa banor förra vintern. Det funkar bra på cykelbanan men i anslutning där saltet blandas med snö blir det snorhalt. Även vid ca 10 minus fryser de banorna med en ishinna som är livsfarlig för det är inte halkigt på övriga vägar när det är så kallt.. Samt att saltet förstör cyklarna totalt. En arbetskamrat fick byta sönderrostad kedja två ggr på en vinter. De flesta gillar inte saltet även om det ser bra och trevligt ut. Kanske fungerar bättre längre söderut dock.

 

2015-02-20 13:07   Krister Isaksson

Claus, för min del kan jag förstå och accepterar att man plogar upp snön från vägen på cykelbanan. MEN, det jag inte accepterar är att det inte 10 meter bakom plogbilen och på cykelbanan åker ett snöröjningsfordon som omedelbart tar bort snön/snömoddet som blir på cykelbanan. Det kallas SAMORDNING och det är mycket vanligt att så sker på stora trafikleder där det kan vara 2-3 plogbilar bredvid/efter varandra. Det hela är mycket enkelt, om man vill och bryr sig... Och den viljan och omtanken lyser ofta med sin frånvaro när det kommer till Trafikverket och cykel.

 

2015-02-20 11:42   Claus

Ett första steg för att förbättra framkomligheten skulle vara att få slut på sandlådebeteendet där den som plogar körbanan (oftast på uppdrag av Trafikverket) plogar upp snö, modd och isklumpar på cykel / GC banan.
Ibland får jag lust att ta med mig 10 cyklister med snöskyfflar och skyffla ut snön i körbanan igen så att den blir lika oframkomlig som cykelbanan! Undrar vilket liv och juridiska processer det skulle sätta igång, men när man plogar upp allt på cykelbanan är det ju helt i sin ordning......

 

2015-02-19 18:36   Krister Isaksson

Kalle, tack! Sticker ut hakan och säger att det är så här i stora delar av landet. Det är ett systemfel av stora mått, en strukturell diskriminering, som upprepas gång på gång.

 

2015-02-19 18:29   Kalle

Krister — åter igen bra skrivet med ordentlig dokumentation. Det är likadant i stora delar av Göteborg, sorgligt. Dom ansvariga borde avskedas utan fallskärm och andra avgångsvederlag!!!

 

2015-02-18 16:45   Jakob

Verkligen tråkigt att läsa och erfara hur illa Trafikverket hanterar cykeltrafik. Det gäller ju inte bara snöröjning. Det handlar om 2+1-vägarna, det handlar om hur de lägger över mer o mer på kommunerna och gör minimala investeringar själva. De bedriver lite forskning och utveckling på området. Kort sagt det gör otroligt lite - ett verk som ska arbeta med att skapa ett hållbart transportsystem och arbeta för god tillgänglighet, säkerhet och framkomlighet för ALLA trafikslag. De verkar missa några av grundvärdena...

 

2015-02-18 09:23   johan

Do'h, givetvis borde det stått "[...] motsatsen, att ställa metodkrav." i texten nedan.

Fel av mig. Kan vi inte ställa ett funktionskrav på din webbleverantör att det ska gå att rätta felaktig text. Jämför snöröjning, det ska gå att göra röjningen bra, (texten ska gå att få bra)

 

2015-02-18 09:19   Johan

Du tappade mig i början av stycket när du likställde uttalandet "Vi ställer funktionskrav, inte metodkrav" med "Det duger som det är". De två påståendena är inte ekvivalenta på något vis.

Att ställa funktionskrav är något som alla vettiga organisationer gör eftersom motsatsen, att ställa funktionskrav, är att bakbinda leverantörerna. Sopsaltaren hade aldrig uppstått om metodkrav hade varit normen. Den i framtiden överlägsna ersättaren till sopsaltaren (uppvärmda cykelvägar eller vad vet jag?) kommer aldrig att implementeras om kravet är "Sopsaltaren".

Trafikverket gör helt rätt som använder funktionskrav. Däremot är kraven på funktion alldeles för låga och det är precis det du angriper i texten nedan. Man måste tala till bönder på bönders vis.

 

2015-02-18 09:03   Stefan C

Så vad är kiterierna före en godkänd snöröjning på cykelvägarna, enl Trafikverket. Vilka krav ställer Trafikverket på sina entreprenörer?

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!