TIA – This Is Africa    - Lars Rosencrantz | Bicycling.se

Lars Rosencrantz


Lars Rosencrantz är simmaren som via ihärdig spinningträning, energisk löpträning och ett frekvent tävlande tagit sig till svensk motionärselit på samtliga distanser inom triathlon. Men det blir även en hel del Mountainbike och karriären som stigcyklist kröntes av Cape Epic 2017. Som tidspressad uthållighetsidrottare, heltidsarbetande kontorsråtta och ensamstående 2-barnspappa delar Lars med sig av stora och små tankar och händelser längs vägen mot nästa målgång på Cape Epic.

TIA – This Is Africa   

23 nov 2018
av: Lars Rosencrantz

Så tog hjulen äntligen mark efter en fantastisk flygresa från Istanbul med Turkish Airlines. Vi serverades bra mat, gavs god service och jag hade det bästa benutrymmet jag någonsin upplevt på en långflygning. Jag och min riderbuddy Daniel Breece passerade helt smärtfritt genom passkontrollen. Nu hade jag som mission att leta upp 6 helt okända personer som mycket modigt kastat sig ut i mitt och Pathfinder Travels MTB-äventyr i Sydafrika. Hur ser sådana människor ut? Vad har de för förväntningar? Kan de cykla? Har de tränat? Frågorna var många och de kondenserades där vid bagagebandet. Tony och Björn fångade jag på att de var klädda i norska outdoorkläder av senaste snitt och märke. Tjejlaget med Anneli och Anja var svårare men det fanns bara en tjej med en knivskarp cykelbränna på armen rakt över biceps så även det lösta jag ganska enkelt. Magnus och Nina hade jag koll på sedan cykel-SM i Båstad och de stod redan vi bandet och väntade. 

Hela gänget samlat och då kom kallduschen – Anjas och Annelis cyklar var kvar i Istanbul och skulle inte dyka upp förrän på eftermiddagen dagen efter via omväg till Frankfurt. I praktiken skulle det innebära två dagars missad cykling. Katastroflampan lös ilsket!  

Det är vid en sådan här händelse jag vill att mina gäster inser värdet av att åka med Pathfinder och med mig som färdledare. Nu löste jag två Specialized Stumpjumper som fanns på plats på boendet när vi kom fram efter den 35 minuter korta transfern från Cape Town International Airport till Hunneyball House i Stellenbosch och mina gästers cykeltid kunde utnyttjas maximalt trots missödet.  Jag tror att två resenärer på egen hand i samma situation hade tappat två dagar av värdefull cykeltid i egna försök att skaka fram cyklar. 

G-spot Trails 

Ett supertaggat gäng monterade ihop sina cyklar, smorde in sig själva och varandra med SPF50 och kedjan med Muc-offs gulla vax, svidade om till kort-korta cykelkläder och väntade på utsatt tid vid grinden på att vår guide skulle berätta om eftermiddagens runda.  

 

På ystra ben rullade hela gänget ut i ovan vänstertrafik mot Stellenboschs idrottcentrum och de väntande stigarna på bergssluttningen ovanför staden. Vi var alla lätt svultna och låga på energi så vi började hela rundan med att stanna till på ett café på vägen för en sen lunch.  Själv fick jag lämna in min helt nyservade och bakväxeluppgraderade Specialized Epic till cykelaffären intill för växeljustering. Något de gjorde snabbt, enkelt och via omkörningsfil i relation till övrigt verkstadsjobb. Strålande service.  

Vi hade blivit lovade en tur på de så kallade G-spotstigarna. Det är handbyggda stigar och verkligen en kindergarten för mountainbikecyklister på alla nivåer. Stigarna är flowiga med hopp i olika storlekar, tighta bankade kurvor som kallas för burms och slingrande switchbacks både uppför och nerför. Alla hittade sina favoritstigar oavsett fysisk och teknisk förmåga och som arrangör var det ljuvligt att höra de spridda glädjetjuten hos cyklisterna där G-kraften ökar och däcken ändå tryggt rullar genom de bankade kurvorna. Dagens bedrift stod Tony för som körde hela eftermiddagen utan bakbroms. Hydraulslangen hade fått sig en knäck i transporten och läckte vätska men lika serviceinriktat som verkstaden fixade min växel fixade de ny bromsslang till Tonys cykel vilket innebar hyrcykel för honom under andra dagen. 

 

Det är omöjligt att vara i Stellenbosch utan att slås av mångfalden av restauranger, alla med olika karaktär och inriktning. Att besöka Stellenbosch betyder en kulinarisk resa både när det gäller mat och dryck. För att säkerställa så bred variation som både ur budget- och smakperspektiv gav jag varje lag ansvar för val av restaurang en kväll var. Jag hade redan spanat in ett ställe som såg välfyllt ut på väg hem från stigarna så jag tog själv första kvällen. Hudson är studentstället nummer ett när det gäller hamburgare och jag garanterar att inte en enda av våra tröttcyklade kroppar fick plats med mer mat när vi lämnade långt efter att alla andra gått hem. 

 

 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet åttiotvå med siffror i fältet här




Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!