Mallis - Första turen - Långloppsbloggen - Malin Jones | Bicycling.se

Malin Jones


Malin Jones bor i cykelvasastaden Mora med sina två barn, en halvgalen hund och ett par katter. "För fem år sedan fick jag en startplats till Cykelvasan 45km av min far och sedan dess gör jag ständiga försök till att slå personliga rekord på olika lopp jag hunnit med att pröva. I år är planen att köra hela Mitsubishi MTB Challenge. Varenda lopp vill jag vara med på. Barnen, som är födda 2006 och 2007 kommer jag också att dra med mig. Tanken är att göra det här till ett fem månaders utdraget familjeäventyr. Den naiva delen av min hjärna säger ”satsa på top-10 i klass D40”, den mer verklighetsförankrade delen av min hjärna säger ”Var glad om du tar dig till tävlingarna och kommit ihåg att ta med dig alla grejer du behöver till dig själv och barnen”. Kul ska det bli i alla fall, ruskigt kul och säkerligen en del inslag av kaos. Mer av det kommer ni få ta del av här i bloggen framöver"

Mest lästa


Mallis - Första turen

31 mar 2018
av: Malin Jones

Igår var vi lite besvikna över att vi inte kunde få frukost tidigare än 07:00. I morse efter vi käkat gick vi tillbaka till rummet och sov några timmar till. Utomhus låg palmerna nästan efter marken och fönstren var nära på att spricka av allt hagelblandat regn som slog emot glaset. Men vid halv elva tiden hade omotivationen avtagit och solen stack fram lite då och då genom molnen (blåsten följde dock med oss hela rundan).

Vi började med att cykla vägen upp till Coll de sa Batalla, en väg som vi troligtvis kommer köra flera gånger den här veckan om vi ska ta oss ut till bergen från port de Pollenca. Vid den berömda "macken" tog vi en snabb fika och tinade upp fötterna vid deras braskamin. Alltså den här kylan... ni vet säkert vilken jag pratar om, den verkar ha slagit till mot hela Europa. Jag fick lov att köpa en bula när vi rullat ner för berget och kommit till Caimari för att mina svettdroppar i pannan hade frusit fast och tagit min spänningshuvudvärk till helt nya nivåer.

Vi fortsatte ner igenom Inka, genom Sineu och stannade till i den mysiga byn Petra för lite lunch. Därefter var det raka spåret hem igen. Hem lagom till att bara kliva in i duschen och sen sätta sig till bords och häva i sig middag.

Det blev inte så jättelångt idag, strax över 10 mil och nästan 1500 höjdmeter men det känns i skrivande stund som att det räckte till gott och väl. Det måste vara den friska luften för jag känner mig helt död för tillfället. Måste sova. Nu!

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet nittionio med siffror i fältet här




Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!