Den tuffaste etappen någonsin. - Marcus Persson | Bicycling.se

Marcus Persson


Presenterade mig en gång som femfaldig medaljör på cykel-SM och elitcyklist från Jönköping. Numera student i Lund som tävlar i Danmark och har besökt alla slott i Skåne. Vinnare av Stora Bergshackan i Tandemstafetten 2016, 2017 och 2019.

Den tuffaste etappen någonsin.

5 sep 2015
av: Marcus Persson

De senaste dagarna har Oleg Tinkovs uttalanden kring Chris Froome och damcykling blåst liv i en viktig fråga som emellanåt tenderar att glömmas bort. Det är ingen tillfällighet att synen på damidrott och herridrott som olika, eller lika, mycket värda sopas undan mattan med jämna mellanrum, ty maktens andra ansiktet är att: "A har makt över B om A kan förhindra att det B vill kommer upp på dagordningen."

Proffscyklingen brottas med sin förfärliga dubbelmoral. Ena dagen står Tour de France-vinnaren på podiet i Paris och pratar om den nya generationen cyklister med högre moral. Drygt ett år senare tar samma cyklist tag i en bil för att återansluta till klungan efter en krasch och diskvalificeras i Vuelta a España. Sticky bottle och justerande av bakbromsar är mer regel i undantag i en klungan som bedyrar sin nya goda moral. Det är ungefär som att du skulle sitta på en fest och dricka öl samtidigt som du berättar att du är nykterist.

Mästerskapen i dubbelmoral avgörs varje år i månadsskiftet augusti/september och i år tog ovan nämnda Oleg hem titeln efter en beundransvärd (korkad) prestation under etapp 12 av Vuelta a España. Två cyklister i hans lag, Tinkoff - Saxo, var inblandade i incidenter med motorcyklar. Oleg blev då, med den rätta, rasande och hotade med att bojkotta tävlingen. Om jag velat sänka det här inlägget till samma nivå som Oleg, kunde jag här jämfört hans beteende med en tjurig tonårstjej men eftersom jag sett såväl gubbar som killar och kärringar bete sig på detta vis gör jag inte den generaliseringen. Att förnedra genom att generalisera fördomsfullt var nämligen exakt var Oleg gjorde när han skrev att Chris Froome "cyklade som en tjej" efter sin krasch på samma etapp.

Why, surely by this he meant that Froome was putting his heart and soul into riding like a beast, despite earning a poor wage, receiving a fraction of the media attention as his colleagues, and having fewer opportunities to race?

                                                           (Arthurs-Brennan, 2015) 

Eftersom det är högst oklart vad mer exakt "cykla som en tjej" egentligen innebär höjdes snart röster. Oleg replikerade då med att damcykling inte var något värt, hade problem och han själv föredrog beachvolley samt fickpingis (det sistnämnda är artikelförfattarens tilägg).

Låt oss nu sammanfatta vad som hänt. Oleg tycker det är fullständig katastrof att en eller två av hans cyklister gått i backen tack vare ovarsamma motorcyklar men att se ner på, och förminska, en hel grupp individer är försvarbart. Oleg går till och med så långt som att hävda att det är hans rätt med det fria ordet.

Nu gör jag en djupdykning i moralfilosofins allra djupaste vatten, men jag vill hävda att en cyklist som blir påkörd av en motorcykel enbart förorsakar minimal skada i paritet med att sprida tvivelaktiga och unkna värderingar kring damidrott. Jag har själv vurpat och det gör ont, men såren läker och livet återgår snart till det normala. Tjejer tvingas däremot att leva under orättvisa förhållanden hela livet. De har gjort så i århundraden och även om det blivit till det bättre bromsas färden mot jämställdhet upp av sådana som Oleg. 

Tyvärr måste jag likt en riktig pessimist här konstatera att Oleg inte är ensam om att sprida och bevara denna seglivade uppfattningen kring damidrott och damcykling. För att exemplifiera kan jag här jämföra reaktionen på en tjej som går upp från juniorklassen till elitklassen för att få bättre konkurrens och en kille som gör detsamma. Överlag kommer många i dikena på våra svenska cykeltävlingar dra följande slutsatser: Konkurrensen i damklungan är för dålig men killen är riktigt lovande. Givetvis finns undantag och min uppfattning är att inställningen blivit bättre - men inte bra - i Sverige under de åtta år jag tävlat. 

Problematiken kring cykelsporten som ojämställd är djupare än rätten till samma tävlingar och jämställda prissummor. Hela diskursen inom cykelsporten vilar nämligen på ett manligt övertag. Förutom ovan nämnda inställning till saker och ting finns mer uppenbara exempel som Giro d'Italia kontra Giro d'Italia Femminile och det faktum att många av de stora cykelmärkena ofta har cyklar samt damcyklar. Trots att förhållandet på jorden är 1.014 män mot en kvinna enligt CIA World Factbook, tenderar sortimentet som ska vara optimerat för kvinnor endast utgöra en bråkdel. 

Samtidigt som jag skriver detta blir Jenny Rissveds trea och Ida Jansson fyra i sina respektive klasser på MTB-VM. Om "cykla som en tjej" varit ett svenskt - likt förbannat illa uttryckt - ordspråk skulle det haft en positiv innebörd. Som tur var är idrottslig prestation (och egenskaper) inte könsligt förbundna. En tredjeplats på VM är en tredjeplats på VM. Tjusningen i idrott ligger nämligen lika mycket i kampen mot sig själv som i kampen mot andra. Det är därför doping, sticky bottles och gratisåkning med bilar urvattnar intresset för manlig proffscykling, låt gå att vi emellanåt får se inspirerande cykling från till exempel Tom Dumolin. Oleg och många andra tycks har glömt det där med kampen mot sig själv.

Nu får Oleg - precis som han själv påpekar - skriva och tycka som han själv vill i frågan. Det är hans rättighet och frihet. Vad han bortser ifrån är att han också har en skyldighet att använda sitt förnuft och tänka sig för innan han utger sina åsikter offentligt. Hade han varit rationell nog att tänka sig för hade han förmodligen kommit fram till att hans åsikter och dubbelmoral skadar cykelsporten mer än de gör nytta. Logiken säger oss nämligen att den som har fri- och rättigheter likväl har skyldigheter. Tyvärr tycks de medföljande skyldigheterna vara något som idag glömts bort eller ignoreras. 

Desto mer du tänker på förhållandet mellan och förutsättningarna för dam- och herrcykling, desto mer förstår du att det inte står rätt till. Därför är det viktigt att argumentera emot - inte tysta - en sådan som Oleg, eller åtminstone försöka få honom att reflektera över saken. Nästa gång du hör någon jämföra en cyklists utförsåkning med en kärring, nästa gång du hör någon kalla damklassen för kosläpp, nästa gång du hör någon beklaga sig över "alla tjejer som gnäller över prissummor men sedan inte kör tävlingarna" - be dem då, vänligen men bestämt, att förklara sig. Etapp 12 i Vuelta a España beskrevs kanske som den tuffaste någonsin men om cykelsporten ska bli jämställd väntar en ännu tuffare etapp. Som tur var motiveras cyklister av tuffa utmaningar. 

Återigen tackar jag Valentin Baat för foto: http://www.baatphoto.com/

Arthurs-Brennan, M. (2015). Oleg Tinkov Thinks Women Shouldn't Be Bike Racing and Feminism is 'Abusing'. Hämtad 5 september från http://totalwomenscycling.com/news/oleg-tinkov-thinks-women-shouldnt-be-bike-racing-and-obviously-he-is-wrong-54439/#Cbekp31qiOIZXX6M.97

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet trettiotvå med siffror i fältet här


Kommentarer


2015-09-05 16:51   Sven-Erik

Logiskt sett följer ingen skyldighet på ett innehav av rättighet/er. Du kan t ex ha rätt att yttra dig men välja att låta bli. Personligen så använder jag mig av yttrandefriheten för att säga emot Tinkoff, utom när han någon gång verkar säga något vettigt. Det senare sker enligt min mening alltför sällan. Men att vara vettig är inte alltid smart. Det är en av många anledningar till att Tinkoff har större inflytande än jag har. Damcyklingen främjas, tänker jag, inte av ett hävdande att motståndararna är ologiska. Däremot driver de ofta egensinniga resonemang där de gör skillnad på damer och herrar så att damerna missgynnas. För att motverka dem krävs inte så mycket logik utan mer av viljeansträngning. Helt apropå så ger sidan Idrotten vill på WWW.scf.se ett 404-fel (=sidan finns inte). Kanske en indikation på varför SCF inte förmår tillvarata de framgångar som svensk damcykling haft på senare tid?

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!