Jeansmannen har återvänt - Marcus Persson | Bicycling.se

Marcus Persson


Presenterade mig en gång som femfaldig medaljör på cykel-SM och elitcyklist från Jönköping. Numera student i Lund som tävlar i Danmark och har besökt alla slott i Skåne. Vinnare av Stora Bergshackan i Tandemstafetten 2016 och 2017.

Jeansmannen har återvänt

28 feb 2015
av: Marcus Persson

På vägen mellan skolan och tåget igår tyckte jag mig se ett bekant ansikte. Jeansmannen parkerade sin cykel utanför Arbetsförmedlingen och stegande sedan in där. Allt gick snabbt så jag hann inte se om det verkligen var Jeansmannen. När jag satt på tåget hem greps jag av samma känsla som Rafiki i Lejonkungen. Ni vet i den scenen när Rafiki fångar lite bös, lägger det i ett sköldpaddeskal och förstår att Simba fortfarande lever och är på väg tillbaka till Lejonklippan.  

Jag vet inte exakt vilken dag det var men första gången jag träffade Jeansmannen så var klockan 9.00 och vi befann oss på Piren. Där stod han i ett par grova vinterkängor med sin hybrid, iklädd en tunn regnjacka och tjock mössa under hjälmen. I ryggslutet stack en rutig flanellskjorta ut under regnjackan. Om ni inte redan förstått det själva så hade han även jeans på sig - ett par slitna gamla Levis. Jag trodde att han var en av Bernts cykelkompisar så jag varken funderade över eller frågade vem han var.

Det var inte varmt den dagen - kanske två grader - och det duggregnade lite hela passet. Bland de funktionsklädda hördes emellanåt små tysta klagomål - men inte från Jeansmannen. Efter tre timmar hörde jag honom prata för första gången. "Har du en Snickers eller något att äta?", frågade han. "Nej", svarade jag och ljög så att det sjöng om det. Jag hade nämligen mat med mig, men jag skulle cykla fem-sex timmar den dagen och var inte beredd att dela med mig. Samtidigt började jag ana ugglor i mossen - det här var inte en av Bernts cykelkompisar utan en ny förmåga. Således började jag fråga ut honom. "Du kör riktigt bra, det är inte alla som hänger med så bra som du. Särskilt inte i sådana kläder. En del kommer hit i Gore-Tex för tio tusen kronor men efter en timma ger de upp". Jeansmannen svarade att han cyklat Vätternrundan i busväder. Enligt honom hade många frusit den gången men inte han - för han hade sin regnjacka. Den dagen cyklade Jeansmannen med oss i tio mil utan minsta tendens att vara nära väggen.

Jeansmannen fortsatte att dyka upp med jämna mellanrum på våra distanspass. Det var ingen som lyckades dra ur honom vem han egentligen var. Istället började ryktena gå - en del sa att han var uteliggare och andra hävdade att han var en vanlig snubbe som gillade att cykla och bodde i ett hus någonstans. Någon frågade vad han hade under jeansen. "Kalsonger", svarade han.

Så kom den där dagen i februari när Jeansmannen inte dök upp på Piren trots strålande väder. Vi cyklade ett varv runt Landsjön. Dagen till ära fanns Philip Lindau och Löken i sällskapet. Löken ville att vi skulle bogsera honom hem till Habo så efter varvet runt Landsjön styrde vi genom stan och utåt Trånghalla. Helt plötsligt såg jag en bekant silhuett i fjärran - Jeansmannen. Likt en hägring i öknen uppenbarade han sig och snart satt han som vanligt i vår klunga med sina jeans.

Jeansmannen matade på med sina kängor uppför Trånghalla-backen och på toppen var det bara han och jag kvar. Jag visste inte vad jag skulle säga detta storslagna ögonblick. "Han i blå kläder, Philip Lindau, han är proffs i ett norskt lag och du har cyklat ifrån honom uppför", kläckte jag ur mig. "Okej, det namnet känner jag inte igen", svarade Jeansmannen och sen sa han ingenting mer. Några timmar senare fortsatte jag och Philip själva medans de andra vände tillbaka mot Jönköping. Jeansmannen, som körde dubbfritt, ställde av Bama, som körde med dubb. Den kvällen slet Bama av dubbdäcken i vredesmod.

Våren kom och Jeansmannen försvann. BasHenke påstod att han konverserat med Jeansmannen på Hemköp - i övrigt fanns det inget som indikerade på att han fortfarande var vid liv. Detta var tills jag såg honom utanför Arbetsförmedlingen i fredags.

Idag var jag på väg hem från ännu ett distanspass som börjat vid Piren klockan 9.00. Cyklandes utmed Vätterstranden ser jag en cyklist i tempoställning komma farandes mot mig. Snart känner jag igen honom - hybrid, grova vinterkängor, tunn blå regnjacka, en flanellskjorta som fladdrar och så de där jeansen. Vid det här laget var jag ganska såsig i skallen men när jag inser vem som kommer cyklandes får jag världens största leende på läpparna och hälsar så att jag nästan faller av cykeln. Jeansmannen reser sig upp ur tempoställningen, ler, och vinkar tillbaka. Sen försvinner han lika fort i medvinden som han uppenbarade sig.

Jag vill inte veta vem Jeansmannen är. Det blir bäst så helt enkelt. Han är en legend förhöjd i dunkel och bör så vara. Jag behöver inte veta heller. Oavsett vem han är så är han faktiskt en begåvning på cykeln. Han är ett unikum när det kommer till mental hårdhet. De som skriver om karaktärspass hit och pannben dit har aldrig hört talas om Jeansmannen. Det spelar ingen roll vem Jeansmannen är för idag fick han mig att bli riktigt glad. Simba lever. Det är dags.

Kategorier:
Pendlar - Vinterhojj Profiler 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet åttioett med siffror i fältet här


Kommentarer


2015-03-04 18:13   Redaktionen Bicycling

Vi håller helt med dig Mikael. Och minst 8 sidor behövs nog för ett rättvist porträtt av Jeansmannen och hans bakgrund. För att inte tala om hans träningsschema som vi säkert alla är lika nyfikna på.

 

2015-03-04 16:50   Mikael

Jag kräver härmed ett helsidesreportage i pappersblaskan. Redaktionen bör nu bege sig till Piren och ta reda på vad denna jeansman är byggd av.

 

2015-02-28 21:18   Fredrik Rostedt

Lördagen den 8:e februari 2014. Jag drömmer fortfarande mardrömmar om den dagen. Jag låg på 92% av maxpuls uppför björnebergsvägen på vägen hem och jeansmannen försvann i fjärran.

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!