Rule #1: Don’t free your mind, and your shaved legs will follow. - Marcus Persson | Bicycling.se

Marcus Persson


Presenterade mig en gång som femfaldig medaljör på cykel-SM och elitcyklist från Jönköping. Numera student i Lund som tävlar i Danmark och har besökt alla slott i Skåne. Vinnare av Stora Bergshackan i Tandemstafetten 2016 och 2017.

Rule #1: Don’t free your mind, and your shaved legs will follow.

14 okt 2017
av: Marcus Persson

Foto: Michael Gehrisch, catchlight.se. 

Häromdagen snubblade jag av en slump över en debattartikel av Monika Sattler på cyclingtips.com. Sattler skriver att media idag framställer cykling som den nya golfen, en statusmarkör. Detta har i huvudsak medfört två konsekvenser menar Sattler: 1) fokuseringen på dyra kläder och rätt material har ökat samt 2) de klungor hon reser runt för att cykla med har blivit allt mindre inkluderande (Sattler 2016). Syftet med den här texten är att, i så god utsträckning som möjligt, föra en diskussion vad de förändring Sattler observerat beror på.

Den polske sociologen Zygmunt Bauman (1925–2017) menar att den moderna människan lever ett i ett konsumtionssamhälle med en konsumtionskultur. Detta skiljer sig från det traditionella samhället där människan levde i en produktionskultur (Bauman 2001). Skillnaden mellan å ena sidan konsumtionssamhället, å andra sidan produktionssamhället, illusteraras kanske främst genom indelningen av samhällsklasser. I produktionssamhället, som Marx beskrev det, avgjordes en människans klass genom ägandet. I konsumtionssamhället, däremot, avgörs en människas klass genom konsumtionen.

För 135£, cirka 1 400 SEK, kan den som känner för det bli medlem i Rapha Cycling Club – RCC. Medlemmen åtnjuter ett antal förmåner, däribland möjligheten att köpa Raphas exklusiva RCC-kit som finns i varumärkets utmärkande rosa, svarta och gråa färger. Detta måste ses i kontrast till anledningarna bakom att gå med i en lokal cykelklubb. I den lokala cykelklubben bygger fördelarna på att kollektivet tillsammans får en större budget att tävla på och tillsammans kan göra träningarna bättre – fördelar som helt och hållet saknas i RCC. Här bygger istället fördelen på en kollektiv identitet, en kollektiv identitet som markerar en viss status. Få vill antagligen kännas vid det, men Rapha och RCC är ett lysande exempel på hur konsumtionssamhället formar människan. 

En annan följd av konsumtionssamhället som Bauman (2001) framhåller är komodifiering. Komodifiering innebär att individen själv blir både till en säljare och vara. Den som någonsin varit på en arbetsintervju vet vad som menas med detta. Komodifiering hänger också samman med hur det idag blir allt viktigare att bygga en identitet på nätet – det vill säga sälja sig själv (Turkle 2012, 2014). Återigen stoltserar det engelska klädmärket med lysande exempel. För några veckor sedan lanserades nämligen deras nya kollektion för cykelcross och på bilderna som ska marknadsföra kläderna syns cyklister som springer med cykeln över hängbroar, mekar med en öl i handen och tvättar sig en flod efter passet. Med elva års erfarenhet från tävlingscykel kan jag på rak arm dementera den bilden. För mig är cykelcross mer händer utan känsel, grus i käften en hel vecka efteråt och lera upp till skrevet efter en ofrivillig tur i lerpölen. En objektiv bild av cykelcross tordes gå att finna någonstans däremellan. Emellertid är detta sällan bilden som Rapha, eller cyklister överlag vill gestalta via sociala medier. 

Enligt Thomas Scheff är skam en s.k. mästeremotion vilket innebär att allt vi gör, det gör vi för att undvika skam. Alla andra emotioner regleras av skam – vilken emotion vi väljer att visa beror på hur vi utifrån erfarenheter tror att vi förväntas agera i en viss situation. Skam är en emotion som kännetecknar att de sociala banden hotas, menar Scheff. Här står vi inför två val, antigen försöker vi anpassa oss till det normala och reparera skadan, eller så väljer vi att degradera oss själva (Wettergren 2013:40–43). Du kan antingen välja att slänga dina urtvättade och grånande cykelstrumpor för att köpa det trendigaste eller så fortsätter du, men då är risken stor att du aldrig blir tagen på allvar.

En utmärkt konkretisering av hur flera sociala skiktningar (i detta exempel ålder och kön), samt skam, samspelar kommer från Fanny Ambjörnsson (2013) och hennes exempel med färgen rosa. Ambjörnsson menar att vi i livet följer ett livslinje där var sak har sin tid och plats. Den som inte följer livslinjen kommer ständigt att ifrågasättas, och eventuellt straffas. Det finns en tid i livet då du förväntas leva utan partner, en med partner och en förväntad tid i livet när du skaffar barn. På samma sätt finns det även en tid då tjejer förväntas gilla färgen rosa. Ambjörnsson beskriver att detta är tiden innan förskolan och därefter börjar tjej efter tjej undvika de rosa kläderna. De som släpar efter tvingas mer eller mindre välja mellan att överge färgen rosa eller bli stämplade som barnsliga (Ambjörnsson 2013:96–100). Något sådant vill givetvis även små barn undvika, de som verkligen vill känna skam när möjligheterna att undkomma finns går att räkna på en hand.

På samma sätt anpassas nya cyklister efter normen. Efter några veckor rakas benen, kalsongerna innanför cykelbyxorna överges, den nya styrlindan är färgmatchad, tubsockarna skickas ut i yttre omloppsbana och byxorna blir dyrare och dyrare för varje inköp. Det går att argumentera för att även cyklister följer ett livsschema inom sitt utövande av sporten. Vilka normer som styr det, och hur vi ser på de som avviker är emellertid ett val vi måste göra tillsammans. Idag är situationen som sådan, att när cykelsporten under Tour de France når ut till så mycket folk som den kan i Sverige sitter rikets två mest kända cykelkommentatorer och diskuterar när hjälmen ska lämnas på fikapausen, om glasögonen ska vara av eller på samt vilka lag som misslyckats med sina strumpor. Jag vill således hävda att den inkludering Sattler efterlyser sällan varit särskilt stark inom cykelsporten, men det är först nu ekonomiska resurser blivit ett så betydande inslag i den många gånger tysta exkluderingen. Vidare går sällan den ökade betoning av ekonomiska resurser att ålägga några få individer eller ett klädmärke. Det är ett samhälleligt fenomen vilket jag lämnar åt er själva att ta ställning till.

Jag minns än idag hur jag en solig vårdag i början på min cykelkarriär finkammade badrummet efter en engångshyvel. När jag väl hittat en ställde jag mig i badkaret och började sakta men säkert raka benen för första gången. Jag skar mig på knäna och blodet rann långsamt ner i badkaret som fyllts med hår medan vårsolen strålade genom fönstret. Den makabra situationen till trots var jag nöjd, för varje drag längs med benet kände jag mig allt mer som en tävlingscyklist. För tävlingscyklist hade jag inte riktigt varit innan, en sådan behövde nämligen raka benen. Riktiga tävlingscyklister var sällan sena med att påpeka detta och redan dagen efter att jag själv stått där i badkaret – med blodet långsamt sipprandes längs benen – skulle jag själv ansluta mig till den skaran som tog varje chans att konfrontera ett par lurviga ben. Ty, i jakten på acceptans är det allt för enkelt att förlora sig själv.

Ambjörnsson, F. 2013. ”I tid, ur spår, i otakt: reflektioner över temporalitet, genus och sexualitet”, i YMER: Antropologi och tid http://ymer.bokorder.se/sv-se/Book/2623/antropologi-och-tid.

Bauman, Z., 2001. ”Consuming life”, Journal of Consumer Culture 1(1): 9–29

Sattler, M. 2016. “Opinion: Keep the golf out of cycling”. Cyclingtips.com. Debattartikel. 2016-11-07. https://cyclingtips.com/2016/11/opinion-keep-the-golf-out-of-cycling/. Hämtdatum: 2017-10-13.

Turkle, S. 2012. Connected, but alone. (Föreläsning). Tillgänglig: https://www.ted.com/talks/sherry_turkle_alone_together

Turkle, S. 2014. The networked primate. Intervju med Sherry Turkle.                  

Wettergren, Å. 2012. Emotionssociologi. Stockholm, Gleerups.

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet fyrtioett med siffror i fältet här




Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!