Vätternrundan och Tour de France körs inte på samma planet. - Marcus Persson | Bicycling.se

Marcus Persson


Presenterade mig en gång som femfaldig medaljör på cykel-SM och elitcyklist från Jönköping. Numera student i Lund som tävlar i Danmark och har besökt alla slott i Skåne. Vinnare av Stora Bergshackan i Tandemstafetten 2016 och 2017.

Vätternrundan och Tour de France körs inte på samma planet.

20 feb 2015
av: Marcus Persson

Långt ifrån civilisationen, närmare bestämt ute vid scoutstugan i Klinta, låg en gran som täckte halva skogsvägen. Buskage och andra växter av dessa enorma proportioner brukar sällan sugas in i hjulen så jag svängde undan lite nonchalant i sista stunden. För sent visade det sig och plötsligt hade hela trädet virat in sig i mitt bakhjul, skivbroms och bakväxel. När jag lite senare var i full färd med att lirka ur trädet och reda upp kaoset kom ett par gåendes längs skogsvägen. Lika förvånade som vi var över att se dem var de över att konfrontera tre cyklister mitt ute i obygden - varav en med pyntad cykel. Paret började så smått inleda en konversation med Basheneke samtidigt som jag räknade ner sekunderna till det att frågan skulle komma och efter mindre än en minut kom den - "är ni ute och tränar för Vätternrundan?" Bashenke försökte spela artig och började improviserat prata om hur säsongens stora mål var Vätternrundan på under åtta timmar. Jag blev arg över att framställas som en motionär med julgran i bakhjulet och innan Bashenke hann prata till punkt flög jag upp och svarade att jag minsann cyklat Vätternrundan en vanlig torsdag och det var därmed ingenting för oss. Konfronterad och lite illa berörd av mitt sylvassa svar replikerade nu tanten - med hopp om att lugna ner den hätska stämningen - "jaha, ni kanske kör det här Paris-Brest-Paris då". I samma stund fick jag loss granen ur mitt bakhjul med ett ryck för att ni rörelse gå till attack mot tanten med den i högsta hugg. Bashenke stoppade mig i sista stunden och utan att svara ordentligt på frågan kring Paris-Brest-Paris cyklade vi därifrån.

Innan Vättern GP 2012 nålade pappa fast nummerlappen på Daniels tempodräkt, Rudelius kissade i en blomkruka och jag pumpade kolfiberhjul. Majoriteten av de som skulle cykla Vätternrundan några dagar senare och gick runt i stan den kvällen förstod inte vad vi höll på med. Än mindre förstod de när tävlingen började. Det må vara hänt att antalet cykelmotionärer och cykelpendlare i Sverige idag är större än någonsin - vilket en del påpekade efter mitt förra blogginlägg - men detta betyder inte att cykelsporten är större än någonsin i Sverige. Motionärer är inte tävlingscyklister.

Motionärer som cyklar t.ex. Vätternrundan har ett mål, en tid de ska klara av - kanske tillsammans med samarbete. Cykeltävling, däremot, handlar om den enes bröd den andres död. Tim Krabbé skrev att den duktige cyklisten äter sin motståndares tallrik ren först. Tävlingscykling är en av de råaste idrotterna som finns - när du blir avhängd på en cykeltävling är det rullgardin ner, dagen är över och du är kass. Det är en brutalitet som ligger långt ifrån motionssporten cykel och många motionärer har svårt att förstå den. Samma brutalitet är också charmen med tävlingscykel. Det totala nederlaget för de som inte räcker till är samtidigt det som skapar de episka hjältarna inom cykelsporten. 

De som inte är tillräckligt insatta tror att spurtare bara kan cykla 200 meter och de sitter alltid där framme eftersom alla andra rullar ut röda mattan för dem. Detta stämmer inte. Alla cyklister på startlinjen vill såklart vinna tävlingen - om de kan och får. För att spurtarna ska kunna vara där framme på slutet måste de vara extremt starka och klara av att ta sig fram i 50-60 km/h för att avslutningsvis accelerera uppåt 70 de sista 200 metrarna. Dessutom, vilket många helt förbiser, måste spurtare ha så pass vassa armbågar att de klarar av att placera sig längst fram. Den som sitter i vägen för en spurtare på slutet kan få ta emot slag, glåpord och i värsta fall bli uttryckt i diket. Trevliga cyklister vinner aldrig cykeltävlingar men det gör inte otrevliga cyklister heller för den delen.

Vätternrundan, Vasaloppet och Cykelvasan säljer idag slut på sina startplatser snabbare än någonsin trots diskutabla priser - utan tvivel är det så att fler motionerar i Sverige idag än någonsin förut. Antalet elitidrottande har däremot minskat. En av testledarna på Concept i Jönköping blev för 20 år sedan 250:e löpare på Lidingöloppet med tiden 1.52. På samma tid idag hade han blivit 25:a. Ökat tryckt på motionsloppen är inte detsamma som ökat idrottande eller ens ökad aktivitet hos den svenska befolkningen. Det kvittar hur många som cyklar Vätternrundan för så länge som SWE-CUP för juniorer har mindre än tio deltagare är svensk cykel allt annat än välmående. 

Jag har inget emot motionärer - de är en del av cyklingen de också (en mycket trevlig och fantastisk del) - men om svensk cykel ska vara konkurrenskraftig internationellt måste utvecklande av cykeltävlingar och tävlingscyklister vara det stora målet, inte fler motionärer. En del motionärer kommer utvidga sitt intresse för cykel för att närma sig de främmande och något skräckinjagande tävlingscyklisterna. Förhoppningsvis kan till och med en del väcka intresset hos sina barn, men långt ifrån alla. För att få fler ungdomar att börja tävla på cykel måste vi intressera dem för cykel som tävlingssport - inte cykel som motionsform. Motion och tävlingscykel är parallella, de har mycket gemensamt, men de är inte för den delen gemensamma. Tävlingscykel är absolut inte en biprodukt av motioncykel. 

När studentfesten slog igen portarna 2013 stapplade jag vidare och snart befann jag mig nere vid vägen där Vätternrundan korsar Jönköping samma natt. Trots att min rationallitet vid denna tidpunkt var långt ifrån det normala såg jag snart hur oerhört korkade cyklisterna var - de låg inte på hjul och de körde inte tillsammans i klungor trots att de snart skulle få kantvind hela vägen upp till Askersund. Odräglig som jag var stod jag snart ute i vägen och försökte berätta för dem hur det skulle gå till. Hade jag blivit förfrågad skulle jag till och med varit villig att ta någons cykel och visa. Givetvis var det ingen som frågade för de trodde att jag var en full idiot som inte hade en aning om vad jag gjorde eller vad jag pratade om. Där hade de fel - jag var en full idiot som inte hade en aning om vad jag gjorde men jag visste mycket väl vad jag pratade om. 

Kategorier:
Vätternrundan 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sjuttio med siffror i fältet här


Kommentarer


2015-02-22 22:36   JoFo

Michael Laudrup: App app app... jag fick upp ögonen för landsvägscykling 2013, då 38år ung. Aldrig tidigare suttit på en racercykel tidigare. 2014 provade jag två tävlingar i klass Hsport och tyckte det var helt och hållet aproligt. Så skriv inte att det är försent att börja tävla på riktigt. Jag vill med eget exempel gå i god för att det aldrig är försent att börja tävla :-). Så gör om gör rätt Michael. Try it, you mait like it... eller nått. Kram JoFo

 

2015-02-22 11:15   Michael Laudrup

Vettigt!
Tyvärr är det väl så att folk får upp ögonen för cyklingen lagom tills 30 eller 40årskrisen smäller in och man vill visa att man fortfarande fixar att göra jobbiga saker (typ vätternrundan) och då är det ju försent att börja tävla på riktigt tyvärr.

Sen tror jag att ett problem för unga är att cykling är en ganska dyr sport (landsväg och mountainbike), en vettig cykel är ju inte direkt gratis tyvärr vilket gör att kidsen hellre börjar med fotboll eller någon liknande sport.

Som motionär hoppas jag dock att cykelSPORTEN kan växa till sig här i Sverige så vi kan få fram lite nya idoler att stå och gapa på när det vankas semester i Alperna.

Förövrigt är tre berg ett mycket spännande projekt där motionärer kan vara med och finansiera och stödja riktig elitverksamhet!

 

2015-02-22 07:25   Marcus Persson

Kranky:
Nej, de är inte rövhål. Tävlingscyklister är överlag väldigt trevliga men den sista kilometern på en tävling finns det inte mycket utrymme för att vara trevlig. Cyklisten som har 199 ovänner i klungan vinner aldrig. Att gå till den lokala cykelklubben kan vara en god idé då du kan få flera träningskompisar och lära dig mycket som gör din cykling bättre t.ex. kantvinds-körning, kurvteknik etc. Sen kan jag återigen påpeka att allt i texten är ganska överdrivet, hur troligt är det att få in en hel gran i hjulet t.ex? Kanske är allt annat lika överdrivet?

 

2015-02-22 06:53   Kranky

Så tävlingscyklister är rövhål och motionärer (och andra idioter) ska hålla käft och hålla sig borta. Och ... ? Funderade ett tag på att fråga den lokala cykelklubben om de behövde hjälp med nåt: uppenbarligen en idiotisk idé, ain't gonna happen.

 

2015-02-21 17:37   Marcus Persson

Motionär + Pendlare:
Vad bra att du pendlar och motionerar, det är bra för både hälsa samt miljö och fler borde göra det. Jag vet inte vad alla tävlingscyklister har för bild av motionärer men de flesta har en ganska bra bild tror jag och tar gärna sällskap med dem på t.ex. distanspass - det gör jag emellanåt. Sen vet jag inte om det här är min bild heller. Allt i texten är ganska överdrivet, hur troligt är det att få in en hel gran i hjulet t.ex?

peter:
Det stämmer säkert men kom ihåg att detta är skrivet av mig och inte Bicycling, jag är inte anställd av tidningen.

 

2015-02-21 14:54   Motionär + Pendlare

Tack för (a) att jag slipper bry mig om tävlingscykling i framtiden, och (b) slipper undra varför cykelsporten sakta dör i Sverige. Om inlägget ger en rättvisande bild av tävlingscyklisten, ju färre desto bättre.

 

2015-02-21 09:23   peter

Dom flesta som betalar för denna tidning är motionärer, så se inte motionärer som en sämre del av cykelvärlden utan oss som följer, betalar, sponsrar, skulle det inte finnas några proffs

 

2015-02-20 16:46   Katja

Haha va jag garvade åt din VR-reaktion. Blir själv less på den frågan. Eller, ännu värre, när nån frågar om man cyklar VR, man svarar NEJ och så märker man att motionären ifråga inte längre ser en som en CYKLIST #facepalm

 

2015-02-20 15:22   Marcus Persson

Bengt: Jag har också svårt att förstå hur detta inlägg ska öka eller förbättra tävlingscyklande i Sverige då jag inte ger några konkreta exempel på hur en sådan förbättring skulle göras i just detta inlägget. Det här inlägget förklarar bara skillnaderna på motionslopp och proffstävlingar. Jag vet vilka skillnaderna är, jag har kört båda.

 

2015-02-20 15:07   Bengt

Jag förstår inte hur det här inlägget skall öka eller förbättra tävlingscyklandet i Sverige

 

2015-02-20 15:07   Bengt

Jag förstår inte hur det här inlägget skall öka eller förbättra tävlingscyklandet i Sverige

 

2015-02-20 14:33   Mattias

Väl rutet!

Fast jag måste ju säga att det är ganska imponerande att träffa på någon mitt ute i obygden som faktiskt känner till Paris-Brest-Paris. Det hör ju inte till allmänbildningen direkt :)

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!