When it's on... - Marcus Persson | Bicycling.se

Marcus Persson


Presenterade mig en gång som femfaldig medaljör på cykel-SM och elitcyklist från Jönköping. Numera student i Lund som tävlar i Danmark och har besökt alla slott i Skåne. Vinnare av Stora Bergshackan i Tandemstafetten 2016 och 2017.

When it's on...

13 feb 2015
av: Marcus Persson

Vem är jag? Hur hamnade jag här?

Den första frågan är enkel att svara på. Jag är Marcus Persson - en 20 år gammal elitcyklist och högskolestudent som bor i Habo två mil nordväst om Jönköping. 

Den andra frågan, hur jag hamnade här, kräver ett desto längre svar. Det hela började med att jag och min tre år äldre storebror Daniel skulle köpa nya skolcyklar 2004. Pappa tog oss till varenda cykelbutik i Jönköping, bland annat Öster Cykel där vi för första gången fick se en racercykel. Därefter fastande vi framför Eurosport där vi bevittnade spektaklet till Giro d' Italia 2005 när Gilberto Simoni och Paolo Savoldelli slogs om sekunderna uppför Colle delle Finestre.

2007 körde jag mina första två cykeltävlingar på landsväg och 2008 deltog jag återigen i två tävlingar. 2009 började jag tävla och träna mer målinriktat och gjorde mina första resultat. 2010 blev jag trea på USM i P15-16 efter en säsong där jag var bland de fem bästa på sånär som varenda tävling. 2011 tog jag steget upp i juniorklassen och min utveckling stagnerade tillfälligt i den något hårdnande konkurrensen.

Till 2012 bantade jag ner mig själv - något som förstörde hela våren. Mer om detta kan ni läsa i mitt mest delade inlägg någonsin. Under sommaren lyckades jag komma tillbaka och bli femma på både linje och tempo SM för juniorer. Några veckor senare vann jag kortbane-SM för juniorer och därefter fick jag åka till Tyskland två gånger med juniorlandslaget.

2013 var mitt första år som seniorcyklist och jag gjorde debut för Team Trek Sweden Racing nere i Belgien. Seniordebuten slutade med att jag flög raklång ner i en rännsten med en hastighet av 50 km/h. Säsongen fortsatte lite i samma tecken - hård men fostrande. Bland annat körde jag UCI-tävlingar nere i Danmark, blev femma på u6 Cyle Tour och 14e på tempo-SM i Åstorp.

Förra året, 2014, gjorde jag en satsning på att bli proffs. Dessvärre gick säsongen inte min väg och i augusti började jag på Högskolan i Jönköping. Mitt kanske bästa resultat under 2014 var 16e man på linje-SM.

Tävlingssäsongen 2015 är nu på ingående och jag har tränat för att tävla i elitklassen med min klubb, Jönköpings CK. Jag utgör elitlaget tillsammans med min storebror Daniel och den cyklande ortopeden RoboCop. Eventuellt får vi tre sällskap av det gamla esset Rudelius och Bagarn - den senare är en av Sveriges vassaste spurtare. Dessutom kommer Philip Lindau och bröderna Ludvigsson köra för Jönköpings CK på SM.

När jag gick på lågstadiet gillade jag att skriva sagor, men jag kan inte påstå att jag tillhörde de främsta i klassen. Det var först efter puberteten i årskurs nio som jag började utveckla min förmåga att skriva och på gymnasiet fortsatte utvecklingen. I december 2011 startade jag min blogg http://mjpersson.blogspot.se/. Sedan dess har bloggen skiftat lite i karaktär. Till en början var den ganska varierande för att sedan bli mer dagboksliknande. I augusti 2014 hittade jag hem till mitt nuvarande format. När jag skulle beskriva min blogg för elitcyklisten Edvin Tholin efter några för många öl valde jag förjande mening: "Att läsa min blogg ska kännas som att få ett slag i magen". Mitt dåvarande tillstånd till trots så tycker jag att det är en ganska träffsäker beskrivning. 

Jag är trött på alla som lägger upp bilder på sallader och skriver om hur bra de har det (när de har det bra). Ska jag lägga min tid på att läsa en blogg vill jag läsa någonting bra - inte tre rader om hur någons vardag sett ut. Efteråt vill jag faktiskt känna att läsandet berikat mig - antingen genom underhållning eller genom något som fått mig att tänka efter och reflektera. Dagbokskonceptet på en blogg är synnerligen ointressant och saknar ofta substans.

I grund och botten skriver jag för att det är roligt men jag har också ett långsiktigt mål. Tänk om någon i framtiden, som inte känt mig eller inte känner till mig, läser det jag skrivit. Jag har hört att Google sparar allt så jag hoppas att någon ska läsa det här om 1 000 år och tänka - "2015 levde de flesta ett ganska drägligt liv trots allt".

De som inte känner mig tycker ofta jag är sur och tystlåten. Det stämmer, men bara till viss del. Det går att beskriva min inställning till livet som Simon Clarke, proffs i Orica-GreenEdgde, beskrev australiensarnas inställning till cykeltävlingar: "When it's on, it's on like Donkey Kong".

Slutligen vill jag tillägga att jag cyklade Vätternrundan torsdagen den 14 augusti 2014. Fel datum tänker du och det är alldeles korrekt. Jag körde nämligen ett varv runt Vättern en helt vanlig torsdag för att få tyst på alla tofflor som frågar om jag kört runt Vättern på de där smala däcken. Tiden för denna baggis blev lite drygt 9 timmar och 20 minuter. För fler detaljer tipsar jag återigen om att besöka min gamla blogg: http://mjpersson.blogspot.se/2014/08/vatternrundan.html

Kategorier:
Landsväg Profiler 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet tjugofem med siffror i fältet här


Kommentarer


2015-02-13 16:47   gsb

Sådärja, då har man fått en blogg (till) att följa...

 


Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!