Etapp 5 - LAKE OHAU TO LAKE HAWEA - Pernilla Forsberg Tiger | Bicycling.se

Pernilla Forsberg Tiger


Pernilla är Ume'tjejen som slösar sina slantar på carbon, formgjutna cykelskor och gore-texkläder hellre än diamanter, höga klackar och pälskläder, och som föredrar sina semesterveckor i cykelsadeln med sittsår framför att ligga vid poolkanten med paraplydrinkar. Det är tjejen som säger ”jaa” hellre än ”näe” till cykeläventyr, och som ser möjligheter oftare än problem i det oväntade som dyker upp längs vägen.

Mest lästa


Etapp 5 - LAKE OHAU TO LAKE HAWEA

9 feb 2017
av: Pernilla Forsberg Tiger

Idag var det dags för tävlingens "Queens Stage", dvs 12 mil och 3500 hjm. Natten ägnade jag åt att hålla tältcampen vaken med mina hostattacker, medan Anna utvecklade sin förkylning ytterligare. På grund av hälsoläget i teamet valde vi att köra som soloåkare på dagens etapp. På så vis hann vi ordna med extra GPS tracker som är ett obligatorium innan start. Visserligen utanför den officiella teamtävlingen men samtidigt med möjligheten för båda att välja sitt eget tempo. Inte helt ovesäntligt när cyklingen i sig är så pass påfrestande och vi båda var sjuka.

Kallt även denna morgon och redan vid den första "river crossing" med vatten upp till knäna tappade jag känseln i alla tår. Först två timmar senare, när solen började titta fram, återvände känseln. I vätskestation två fick jag veta att min tracker inte fungerade. Skönt att tävlingsarrangörerna har koll på att de inte har koll, särskilt då jag cyklade ensam. Lite fix med den medan jag åt bananer, godis och chokladkaka och sedan fick jag cykla vidare. Säkerhetstänkandet är i toppklass vill jag påstå.

Klossarna höll på att lossna tre gånger så jag fick ta fram verktyg och skruva. Annars höll hostan i sig genom hela loppet. Varje hostattack gav dessutom krampkänningar i ljumsken. Klättringarna var inte fullt så brutala som igår, bara ihållande 13-18 % i evigheter, och bitvis med sämre underlag. Med trötta ben sedan föregående fyra etapper blev det lite promenad även för mig.

Karaktären på klättringarna är lite annorlunda här jmf med Transalps fint doserade serpentiner. Såna där som planar ut lite lätt i yttersväng och som tillåter några tramptag av vila. Nä! På NZ så skruvar sig vägarna liksom ändlöst runt berget och när det väl kommer en kurva så planar den minimalt  När det dessutom är rätt så brant måste man hålla ett konstant tryck på pedalerna långa stunder vilket är minst sagt uttröttande.

Jag kan lugnt säga att det här var den absolut tuffaste cykeldagen i mitt liv. Tiden blev 08:50 h och Anna kämpade på i 11:20 h. Så strongt av henne att inte ge upp! Inte ens när frambromsen la av till sista utförskörningen som förstås var dekorerad med en fantastisk utsikt och branter på sidan av stigen 😬. Nu har ingen av oss rösten kvar utan vi piper eller rosslar när vi försöker prata. Köttig engelska blir resultatet 😉. Imorgon en kortare etapp igen som visst bara består av en lång klättring upp till Snow farm. 

Lev & må!

/Pernilla

DISTANCE 112 KILOMETRES
ELEVATION 3,578 METRES

Ännu ett tältläger på insomning.

Fin cykelmorgon (Källa: The Pioneer MTB stage race)

Kategorier:
MTB Tävlingar 

Gilla artikeln





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet fyrtioåtta med siffror i fältet här




Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!