Pernilla Forsberg Tiger | Bicycling.se

Pernilla Forsberg Tiger


Pernilla är Ume'tjejen som slösar sina slantar på carbon, formgjutna cykelskor och gore-texkläder hellre än diamanter, höga klackar och pälskläder, och som föredrar sina semesterveckor i cykelsadeln med sittsår framför att ligga vid poolkanten med paraplydrinkar. Det är tjejen som säger ”jaa” hellre än ”näe” till cykeläventyr, och som ser möjligheter oftare än problem i det oväntade som dyker upp längs vägen.

In or out of control?

4 apr 2016

10, 9, 8, 7…och det börjar dra ihop sig till avfärd. Spännande! Tidig måndagsmorgon om en vecka sitter jag på flyget från Umeå. Om allt går enligt planen så möter min team partner med sina två vänner upp mig på flygplatsen i Stuttgart. Utöver det så vet jag förvånansvärt lite om detaljerna för resan och tävlingen. Vanligtvis brukar jag sitta i förarsätet när det gäller planering och organisering av aktiviteter, men i det här fallet har jag avsagt mig kontrollen till stor del.

Är det inte så livet är för många i dag! Vi tror oss vara i kontroll och plötsligt händer något oväntat som bevisar motsatsen. Ingenting står still utan det mesta är i rörelse och förändring. Jag pratade med en kund nyligen som uppmärksammat att förändringsprocesser allt mer blivit en del av det ordinarie arbetsinnehållet på arbetsplatsen, från att tidigare ha betraktats som plötsliga och ovälkomna hot. Om förändring och grader av ovisshet är oundvikligt och ständigt närvarande återstår kanske mest bara att gilla läget!?

I mitt eget fall är jag i hygglig kontroll fram till dess jag anländer i Stuttgart. Men vad händer sedan? Jag vet exemplevis väldigt lite om mina tre vänner, inte mycket mer än att tidigare cykelprestationer varit goda och att två av dom förmodligen arbetar på en motorfirma. Ja, och så har jag fått en glimt av tävlingströjan. Detaljer runt transport till Kroatien, registrering på plats, övrig logistik och själva boendet är däremot höljt i något av en dimma. Jag har inte direkt varit frågvis i och för sig. Ska jag vara ärlig så känns det lite ovant med så pass liten insyn och kontroll, men mestadels märkligt skönt. Det som blir, det blir liksom.

Tävlingströjan...Schack matt ;-)

I stället har jag valt att fokusera på det som jag verkligen kan påverka och då landar jag i tämligen konkreta aktiviteter på hemmaplan, det vill säga att förbereda mig själv på bästa sätt avseende min egen träning och uppladdning, att serva cykeln och göra den tävlingsklar, samt att planera för de kläder, reservdelar och den energi jag vill ha med mig under tävlingen. Det enda som sedan återstår för mig när jag kliver av flyget i Stuttgart är att försöka se möjligheterna som dyker upp i nuet och att hantera de eventuella problem som uppstår längs resan så gott det går. Jag låter framtiden veckla ut sig steg för steg i praktiken och har det breda siktet inställt på att ha kul. Ja, och har jag inte planerat i detalj i förväg så kan det ju inte heller hända något oplanerat när allt kommer till kritan! Bra logik, eller hur?

Insikten är i sig lite vilsam samtidigt som ju allt kan hända å andra sidan. Jag föreställer mig i bästa fall en lätt surrealistisk känsla när verkligheten ska mötas på riktigt. Just i de ögonblick när kontrollen går förlorad oavsett det gäller en stund av kris eller förtjusning. Tiden står still i några sekunder och jag befinner mig i gränslandet mellan kittlande spänning och ångest. I sådana stunder känner jag mig som mest närvarande och livet som mest levande. Tänk, fullt fokus i en lång och oväntat brant utförskörning, men det får gå ändå på något vis, och nuet är det enda ställe jag förmår befinna mig i! Läskigt njutbart! Det gäller bara att hitta en lagom balans - in AND out of control - på eller utanför cykellivet!

Lev & må!

//Pernilla



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!