Sara Penton | Bicycling.se

Sara Penton


Sara Penton är elitcyklisten som 2016 cyklar som proffs i Belgien. I bloggen skriver hon om hur det är att tävla ute i Europa, vad som är roligt och inspirerande, vilka utmaningar hon ställs inför samt säkerligen en massa ny cykelkunskap. Det blir en hel del kullersten och kantvind, men också roliga tävlingar och förhoppningsvis ett gäng bra resultat! Saras Belgiska team heter Lares-Waowdeals, och hemma i Sverige tävlar hon för Stockholm CK.

www.sarapenton.com
Instagram: @pentonsara

Hemma i Falun där jag bor.

15 jan 2017

Nu har jag bott här i Falun sedan slutet av oktober men inte förrän nu börjar jag känna mig som hemma på riktigt. Det kan ha att göra med allt fläng som varit till Stockholm, Danmark och Gran Canaria sedan flytten, men det känns ändå som jag bott här tillräckligt länge för att kalla det hemma. Det är dock en sak att veta att det är här jag bor och en sak känna att det verkligen är hemma. Efter nyår kom även sista delen av kollektivet hit på riktigt, Lovisa flyttade in och fullbordade kvartetten. Det känns som att vi kommit fram dit vi länge varit på väg i hushållet liksom.

Att vara frisk och äntligen känna att det det rullar på som det ska, rutinerna börjar sätta sig och jag känner ett annat lugn över hela tillvaron. Mycket av den här processen har ju handlat om mig själv men även de som finns här runtomkring och det är en härlig del av vardagen att ha så många bra människor omkring mig som jag sakta men säkert lär känna bättre och bättre.

En annan fin del med Falun är alla möjligheter till varierad träning och aktivitet. Allting är nära och inget verkar vara ett problem att få till. Jag ställde mig på längdskidorna igen för första gången på ett par år häromveckan. Väldigt ovant i början men gick bättre med några tips från vänner som kan det där med längdåkning. En härlig eftermiddagstur bara ett stenkast hemifrån. Igår ställde jag mig för absolut första gången på ett par långfärdsskridskor ett stenkast åt ett annat håll hemifrån. Fick fin introduktion och tips från Oskars pappa och kunde gå från Bambi till hyfsat flyt på bara 1h. Efter en väldigt nervös process i hjärnan innan så blev det en mycket mysig tur. Kan verkligen se mig själv göra om det flera gånger.

Hur går det då med cyklingen kan man undra. Vi kom hem från Gran Canaria till -25 grader men riktigt så illa har det inte varit sedan dess. Förra helgen blev det ett par timmar i -10, lite på gränsen men väldigt vackert. Det blir en del pass på monarken, främst tröskelintervaller men även lite distans som idag när termometern visade -15 och det vankades 4h cykel. Jessica och jag tog ett snabbt beslut i morse att dela upp det och börja med 1,5h längdåkning för att sedan göra en snabb växling till monarken. Inte så kul med långpass inne men med sällskap går det bättre. Och som sagt, gott träningssällskap finns det massvis av i den här staden. Alltid någon som är pigg på att träna vad det än är när det än är.

Så. Även om jag har Stockholm i mitt hjärta med ett helt liv i den stan med många nära och kära så känns det skönt att även Falun börjar växa till sig i hjärtat på mig. En bra grund att stå på för att redan på torsdag dra iväg ett par veckor igen. Ska bli spännande och roligt att träffa hela Team VéloConcept och köra ihop oss lite inför säsongen på ett förhoppningsvis soligt Mallorca.

Längsta turen sedan VR.

6 jan 2017

Just hemkommen från ett grymt läger på Gran Canaria håller jag på att frysa rumpan av mig här i Falun. Jeez vad kallt det är, -25 när vi kom hit igår kväll. Det blir många längtande återblickar på de dagar som varit samtidigt som det också är skönt att komma hem. Ett läger sliter ju också en del på kroppen. 

screenshot_2016-12-31-22-31-10Eftersom både jag och Oskar har varit sjuka under december så blev det ett perfekt kom-igång-läger i solen för oss båda. Jag fick cyklat massvis med timmar i bergen, hann få en känsla av att komma in i matchen igen och många pass inkluderade en del plustid.

Den längsta turen avslutades med cykling i totalt mörker. Kände mig mycket nöjd med att ha tagit med små lysen så att bilarna kunde se oss samt att det i alla fall lös upp vägen lite grann, även om vi fick ta oss väldigt försiktigt fram för säkerhets skull. Isak hade skapat en runda som skulle ta ca 6h inkluderat 3x30min tröskelklättring upp, upp, upp. Efter ett kortare stopp i Ayacata för lite glass och kaffe visade det sig att vi skulle fortsätta samla höjdmeter. Runt hörnet väntade en bra jädra brant backe som i rask takt skulle hjälpa oss samla ihop de drygt 3700hm dagen tillslut skulle ge oss. Efter mina 30-minutare, ett par timmar i sadeln och lite sega ben var vi tvungna att cykla sicksack upp för att orka med. För er som inte varit på Gran Canaria så kan jag berätta att du ca 2/3 av tiden cyklar uppför och 1/3 utför. Det är aldrig platt och eftersom i princip alla bor vid kusten så börjar dagen med uppåt och avslutas med utför. Vilket i och för sig är att föredra i jämförelse med motsatsen. 

Brant satan.

Vi höll oss i alla fall på hjulen hela vägen med humöret uppe, mycket tack vare att Oskar tvingade på oss ett extra stopp innan vi var hemma för att fylla på med lite snabb energi. Läs cola, chips och snickers. Det blev en fin men lång nyårstur på 7h 45min. De 162 trappstegen upp till lägenheten sen gick på ren vilja för att komma hem till mat, dusch och soffhäng. 



Följ oss

@bicyclingswe

Följ oss på Instagram!

Få vårt nyhetsbrev!